Hur Många Kalorier Bränner Man På Ett Maraton?

Ska du löpa ett marathon? Här tar vi en titt på hur den avancerade elitlöparen respektive motionslöparen kan genomföra ett marathon och känna att ork och motivation löper loppet ut! 42,2 km underbar löpning kräver att man följer sitt träningsprogram veckor och månader innan ett marathon. Hur många kalorier gör du av med när du springer marathon? De flesta som springer bränner 60-65 kcal/kilometers löpning.2520-2730 kcal per marathonlopp. Musklerna vill använda kolhydrater som bränsle och så länge vi har kolhydrater kvar brukar löpningen gå fint.

Ett marathonlopp är för de flesta motionärer tillräckligt långt och tidskrävande för att man vid ca 3 mils löpning brukar känna att orken tryter. Detta beror bland annat på att vi bara har ca 400g kolhydrater lagrat i kroppens muskler som glykogen och ca 75-100g i levern för att serva vårt blodsocker.

I energimängd motsvarar detta 2000 kcal, och energin tar alltså slut någonstans vid 30 km x 65 kcal=1950 kcal. Kolhydrater kallas därför ofta för den begränsande energikällan. Vi kan inte lagra stora mängder kolhydrater i kroppen utan de lagrade stora energidepåerna består ju av fett.

1. Fett kan vi lagra i mängder som skulle kunna ta oss igenom många marathonlopp på raken.
2. Tyvärr är fett inte en lika effektiv energikälla i kroppen som kolhydrater när det gäller ansträngande intensiva aktiviteter.
3. Den väl förberedde löparen har givetvis med sig några Vitargo energigel eller sportdryck som Vitargo Electrolyte under sina långpass för att kunna hålla tempot uppe och fylla på med kolhydrater efter hand.

Orkar vi träna effektivt så blir resultaten därefter! Förberedelser för ett marathon Ett sätt att undvika gå tom på kolhydrater för tidigt i loppet är att genomföra en kolhydratuppladdning, Med en genomtänkt kost kan man fiffigt nog nästan dubblera mängden glykogen i muskulaturen. När kolhydrater binds i musklerna binds också ca 3 gram vatten per gram glykogen, något man har nytta av under själva loppet.

Vätskeförluster är tyvärr en annan anledning till att det är jobbigt mot slutet av ett maratonlopp. Under vissa väderförhållanden kan vi kan förlora flera liter vätska varje timma, vätska som måste ersättas om vi inte ska riskera värmeslag eller att prestationen kraftigt försämras. Så, kolhydratuppladdning kan vara klokt att genomföra för att ha fyllda energidepåer på startlinjen och samtidigt extra vätska i kroppen! Och ja ja, vi vet, en liter vatten väger 1 kilogram, men vi vet ingen som börjat spurta i mål när det återstår 42 km av marathonloppet.

Längs loppet svettas du ut den överflödiga vätskan och lagom till sista halvan av loppet kommer du att ha en gynnsam vätskestatus och kunna prestera väsentligt bättre än om du haft vätskebrist. En traditionell kolhydratuppladdning med enbart livsmedel kan kännas lite mastigt att genomföra.

Det blir mycket mat, upp emot 600g kolhydrater per dygn i tre dagar rekommenderas. Vitargo förespråkar en effektivare laddning, där man kostförstärker med Vitargo Carboloader tre dagar innan start. På så sätt belastar man inte mag-tarmkanalen med mycket mer mat än man är van vid, man äter som vanligt och dricker istället 2 portioner Vitargo carboloader per dag.

Vet man med sig att man brukar få kramp under långlopp så kan man byta ut några portioner Vitargo Carboloader mot Vitargo Electrolyte och på så sätt få i sig extra Magnesium och Kalium i uppladnningen. Så här kan det se ut: KOLHYDRATUPPLADDNING VITARGO: 3 dagar innan start: Drick 1 påse (75g) Vitargo Carboloader på förmiddagen och 1 påse på eftermiddagen som kostförstärkning, mellan måltiderna.2 dagar innan start: Drick 1 påse (75g) Vitargo Carboloader på förmiddagen och 1 påse på eftermiddagen som kostförstärkning, mellan måltiderna. TIPS 1 Koncentrerad 30 %-ig sportdryck / gel Inför tävling kan du här blanda till en mer koncentrerad dryck/gel för att fylla ditt vätskebälte eller löpflaska. Du tar en liten klunk av drycken tillsammans med 1-2 muggar vatten vid vätskestationerna. Du kan med Vitargo Endurance Fuel blanda till en starkt koncentrerad dryck / gel utan att smaken här blir för stark.3,5 dl Vitargo Vitargo Endurance Fuel =175 gram Vitargo Endurance Fuel (ger 160 gram kolhydrater) Koka upp 4,5 dl vatten.

