Makronutrienter mm per 100 g Torsk panerad stekt
| Kalorier | 170 kcal |
|---|---|
| Proteiner | 18,9 g |
| Kolhydrater varav Fibrer varav Sockerarter | 6,4 g 0,3 g 0,2 g |
| Fett varav Mättat varav Enkelomättat varav Fleromättat | 7,7 g 0,9 g 4 g 2,1 g |
| Kolesterol | 74,5 mg |
Nog 4 rijen
Visa hela svaret
Contents
Är panerad fisk onyttigt?
Panerad fisk är nyttigt! Det är en vanlig missuppfattning att panerad fisk skulle vara onyttig. Men det gäller inte Findus breda sortiment av frasigt panerade filéer. Våra vildfångade fiskfiléer är MSC-märkta och fulla av nyttigheter som omega 3, selen och protein.
Dessutom innehåller våra panerade filéer mindre andel mättat fett än andra vanliga livsmedel som falukorv och köttbullar. Panerad fisk – Bra mat. Helt enkelt. Fisk innehåller nyttiga omega 3-fettsyror, som sänker blodtrycket och kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Omega 3-fettsyror är även viktiga för barns utveckling av hjärna och syn.
Mättat fett Finns framför allt i charkuteri- och mejeriprodukter. För stor andel mättat fett i maten kan öka risken för hjärt och kärlsjukdomar. Enkelomättat fett Tillhör de goda fettsyrorna som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Finns i nötter, oliver, olja, avokado och kyckling.
Visa hela svaret
Hur många kalorier i panerad rödspätta?
Näringsvärde
| Tillagningsstatus: | Ej tillagad |
|---|---|
| Basmängd: | Per 100 gr |
| Energi: | 839 kJ |
| Energi: | 201 kcal |
| Fett: | 9.2 g |
Hur mycket väger en panerad fisk?
Sejfilé, panerad & förstekt, 140-160g Styckfryst, förstekt och panerad sejfilé, 80-100g/st, i 5 kg-kartong.
Visa hela svaret
Hur många kalorier i stekt torsk?
Kaloritabell för fisk & skaldjur Nedanstående tabell presenterar olika typer av fisk och skaldjur och dess kaloriinnehåll (kcal). Något vi har missat? Tveka inte att kontakta oss så lägger vi till detta. Observera att kalorimängden för alla livsmedel i listan anges i ca-värde i kCal per 100 gram.
| Livsmedlets namn (Reservation för ev. feltryck) | kCal |
|---|---|
| Abborre | 85 |
| Ansjovis, inlagd | 215 |
| Bläckfisk | 81 |
| Braxen | 103 |
| Böckling | 183 |
| Fisk, torkad | 330 |
| Fiskbullar, frysta | 76 |
| Fiskbullar, herm, utan buljong | 63 |
| Fiskgratäng, hemlagad | 88 |
| Fiskpinnar, frysta | 193 |
| Fiskpudding med ris | 115 |
| Gädda | 81 |
| Gös | 97 |
| Hummer | 87 |
| Hummer, herm, kokt | 90 |
| Hällflundra | 118 |
| Kaviar, stenbits | 117 |
| Kaviar, torskfiskar, orökt | 186 |
| Kaviar, torskfiskar, rökt | 385 |
| Kolja | 80 |
| Kräfta | 69 |
| Kräfta, havs | 110 |
| Kräfta, herm, kokt | 93 |
| Kummel | 70 |
| Lax, gravad | 179 |
| Lax, havslax | 127 |
| Lax, herm | 155 |
| Lax, rimmad | 148 |
| Lax, rökt | 162 |
| Lutfisk, kokt | 50 |
| Makrill | 215 |
| Makrill, rökt | 220 |
| Musslor, herm, med lag | 50 |
| Musslor, herm, utan lag | 94 |
| Musslor, råa | 91 |
| Ostron | 76 |
| Ostron, herm, med lag | 74 |
| Räkor | 84 |
| Räkor, herm, med lag | 76 |
| Räkor, herm, utan lag | 110 |
| Räkor, kokta | 110 |
| Rödspätta | 93 |
| Sardin i olja, herm | 285 |
| Sardin i tomatsås, herm | 215 |
| Sej, fryst | 91 |
| Sik | 114 |
| Siklöja | 135 |
| Sill | 230 |
| Sill, saltad | 245 |
| Sill, stekt | 290 |
| Skrubbskädda, (flundra) | 94 |
| Strömming | 148 |
| Strömming, saltad | 162 |
| Strömmingsflundra, panerat | 250 |
| Tonfisk | 185 |
| Tonfisk, i olja, avrunnen | 215 |
| Tonfisk, i olja, herm | 255 |
| Tonfisk, i vatten, herm, avrunnen | 110 |
| Torrfisk | 330 |
| Torsk | 75 |
| Torskfile, panerad, stekt | 142 |
| Ål | 350 |
| Ål, inkokt | 380 |
| Ål, rökt | 320 |
| Ål, ugnstekt | 430 |
| Öring | 110 |
Kaloritabell för fisk & skaldjur
Visa hela svaret
Vilken fisk ska man inte äta ofta?
Om miljögifter i olika fiskar – Var försiktig med att äta fet fisk från Östersjön Tyvärr innehåller feta fiskar som lax, öring och och strömming från Östersjön fortsatt höga halter av miljögiftet dioxin. Dioxinet i fisken kommer till stor del från tidigare industriella utsläpp men även från felaktig förbränning av sopor och fortsatta industriella utsläpp.
Det finns flera skäl till att släppa tillbaka stora östersjölaxar: ett antal vildlaxälvar har svaga bestånd och stora laxar innehåller i regel höga halter av dioxin. Laxen från svaga vildlaxbestånd bör överhuvudtaget inte fångas utan få vandra upp och leka i sina hemälvar för att på sikt stärka bestånden.
Generellt är det bättre att konsumera mindre laxar på bara några kilo, men all lax innehåller dioxin. I regel är halten högre än EU:s gränsvärden. Framförallt barn, unga flickor och gravida och ammande kvinnor bör vara mycket försiktiga med att konsumera östersjölax.
- Feta fiskar från Vänern och Vättern Andra fiskar som i regel innehåller höga halter miljögifter och som framförallt fertila/gravida/ammande kvinnor ska vara försiktiga med är feta fiskar från Vänern och Vättern som insjööring, insjölax och Vätterröding.
- Även sik från Vänern har konstaterats ha höga halter av dioxin.
Vuxna män och kvinnor som inte är i barnafödande ålder kan äta vildfångad lax och öring från Vänern och Vättern och röding från Vättern samt sik från Vänern upp till en gång i veckan. Kvicksilver i rovfisk I många av Sveriges sjöar innehåller stora rovfiskar höga halter av kvicksilver.
- Detta gäller arter som gädda, lake, abborre och gös, men halten varierar mycket beroende på var fisken är fångad.
- Magra humussjöar (sjöar med brunfärgat vatten) i skogsmark har ofta högre halter av kvicksilver i näringskedjan.
- Länsstyrelsen och kommunen har uppgifter om kvicksilverhalten i olika vatten.
Kvicksilver i den form som ansamlas i organismer, så kallat metylkvicksilver, är mycket giftigt. Stora rovfiskar finns högst upp i näringskedjan och “samlar” därigenom på sig kvicksilver från hela näringskedjan. Kvicksilver finns delvis naturligt i miljön, men har framförallt hamnat där genom olika industriella utsläpp.
Studier visar att kvicksilver utlakas genom olika skogsbruksåtgärder och att skogsbruket idag starkt bidrar till att kvicksilver ansamlas i fisk. Om du äter gädda, lake, abborre och gös oftare än en gång per vecka kan du få i dig kvicksilvermängder som på sikt kan skada din hälsa. Därför är det bra att variera med andra sorters fisk.
Generellt är det bättre att äta små/medelstora fiskar. Släpp därför tillbaka de stora fiskarna!
Visa hela svaret
Är torsk bra för viktnedgång?
Supermat: torsk Kokt, ångad, stekt eller – som i receptet nedan – ugnsbakad med färska ärtor. Oavsett hur du tillagar torsken kan du lugnt ta för dig av det vita, fasta köttet på tallriken. Torsk är en mager fisk och därför innehåller den inte heller lika mycket omega 3-fettsyror som t.ex.
lax, sill och makrill. Däremot är den liksom andra magra fiskar rena bantningskosten och ett bra muskelbränsle för den som tränar hårt. Det beror på att proteininnehållet är högt och av bästa kvalitet, vilket i sin tur innebär att kroppen kan bygga större muskler och bilda mer hormoner m.m. Med sitt extremt låga fett- och kaloriinnehåll gör torsk att mättnadskänslan per kalori blir mycket bra, och den mättnadskänslan förstärks av att proteinet bromsar matens upptagningshastighet och tar mer plats i magen.