• Pulvret vispas ner i ett kärl med hett vatten.
• Vispa noga, häll i lite pulver i taget för att undvika klibbiga pulverklumpar.
• Häll lösningen genom en sil för att ta bort eventuella klumpar.
• Fyll sedan behållaren/flaskan.
• Totalt kolhydrater: 160 gram i 5 dl slutprodukt (30 %-ig lösning).
• Det motsvarar att du tagit med dig hela 3 liter 5 %-ig sportdryck.

Vad betyder 5%-ig?? Jo, 5 gram kolhydrater per deciliter färdig dryck. OBS! Gelen bör tillredas kvällen före eller samma dag som den ska användas. Slutprodukten innehåller inga konserveringsmedel. Tips 2 SPORTS:SALT Elektrolytkaplsar är speciellt anpassat för att säkerställa din balans av elektrolyter under eller i samband med fysisk aktivitet. Produkten riktar sig till vuxna som svettas mycket under en längre tid, till exempel under långlopp som t ex ett marathon eller längre träningspass. Energiintag under marathon Den ambitöse löparen har testat ut sin Vitargo sportdryck och sin energigel ett par månader innan tävlingen börjar. Som riktmärke föreslås att man börjar dricka ca 2 dl sportdryck 15-20 min in i loppet. Försök därefter ha ett jämnt intag av sportdryck genom hela racet.

När du börjar närma dig slutdelen av maran rekommenderar vi någon eller några Vitargo Gel innehållandes koffein,1 st Vitargo Gel ger energi till ca 30-40 minuters löpning, och efter ca 30 km löpning kan man få en riktig kick av att få i sig kolhydrater och koffein från Vitargo Gel. Den som gått tom på kolhydrater vet vad vi pratar om.

Kom ihåg att späda ut sportdrycken med mer vatten, och sedan dricka med tätare intervaller under loppet om temperaturen är upp mot +25 grader! Så, en packlista kan se ut som följande: Ankomst dagen innan loppet (motionär): Vattenflaska 2 st Vitargo +electrolyte påse 70g KOLHYDRATUPPLADDNING 2-3 st Vitargo Gel 1-2 st Vitargo 323 Energy bar 1 st Vitargo Protein bar Vitargo 323 Energy bar småtuggar man på fram till start.

En stadig frukost (utan fibrer för en lugn mage) intas och efter det ska man bara sippa på t ex Vitargo +Electrolyte sportdryck och småtugga bars för att hålla hungern borta. Energidepåerna är redan fulla i kroppen efter 3 dagars laddning. Äter man för tätt inpå start, bär man bara med sig maten i magsäcken utan att den tillför något annat än obehagskänslor.

Ankomst dagen innan loppet (elit): Vattenflaska 3 st Vitargo +Electrolyte påse 70g KOLHYDRATUPPLADDNING upp till 8 st Vitargo Energigel 1-2 st Vitargo 323 Energy bar 1 st Vitargo Protein bar Eliten har sina egna väl beprövade rutiner innan loppet. Men rutinen kan se ut precis som för motionären ovan.

Däremot kan elitlöparen vara kräsen vad gäller sportdrycksintaget under loppet. Vissa sportdrycker ger individuella obehagskänslor i magtrakten om drycken är baserad på socker. Det är inte ovanligt att eliten som springer lopp över hela världen vänjer sig vid en speciell gel som bärs med under loppet och drycken som intas är bara vatten.

Då vet man att man tål kolhydraterna under loppet, man klämmer i sig en Vitargo energigel var 25:e-30:e minut med några muggar vatten. Efter racet tar man och dricker en Vitargo +Electrolyte för att påskynda återhämtningen. Återhämtning – När du gått i mål En Vitargo Protein bar smakar gott när man kommiti mål, den ger 20g protein och lite kolhydrater och är en bra start på återhämtningen. Se till att äta ett riktigt mål mat så fort du får möjlighet, dygnet efter loppet behövs massor med energi och näringsämnen.

För elitlöparen får teamet möta upp med en portion Vitargo+electrolyte och en styck Vitargo Protein bar för omgående återhämtning. Nästa träningspass ligger förmodligen närmre inplanerat i kalendern för elitlöparen än för motionären som nog njuter någon vecka innan hen syns på ett löppass igen. Om inte, gäller samma instruktion som för ELIT! SPORTDRYCK MED KOFFEIN Vitargo har en effektiv sportdryck med koffein, Vitargo Professional,

Löper man med vätskebälte och inte vill använda gel, så är detta sportdrycken man tar med i bältet. Testa ut Vitargo Professional på dina långpass – drycken innehåller koffein och en del personer kan vara känsliga för att dricka denna sportdryck under aktivitet som pågår mer än 2 timmar.
Visa hela svaret

Vad förbränner en maratonlöpare?

I följande artikel förklarar Mikael Mattsson och Jonas Enqvist energiåtgången för en maratonlöpare och beskriver några olika uppladdningsmetoder som har tagits fram främst för elitidrottare. Marathon är egentligen olika typer av tävlingar beroende på vem som springer.

• Eftersom det är en bestämd distans som ska avverkas så är det enormt stor skillnad i tävlingstid mellan eliten och motionären.
• Eliten Tävlingstiden för elitaktiva maratonlöpare ligger mellan 2-2.30 h.
• De springer på en hög arbetsintensitet under hela loppet, motsvarande över 90 % av VO2max.
• Substratmetabolism Elit Vid höga intensiteter (över 60-70% av VO2max) utvinns majoriteten av energin från kolhydrater.

Alltså kommer eliten i maraton i stort sett uteslutande att använda energi i form av kolhydrater. Kroppens kolhydratlager (glykogenet) räcker till ca 2 h arbete, men det kan förlängas vid kolhydratladdning, och därför gynnas elitaktiva maratonlöpare av att kolhydratladda före tävling.

• Även kolhydratsdryck bör intas under tävlingen för att se till att energi finns lättillgängligt.
• Motionären Tävlingstid för en motionär ligger mellan 3-6 h.
• Den relativa intensiteten för motionärer med kortare tävlingstid kan vara 80-90 % av VO2max, men hos de motionärer som springer i 6 timmar är den betydligt lägre (50-80% av VO2max).

Substratmetabolism motionär Precis som för eliten kommer glykogenet att ta slut efter ca 30-40 km för motionärer med hög tävlingsintensitet. För att öka glykogendepåerna kan de kolhydratladda, men tyvärr kommer de ändå vara tomma innan målgång. För att förebygga detta bör kolhydratsdryck (vanlig sportdryck) intas under själva loppet.

1. För motionärer med lång arbetstid ser kostkraven lite annorlunda ut.
2. Det räcker det med kolhydrater, men här kan diskussionen/förklaringen bli lång eftersom olika typer av kolhydrater bryts ner och blir tillgängliga i blodet olika fort.
3. Dessutom har forskningsförsök med långtidsarbete visat att protein i sportdrycken hämmar proteinnedbrytning.

Det leder framför allt till förkortad/förbättrad återhämtningstid, och alltså inte primärt viktigt för tävlingsprestationen. Vi rekommenderar att motionärer dricker sportdryck, äter någon god bulle, tar en frukt, etc. Kort sagt äter, och ser till att inte vara hungrig under loppet.

Ett vanligt fel (både hos elit och motionär) är att inte börja dricka och äta förrän man känner sig hungrig eller att krafterna tryter. Istället ska man vara noga med att få i sig tillräckligt från början av loppet, särskilt eftersom det tar en viss tid innan energin blir tillgänglig i kroppen. Magproblem är vanligt förekommande hos löpare, och för att undvika det bör man vänja magen vid att äta under arbete.

Vårt förslag är att man äter det man kommer att äta under tävlingen även på träning. Fett Fett är en viktig energikälla som innehåller betydligt mer energi per gram än kolhydrater (ca: 9 vs 4,5 kcal/g). Dock kräver fettförbränning mer syre än kolhydratförbränning.

• Det är anledningen till att kolhydrater förbrukas mest vid höga intensiteter då tillgången på syre är begränsad.
• Fett är den dominerande energikällan vid arbete upp till ca 65 % av VO2max, och ju längre över denna tröskel desto mer energi kommer från kolhydrater.
• Ju mer vältränad du är desto större blir din procentuella fettförbränning på en bestämd belastning.