Fiskproteinet sätter dessutom rejäl fart på kroppens förbränning. Därför är det bra att äta torsk om man vill gå ned några kilo i vikt. Opret gratis profil, og læs videre, når du er logget ind. Det er nemt, hurtigt og gratis at oprette en profil. Dealen er, du siger ja til at modtage vores nyhedsbrev, og så bliver vi ved med at lave Danmarks bedste bilstof.
Visa hela svaret
Hur många kalorier i köttbullar och potatis?
Näringsvärde
| Tillagningsstatus: | Ej tillagad |
|---|---|
| Energi: | 650 kJ |
| Energi: | 160 kcal |
| Fett: | 10 g |
| – Varav mättat fett: | 5.6 g |
Vilken fisk är mager?
Mager fisk – Magert fiskkött har en fetthalt på 0,1-1,9% fett. En mager fisk behåller en ganska jämn köttkvalitet över året och har inte samma säsongsvariationer som fet fisk. Exempel på magra fiskar är torsk, kolja, sej och långa.
Visa hela svaret
Hur mycket fisk äter man per portion?
Hur mycket fisk bör vi äta – Ät fisk ofta – gärna tre gånger i veckan Detta säger Livsmedelsverket, i ett av sina fem kostråd, om vad vi behöver äta för att må bra. Bakgrunden till rekommendationen är att det nu finns så mycket forskning som visar att fisk påverkar hälsan på ett positivt sätt.
Fisk är rik på vitaminer och mineralämnen och är en utmärkt proteinkälla. Den feta fisken, som till exempel lax, sill, strömming och makrill innehåller mycket av de fina omega-3-fettsyrorna. De kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. En av tre fiskportioner i veckan kan vara fet fisk. För mer information om kostråden se www.slv.se.
En vuxen person bör äta i genomsnitt minst ca 2,5-3 g omega-3 fiskfett per dag, vilket motsvarar ungefär en halv portion (ca 100 g) lax, makrill eller annan fet fisk men faktiskt upp till ½ kg av de magra fisksorterna ex torsk, kolja, abborre eller gös.
Visa hela svaret
Hur många kalorier har fisk?
100 g Fisk ( Fisk varmrökt) innehåller 180 kcal, vilket är genomsnittligt mycket kalorier. Då Fisk innehåller väldigt mycket proteiner så kan man räkna med att kroppens verkliga upptag blir runt 153 – 162 kcal för 100 g. Detta beror på termogenes (läs mer under Information).
Visa hela svaret
Hur många kalorier i skalade räkor?
Kolh. Det finns 144 kalorier i Räkor (100 g). Generella portionsstorlekar.
| Portions storlek | Kalorier |
|---|---|
| 1 liten ( skalad ) | 6 |
| 1 medelstor ( skalade ) | 7 |
| 1 stor ( skalade ) | 9 |
| 1 Räka | 9 |
Hur mycket kalorier finns i Fiskgratäng?
Innehåll
| Näringsvärde per 100g | % RI* | |
|---|---|---|
| energi (kcal) | 113 kcal | 17% |
| fett | 4.1 g | 17% |
| varav mättat fett | 1 g | 15% |
| kolhydrat | 12 g | 13% |
Vad får män brist på om män inte äter fisk?
När solen drar sig tillbaka blir det svårt för många att få tillräkligt med D-vitamin. Den som lider brist på vitaminen, som är ett av få vitaminer vi riskerar att få för lite av i Norden, kan drabbas av extrem trötthet och andra negativa symtom. – Bland annat får vi D-vitamin via solen.
- Det bildas i huden när vi exponeras för solljus.
- Men under vinterhalvåret står solen för lågt för att produktionen ska vara tillräcklig för vårt behov.
- Då blir det viktigt vad man äter, säger Bettina Julin, nutritionist vid svenska Livsmedelsverket.
- Samma problematik gäller i Finland.