Vetenskapliga studier har visat att fettdieter kan öka andelen fett som används, men det är få som kunnat visa att prestationen ökar av fettdiet, snarare tvärtom. Fettdieter orsakar ofta att glykogenlagren minskar, vilket istället förkortar tiden till utmattning.

1. Även om elitlöpare inte använder fett under själva tävlingen, är det dock viktigt för alla att äta fett.
2. Fett är ett viktigt näringsämne och bör utan tvekan inkluderas i kosten.
3. Fett innehåller bland annat många livsviktiga fettlösliga vitaminer (A, D, E & K), och kolesterol är byggstenar i cellmembran.

Det finns vissa problem med fettintag under arbete. Bland annat hämmar fett magsäckstömningen, vilket leder till en fördröjning av näringsupptag. Undantaget är mediumlånga fettsyror, men vid försök med mediumlånga fettsyror i kosten visade det sig att endast en liten mängd kan intas.

Mer än 20-30 gram leder till diare. Om energin inte behöver vara snabbt tillgänglig kan man äta fettrik mat som kommer ut i blodet efter någon timme. Detta rekommenderas vid ultrauthållighet, t.ex. multisport, då intensiteten är lägre och fett behövs till arbete i större utsträckning. Hos de flesta maratonmotionärer kan man nog anse att underhudsfettet borde räcka för att täcka energiförbrukningen.

Olika sätt att ladda kroppens energidepåer. Kolhydratladdning old school vs nutid En vecka före tävling dras intaget av kolhydrater ner och en kolhydratstömmningsperiod på 2-3 dagar inleds med hård träning. Efter tömningen ökas kolhydratsintaget och man går in på en laddningsperiod.

1. Träningen är lågintensiv under denna period.
2. Nu förtiden anses dock att det ej behövs en tömningsperiod utan att om man bara ökar andelen kolhydrater i kosten så kommer det ske en glykogenkompensation, utan att bli sliten som annars var fallet med tömningsperioden.
3. Uthållighetsträning i sig ökar förmåga att lagra glykogen i musklerna upp till det tredubbla.

För att överhuvudtaget får ju mer tränad man desto bättre effekt får man av en kolhydratuppldaddning. Fettladdning Vissa talar för fettladdning, vilket egentligen inte skiljer sig så mycket ifrån gamla kolhydratsladdningsmetoden där man under tömningsperioden intog stora mängder fett.

1. Fettladdningar har visat att öka andelen fett som används vid arbete på en viss belastning, men få studier har kunnat visa en prestationsförbättring.
2. Som beskrivits ovan leder fettladdning istället ofta till minskning av glykogenlagren.
3. Ombiladdning Detta ledde fram till dskussioner om en kombination av fett- och kolhydratladdning.

Tanken är att anden fett i kosten ökas initialt, och därefter ökas kolhydratintaget 1-2 dagar före tävling. På detta sätt menar förespråkarna att det skulle både ge en effektivare fettförbränning men samtidigt öka glykogenlagren. I teorin låter det smart, men dock så saknas tillräckligt med empirisk data för att kunna ge en vetenskaplig rekommendation.
Visa hela svaret

Hur mycket kalorier bränner man på 10km?

Så mycket kalorier bränns vid träning

Aktivitet	Kaloriförbrukning /60 min
Löpning, 10 km /h	690 kcal
Bröstsim	643 kcal
Styrketräning, medeltung	350 kcal
Kampsport	600 kcal

Visa hela svaret

Hur många GELS under ett marathon?

Spring maraton flera minuter bättre med rätt energiintag Under ett maraton används både kolhydrater och fett för att skapa energi till musklerna. Kolhydrater är en mer effektiv energikälla än fett eftersom den kräver mindre syre för att skapa energi, och därför går det att springa snabbare “på kolhydrater”.

Kroppens lager av kolhydrater, glykogenet i musklerna, räcker dock bara cirka 60-90 minuter vid intensiv löpning och om du inte tillför kolhydrater under loppet måste du sedan dra ned på farten. För att klara av Stockholm Marathon på bästa sätt rekommenderas 6-8 dl vätska och 30-90 gram kolhydrater per timme.

Om du är ovan vid att äta gel eller dricka sportdryck bör du sikta på 30 gram för att inte riskera magproblem. Har du tränat med energi kan du sikta högre för att prestera ännu bättre. Flera studier har visat att vid fysiskt arbete till total utmattning kan prestationsförmågan förbättras med upp till 15 procent vid intag av kolhydrater i stället för bara vatten.
Visa hela svaret

Vad förbränner mest powerwalk eller jogga?