- Enligt Institutet för hälsa och välfärd har man sedan slutet av 1990-talet konstaterat brister i intaget av D-vitamin i Finland.
Under hösten 2018 uppdaterade statens näringsdelegation rekommendationerna om D-vitaminpreparat för barn under ett år.
Visa hela svaret
Hur mycket fisk bör jag minst äta per vecka?
I Europa rekommenderar alla länder att man äter fisk. Det gör man för att fisk spelar en viktig roll i vår kost tack vare sina många hälsovinster. Man kan gärna försöka äta minst 2 portioner fisk i veckan, inklusive fet fisk. Fet fisk är bland annat lax, tonfisk (inte konserverad/på burk), makrill och sardiner.
Visa hela svaret
Hur ofta kan män äta makrill i tomatsås?
Innehåller makrill på burk mindre kvicksilver än tonfisk? Hej Bodylab, Jag har konserverad tonfisk i min matlåda nästan varje dag. Men jag har läst at det är mycket mer kvicksilver i tonfisk på burk, och att man därför inte ska äta så mycket av det. Jag tycker dock att det är ett enkelt alternativ att ha en burk och några rågbröd som matlåda.
Så jag undrar om jag istället kanske ska börja äta makrill i tomatsås på burk, eller är det lika mycket kvicksilver i det? Och får man i sig mindre kvicksilver om man köper en hel fisk istället för konserverad fisk? Är det till exempel mindre kvicksilver i makrill på burk än vad det är i en hel rökt makrill? Svar: Det stämmer att tonfisk kan innehålla relativt stora mängder av tungmetallen kvicksilver.
Det är dock stor skillnad i hur stor mängd tungmetall olika typer av tonfisk innehåller. Därför bör man bara konsumera cirka 1 burk långfenad tonfisk i veckan för att inte överskrida gränsen för intag av metylkvicksilver. Dock kan man istället äta 3-4 burkar gulfenad tonfisk eller bonit för att få i sig samma mängd kvicksilver som 1 burk vanlig tonfisk.
Större tonfisk innehåller med kvicksilver än mindre tonfisk. Välj därför konserverad tonfisk, snarare än tonfiskbitar. Välj arten bonit eller gulfenad tonfisk och undvik långfenad tonfisk eller big eye. Det kan kanske vara en fördel att undvika att äta tonfisk som är fiskad i Atlanten eller Stilla havet. Välj tonfisk på burk med MSC-märkning.
Ovanstående råd är hämtade ur artikeln där du kan lära dig ännu mer om innehåller av kvicksilver i tonfisk. Nå, men nu till frågan om makrill. Makrill är ett riktigt bra alternativ till tonfisk inte minst på grund av att makrill är en fet fisk och har ett högt innehåll av selen, jod och de nyttiga Omega 3-fettsyrorna.
- Makrill har heller inte ett lika högt innehåll av kvicksilver då makrill är en mindre fisk, som inte är så högt upp i näringskedjan och därför samlas inte miljögifterna i samma utsträckning i köttet.
- Makrill kan dock ha ett relativt högt innehåll av tungmetallen kadmium och det är inte något man bara ska äta ohämmat av.
Men 2-3 burkar i veckan ger ingen skada. Det är dessutom inte mindre mängd tungmetaller i hela fiskar i jämförelse med fisk på burk. Tvärtom. För det är vanligtvis kött från mindre fiskar som används i produktionen av konserver. För makrillens del gör det dock inte någon större skillnad då det som sagt är en mindre fisk.
- Men däremot kan tonfisken växa sig riktigt stor och därför man det vara betydligt större mängd kvicksilver i tonfiskbitar (som görs av stora tonfiskar) än konserverad tonfisk, som beskrevs ovanför.
- En nackdel med konserverad fisk är dock att insidan av burken kan vara belagd med en färg som innehåller bisfenol A (BPA) – ett ämne som misstänks vara hormonstörande.
Om du vill undvika hormonstörande ämnen bör du vara noga med att köpa konserver där burkens beläggning inte innehåller BPA eller ämnet BADGE. : Innehåller makrill på burk mindre kvicksilver än tonfisk?
Visa hela svaret
Är det bättre att äta fisk än kött?