Förbränning vid löpning och gång – Om det bara är kaloriförbränningen som du fokuserar på, så nej – löprundan trumfar promenaden. Här kan du räkna ut hur mycket du förbränner när du tränar Studier visar att du vid en kilometer löpning förbränner cirka 25 % fler kalorier än om du går samma distans.
Visa hela svaret

Hur långt ska män springa för att bränna 1000 kalorier?

Vad går jag ner på en löprunda? – Gör att visualisera effekten av din träning kan man utgå ifrån en generell beräkning. Om du väger 70 kg och tar en löprunda om 30 minuter med ett ungefärligt tempo om 6 minuter per kilometer förbränner du cirka 350 – 400 kalorier.
Visa hela svaret

Vad är en bra tid på maraton?

För de flesta löpare ligger den optimala tiden någonstans mellan elitlöparnas 2 timmar och de 8 timmar det tar att gå sträckan. Om man tittar på genomsnittliga lopp är tider på under 4 timmar för män och 4,5 timmar för kvinnor en bra referens för ett maraton.
Visa hela svaret

Kan vem som helst klara ett marathon?

Låt oss i denna artikel reda ut vad det innebär att träna för ett marathon. – I princip alla som kan springa sträckor upp till en mil och som inte har en skada eller smärta som påverkar löpningen nämnvärt kan träna sig till att klara ett marathon. Om du ställer dig och tittar på ett marathon för motionärer kommer du se att det är långt ifrån bara superatleter som kan springa ett marathon.

1. Du kommer se alla möjliga typer av löpare och självklart kommer det variera stort hur snabbt var och en kan ta sig igenom ett marathon.
2. Det beror helt på individuella förutsättningar och såklart träningsmängd.
3. Har du aldrig tidigare sprungit en sträcka som är i närheten av marathon bör du inte försöka räkna ut hur snabbt du kan springa eller vilken tid du tror du kan komma i mål på.

Att räkna ut en viss hastighet är en sak när du sitter hemma vid datorn, men en annan sak när du faktiskt passerar 32 km och benen blir stummare och stummare. Då är det bättre att ha som mål att ta sig runt oavsett tid.
Visa hela svaret

Hur länge ska man vila efter ett marathon?

Stressa inte igång träningen för snabbt efter ett längre lopp! Sprang du Göteborgsvarvet i helgen eller ska du springa Stockholm marathon nästa helg? Tänk på att det då få ta lite tid att åtehämta sig efter loppet! Det största felet som många löpare gör är att man efter ett lopp drar igång med hård träning alldeles för tidigt.

Har man kört ett längre lopp som ett halvmarathon eller marathon så kräver kroppen tid för att återhämta sig. Viktigt att då lyssna på kroppen och inte dra igång för tidigt. Risken är att du då blir skadad, sjuk eller att träningen helt enkelt inte ger den önskade effekten. Vila ska därför inte underskattas.

Efter ett halvmarathon så får man räkna med omkring 2 veckor innan kroppen är helt återställd och efter ett marathon så kan det ta hela 4 veckor. Stressa därför inte igång träningen för tidigt. Det kommer ändå inte ge någon effekt. Se till att alltid först vila minst 3 dagar helt från träning efter ett halvmarathon och efter ett marathon borde du vila helt i 7 dagar.

1. Du kan sedan börja med lätt återhämtande joggingpass, simpass eller liknande.
2. Tvinga dig inte på hårdare pass först kroppen känns helt återhämtad.
3. En vecka efter ett halvmarathon och två veckor efter ett marathon kan du börja med lättare intervaller.
4. Du behöver dock inte köra på allt vad du har utan lyssna på kroppen och kör inte för hårt.

Du behöver inte dra på dig mjölksyra på dessa intervaller. Omkring två veckor efter ett halvmarathon och en månad efter ett marathon så brukar kroppen bli helt återställd och du kan köra igång som vanligt med träningen. Kroppen kommer snabbare komma i balans om du då inte har gått på för tidigt med hård träning.

Hur fort man sedan återhämtar sig efter ett lopp är även väldigt individuellt. Det beror dels på hur hårt man har kört loppet samt hur van man är att springa längre sträckor. Det viktigaste är att du lyssnar på kroppen och inte tvingar dig in i några tuffa intervaller om kroppen skriker nej. Låt det få ta lite tid att återhämta dig och känn ingen stress att du måste snabbt tillbaka.

Du behöver med andra ord inte vara orolig om kroppen inte är sig lik fast det har gått en hel vecka efter loppet. Det tar tid att återhämta sig fullt ut efter ett längre lopp. Vill du får mer tips på hur du kan förbättra din återhämtning? Under nästa vecka kommer vi att fokusera på återhämtning på onlinesida och ge tips på vad du kan göra för att förbättra din återhämtning.
Visa hela svaret

Kan man springa 5 km varje dag?

Petersson 1980 • Linköping • 7 december 2012 – 22:39 Tung styrketräning kombinerat med snabb promenad är bättre för fettförbränning, men all träning är ett steg i rätt riktning. Variation brukar dock förnöja, så du får nog både roligare och en mindre sliten kropp av att blanda träningsformer och distanser. Mikael Eriksson 1974 • Märsta • 7 december 2012 – 22:45 en del av det du äter kommer gå åt till att återställa glykogenförlusten i benen om du springer varje dag, dock får du inte tex den fettbrännande effekt som ett längre pass ger. Conny Adolfsson 1954 • Hyltebruk • 7 december 2012 – 23:08 Det är väl jättebra att du kan springa 5 km varje dag, det är ju en bra början, att ryggen känns av ibland är nog inte så farligt, det är nog normalt för dom flesta, värre är det om fötter, knä, och smalben börjar göra ont, det tar nog närmare 3 månader innan kroppen vant sig vid den nya träningsmängden, så risken finns att det blir ont på fel ställen, och blir det så är det vila som gäller, annars blir det en riktig skada. Robin Gillström 1980 • Alnö • 7 december 2012 – 23:28 Aha ! Jag har tillgång till gym 1 gång kanske 2 gånger i veckan. Skulle jag i så fall köra tung styrketräning dessa dagar och så resten på bandet. Ja.ja glömde nämna att det är ett springband hemma som jag bränner detta på =) Conny Adolfsson 1954 • Hyltebruk • 7 december 2012 – 23:52 Om det är styrketräningen som du tycker är roligast att sattsa på, då bör du alltid styrketräna först, och eventuellt springa din runda sedan, styrketräningen brukar ge sämre resultat, när man även springer, men ibland vill man både styrketräna och springa, så har det varit för mej. 1978 • Aneby • 8 december 2012 – 01:08 Kanske kan du inspireras lite och hämta råd från den här japanske författaren, som berättar hur han började springa 1 mil om dagen, 6 dagar i veckan, när han “började springa på allvar”. Han nämner nämligen också att det överflödiga fett han tidigare hade kring midjan försvann. http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9113023098 1978 • Aneby • 8 december 2012 – 01:16 Men för att minska risken för förslitningsskador skulle jag nog rekommendera att du tar minst två vilodagar per vecka. Om du ser till att ta hand om din kropp på det sättet så kan du förhoppningsvis i stället öka distansen successivt.

Ett sätt kan vara att på förväg bestämma under hur lång tid du ska springa, till exempel i en timme, och sedan försöka öka tempot lite varje vecka så att du hinner lite längre på den tiden. Ett annat sätt är förstås att i stället succesivt öka distansen, vilket kanske är smidigare om man till exempel springer på löparspår i skogen.

Då gäller det att inte öka sträckan för snabbt. I ditt fall kanske du i början skulle kunna öka på med en halv kilometer per vecka. 1978 • Aneby • 8 december 2012 – 01:19 Angående din rygg – kanske har du inte så starka mag- och ryggmuskler? I så fall kan du ju träna dom lite också, med hjälp av styrketräning eller till exempel klättring. Linus 1977 • Blentarp • 8 december 2012 – 01:35 Själv får jag problem med vikten av löpning, det stimulerar ju aptiten värre en vad som är nödvändigt för mig. Micke Larsson 1971 • Norge • 8 december 2012 – 10:44 Samma sträcka varje dag, och så på löpband till på köpet – jag skulle främst vara rädd för risken att dö av tristess ;-). anna 1980 • Malmö • 8 december 2012 – 11:49 Håller med Micke. Låter skittråkigt. Skulle tro att du kommer att tröttna i längden. Robin Gillström 1980 • Alnö • 15 december 2012 – 08:22 Jag lyssnar gärna på era råd för att göra så bra så som möjligt av detta. Jag kör på löpband så länge jag inte lessnar. Till sommaren blir det utomhuslöpning. Jag kommer även att variera löpningen till den mån det går på bandet, med tex intervall.
Visa hela svaret

Hur många km H springer en maratonlöpare?