Begränsa intaget av mejeriprodukter – Hälsoaspekten av att äta mejeriprodukter är lite mer komplicerad, men ett generellt råd från Planetary Health Diet är att konsumtionen inte bör överstiga 250 gram om dagen. Det är också bra att minska intaget av ost med högre mättad fetthalt och välja andra alternativ.
Visa hela svaret
Vilken är den farligaste fisken?
Världens giftigaste fisk 
Stenfisken Synanceia horrida är världens giftigaste fisk och är en mästare på kamouflage. Photo credit: laszlo-photo / Foter S tenfisken är världens giftigaste fisk. Giftet angriper celler, hjärta och blod vilket leder till förlamning och i värsta fall död.
- I förhållande till hur vanliga stenfiskarna är, orsakar de dock inte många dödsfall.
- Denna rovfisk lever de tropiska delarna av Stilla havet och Indiska oceanen.
- Stenfisken är slående lik miljön den lever i – korall och stenbottnar.
- På ryggen har den tretton taggar som är sammanlänkade med två giftblåsor, fyllda av ett gift som består av olika proteiner.
Trampar du på fisken och blir stungen, måste du uppsöka professionell vård snarast. Giftet orsakar chock, förlamning och kroppsdelen som har blivit stungen kan behöva amputeras för att stoppa giftspridningen. En vuxen och normalt frisk människa överlever, men har du andra åkommor som svagt hjärta eller allergi, kan det leda till döden.
- Giftet orsakar chock, förlamning och kroppsdelen som har blivit stungen kan behöva amputeras Fruktansvärda smärtor Stenfiskens sting lär vara en av de mest smärtsamma saker man kan råka ut för.
- Det går historier om människor som bett på sina bara knän att få bli avlivade för att det gör så ont.
- Trots alla dessa skräckscenarios, verkar inte särskilt många människor drabbas.
Detta trots att fisken är vanlig på grunda vatten i tropikerna. Efter en snabb research på nätet, kan Fiskejournalen konstatera ett det konstant rapporteras om stungna människor, främst i Australien och Japan. Vi har dock inte funnit mer än ett par rapporterade dödsfall och då misstänks andra åkommor ha bidragit till utgången.
Det skadar dock inte att hålla koll på var man sätter fötterna när man plaskar omkring i tropiska vatten. David Dalqvist
Publicerad: 13 November 2016 Av: Mathias Arnham : Världens giftigaste fisk
Visa hela svaret
Är fryst lax nyttigt?
Fördelar med fryst fisk – Förutom att kvaliteten bevaras i frysen finns det flera andra fördelar med att använda fryst fisk i stället för färsk:
Vitaminer och mineraler bevaras Man kan ha fisk i frysen för de dagar man inte har tid att handla – en enkel genväg till att äta fisk två gånger i veckan Fryst fisk är lätt att hantera – praktiskt med färdiga filéer och portioner Kvalitetskontroll och livsmedelssäkerhet – fisken kontrolleras från fångst och produktion till middagsbordet Stor leveranssäkerhet – man kan få alla typer av fisk året runt oavsett årstid Mindre priskänslighet med avseende på väder, årstid och kvoter
: Fryst eller färsk?
Visa hela svaret
Är panering onyttigt?
Näringsberäkning panering 
(Så näringsberäknar man) Portions- och näringsberäkning är speciellt knepigt för dubbel- eller frityrpanerad vara. Dels för att det behövs mer ingredienser vid paneringen än vad som äts, dels för att paneringen suger upp en del av stekfettet. Kockskolan har testlagat olika recept för att mäta faktisk åtgång av panering och fettupptag på varan = det som äts. Därefter har vi tagit fram normtal användbara vid inläggning av recept baserat på mängd ingredienser per ytenhet. Det kan förefalla överdrivet att beräkna ytor och gramvikter per ytenhet, men det har väsentlig inverkan på receptens kalorimängd och näringsvärden. Läs mer nedan > Har det någon betydelse? NORMTAL ÅTGÅNG VID DUBBELPANERING Åtgång panering beror på paneringsytans storlek (area). Fettupptag är cirka 0,3 dl matfett per dl ströbröd (viktandel: 50% av ströbröd). Gör en bedömning av varans yta och multiplicera enligt tabell nedan. En liten reguladetriövning!