Igår skruvade löparen Eliud Kipchoge upp nivån en aning. Han gick all in för att komma under den magiska gränsen på två timmar på maratondistansen. I ett grådassigt Wien gjorde han just det. Så, nu har han ett världsrekord på maraton, även om tiden inte får officiell status då det var en stängd tävling.

Ipchoge har ju också det officiella rekordet på maraton från Berlin 2018 (2:01:39) så han är nog nöjd ändå. Vad krävs då för att sätta ett världsrekord på maraton och komma under två timmar? I runda slängar – ett jämnt och fint tempo på 2:50 minuter per kilometer, vilket är drygt 21 kilometer i timmen.

I fyra mil. Sug på den en stund. Fyra. Mil. Eliud Kipchoge sätter världsrekord på maraton – under 2 timmar! Bild från INEOS 1:59 Challenge,
Visa hela svaret

Hur mycket förbränner man vid jogging?

Vad går jag ner på en löprunda? – Gör att visualisera effekten av din träning kan man utgå ifrån en generell beräkning. Om du väger 70 kg och tar en löprunda om 30 minuter med ett ungefärligt tempo om 6 minuter per kilometer förbränner du cirka 350 – 400 kalorier.
Visa hela svaret

Är Marathon nyttigt?

Nyligen visade australiensisk forskning att hjärtfunktionen är nedsatt med ca 10 procent i upp till elva dagar efter ett maratonlopp, ultralopp (längre än 10 mil), Ironmandistansen i triathlon och liknande kraftprov som pågår under flera timmar. De som utövade sin extremsport under längst tid, uppvisade dessutom ärrvävnad på hjärtat.

Men om det påverkar hälsan vet man faktiskt inte. Den australiensiska forskningsstudien utfördes dessutom på vältränade löpare och det gör en stor skillnad. För den som löper maraton på runt 2,5 timmar kan det innebära en tuff belastning på hjärtat. Men för den som löper maraton på 3–5 timmar blir det mer belastning på benmusklerna.

Ledaren för det australiensiska forskningslaget, doktor Andre La Gerche, understryker att han kommer att fortsätta uppmuntra folk att tävla – även om det gäller extrema lopp som är långa och krävande.
Visa hela svaret

Kan man springa ett marathon otränad?

Publicerad 28 maj 2015 kl 10.36 Att löpa maraton – är det en ren hälsokur eller förenat med livsfara? Ett underbart endorfinrus eller en riskabel mardröm? Experterna är som så ofta eniga om att lagom är bäst. – Träningen inför loppet är bättre än själva loppet, säger professor Carl Johan Sundberg, expert på idrottsmedicin. Tusentals laddade löpare ställer upp i Stockholm Marathon på lördag. Tränade, tända och fast beslutna att klara den stora utmaningen. Att springa 42 195 meter anses dessutom gynna karriären, det är en prestation som ger pluspoäng på ens CV. Men hur farligt är detta kraftprov? Alla vet att fysisk träning är nyttig, men är det verkligen bra för kroppen att utsättas för en så intensiv ansträngning, dessutom i tävlingsform? Det har kommit larmrapporter om att långlöpare riskerar bestående hjärtproblem, även om dessa forskningsrön är långt ifrån entydiga.

• Och riskerna för överbelastningsskador på fötter, knän och andra kroppsdelar är sedan länge kända.
• Att träna inför maraton är bättre än att genomföra själva loppet.
• Fysisk träning är alltid värdefull, men ett så pass långt lopp är tufft, säger Carl Johan Sundberg, professor i arbetsfysiologi vid Karolinska institutet och bland annat ledamot i Internationella olympiska kommitténs (IOK) medicinska kommission.

– Det finns vissa risker. Men värdet av fysisk aktivitet överstiger riskerna om man jämför med att vara inaktiv. Någon eller stor aktivitet är bättre än ingen. – Är målet hälsa ska man inte löpa maraton. Extrem överdos av träning är inte för att uppnå hälsa.

Men gör man det för att man gillar maraton är risken mycket liten, de flesta mår väldigt bra, säger han och understryker att det ” totalt sett är mycket bra för folkhälsan”, Carl Johan Sundberg förklarar att långlöpare kan riskera hjärtproblem i form av rytmrubbningar. Men det är en statistisk risk så för den enskilde är faran liten, säger han.

Dessutom kan man drabbas av överbelastningsproblem. Fotledsstukning, hälsenebesvär, problem med knän, höft och rygg. Främst otränade löpare är i riskzonen. – Börjar man springa maraton otränad är risken betydligt större. Att otränad utsätta sig för hård träning är inte att rekommendera.

Man ska successivt öka dosen och intensiteten under ganska lång tid, säger Carl Johan Sundberg. – Det kan ta månader eller upp till ett år innan man får hårdheten i rörelseapparaten, i leder och senor. Risken ökar om man inte är lätt i kroppen. Det är mycket tuffare om man är överviktig. – En ung människa kan med mycket låg risk träna upp sig och springa maraton.

För äldre är det viss risk för kranskärlsjukdomar, de bör konsultera läkare. Men även om man har en kranskärlssjukdom är det bra att vara fysiskt aktiv, säger han. Carl Johan Sundberg, bland annat medförfattare till boken “Hälsa på recept: Träna smartare, må bättre, lev längre” som utkom förra året, påpekar att cykling och simning är betydligt mera skonsamma än löpning om man vill undvika överbelastningsskador.

• Forskare och träningsexperter understryker alla att man inte ska ge sig i kast med intensiv maratonträning helt oförberedd.
• Det bör vara en lång process under vilken man gradvis utsätter sig för allt intensivare träning.
• Också ett uthållighetsfenomen som Chrissie Wellington är inne på den linjen.
• Den brittiska idrottskvinnan är en av världens främsta triatleter och har vunnit Ironman-VM fyra gånger.

Hon tävlar i triathlon, en uthållighetsidrott som innehåller momenten simning, cykling och avslutas med ett maratonlopp – allt utan avbrott. Chrissie Wellington. Foto: Chris Stewart Chrissie Wellington skriver böcker och har en populär blogg där hon ger träningsråd. Också hon anser att fördelarna med maraton uppväger eventuella risker. Hon ger en rad tips – som har publicerats i Hälsa & Fitness, en svensk tidning om hälsa och träning – för att undvika skador: ■ Om du är nybörjare och ovan vid uthållighetsträning, kolla med din läkare eller vårdcentral innan du börjar träna.

1. Skaffa dig en träningsplan anpassad efter din nivå och förmåga.
2. Glöm inte att vila mellan träningspassen, vilodagar och sömn är viktiga faktorer.
3. Ta reda på vilken kost du bör äta, se till att du får näringsriktig mat och tillräckligt med vätska.
4. Anlita en sjukgymnast för kontroller och massage.

■ Variera din träning, varva löpningen med styrke- och konditionspass. Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds universitet, vet exakt vad som händer i kroppen under ett maratonlopp. Han är själv långlöpare och skriver populärvetenskapliga artiklar och böcker om kemi.

I sin uppmärksammade artikel “42195 meter biokemi” beskriver han detaljerat processerna i kroppen från start till mål när han springer Paris Marathon. Den publicerades häromåret i Kemivärlden Biotech med Kemisk tidskrift och har sedan spritts som en löpeld på nätet. I kommentarerna till kartan härintill berättar han exakt var under Stockholm Marathon löparna börjar svettas, får mjölksyra, riskerar att gå in i väggen – och när de kan njuta av lätt löpning tack vare endorfinruset.

– Jag är en glad motionär som tränar regelbundet. I dag maratontränar jag för att springa i höst. Jag ligger just nu på halvmara-nivån, säger Ulf Ellervik. – Träning är i huvudsak positivt, trots vissa risker. Du kan inte gå från tv-soffan direkt till maraton, då skadar du dig.

1. Man ska ta det lugnt, säger han.
2. I sin kända maratonartikel skriver han om loppets alla glädjeämnen och kval – och det plågsamma slutet som väl många löpare känner igen: “För min egen del tog glykogenet slut precis i höjd med Eiffeltornet.
3. Det var nästan overkligt.
4. Som en blixt från klar himmel blev benen blytunga.

Det handlade inte längre om löpning utan bara om att övervinna smärtan från benen och de sista 12 kilometrarna var plågsamma med en snitthastighet på drygt 6 minuter per kilometer. Efter 3 timmar 47 minuter och 54 sekunder stapplade jag dock över mållinjen.
Visa hela svaret