| Normtal dubbelpanering | Yta cm² | Mjöl | Ägg | Bröd | Fett | Mjöl | Ägg | Bröd | Fett |
| Åtgång för två sidor | 100×2 | 7 g | 17 g | 17 g | 9 g | 0,8 msk | 0,3 st | 2 msk | 0,7 msk |
| t.ex. liten strömming | 30×2 | 2 g | 5 g | 5 g | 3 g | 0,2 msk | 0,1 st | 0,6 msk | 0,2 msk |
| t.ex. strömming 14×4,5 cm | 60×2 | 4 g | 10 g | 10 g | 5 g | 0,5 msk | 0,2 st | 1,2 msk | 0,4 msk |
| t.ex. Schnitzel 10×12 cm | 120×2 | 8 g | 20 g | 20 g | 10 g | 0.9 msk | 0,4 st | 2,5 msk | 0,8 msk |
| Klot t.ex. minitomat 3 cm | 30 | 1 g | 2,5 g | 2,5 g | 1,4 g | 0,3 tsk | < 0,1 st | 0,9 tsk | 0,1 msk |
| Cylinder t.ex. krokett 2×5 cm | 40 | 1,5 g | 3,5 g | 3,5 g | 1,8 g | 0,5 tsk | < 0,1 st | 0,4 msk | 0,1 msk |
| Prisma 1/8-del camembert | 108 | 4 g | 9 g | 9 g | 5 g | 1,3 tsk | 0,2 st | 1,1 msk | 0,4 msk |
Ytberäkning cm²: Rektangel = LxB i cm. Klot = 4x π xR ², Cylinder = 2x π xR xH + 2x π xR ². Omvandlingsmått: – Vetemjöl: 1 dl = 60g, 1 msk = 9g, 1 tsk = 3g.- Ä gg: 1 normalägg = 56 gram utan skal. Räcker till 2,5 normalstora schnitzlar.- Ströbröd: 1 dl = 55g, 1 msk = 8g, 1 tsk = 3g. – Matolja: 1 dl = 85g, 1 msk = 13g, 1 tsk = 4g. Receptexempel : Wienerschnitzel (kalvinnanlår) normalstorlek à 1 cm tjock, utbankade till dubbel storlek (10×12 cm = 120 cm² ). Åtgång panering till 4 schnitzlar: 4 msk mjöl, 1,4 ägg, 1,5 dl ströbröd och 40 gram (3 msk) fettupptag. Notera att paneringen innehåller mer energi än själva schnitzeln. Se recept > Wienerschnitzel.
| Schnitzel 0,5 cm tjock | Kött | Mjöl | Ägg | Bröd | Fett | Summa | Tillagat | Kcal Tot | Panering | Andel |
| Liten (7x12cm = 84 cm²) | 100 g | 5 g | 13 g | 13 g | 7 g | 138 g | 120 g | 264 | 150 | 57% |
| Normal (10×12 cm, 120) | 150 g | 8 g | 20 g | 20 g | 10 g | 208 g | 180 g | 396 | 226 | 57% |
| Stor (13×12 cm, 156 cm²) | 200 g | 11 g | 27 g | 27 g | 13 g | 278 g | 240 g | 528 | 302 | 57% |
| Liten (7x12cm) | 100 g | 2 tsk | 1/4 ägg | 1,5 msk | 1,75 tsk | |||||
| Normal (10×12 cm) | 150 g | 1 msk | 1/3 ägg | 2,5 msk | 2,5 tsk | |||||
| Stor (13×12 cm) | 200 g | 4 tsk | 1/2 ägg | 3,5 msk | 1 msk |
Har det någon betydelse? Detta förfarande är lite arbetsamt, så man kan fråga sig om några gram hit eller dit har betydelse. Vid själva paneringen behövs extra mängd (som inte äts) med minst 1/2 deciliter mjöl, 1 dl ströbröd och ett halvt ägg. Sammantaget cirka 200 gram och 325 Kcal.
- Likaså behövs extra mängd smör vid stekningen med minst 70 gram = 500 Kcal.
- Utslaget på 4 portioner ger det viktökning med 65 gram (normalportion = 450g) och 200 Kcal (normalportion = 600 Kcal).
- Vanligtvis anges större mängder i recept vilket ger ännu större påverkan.
- Andra sidan kan man inte bortse från konsumtionsmängdens effekt.
En panerad vara blir ganska fett- och kaloririk. Vanligtvis är kalorimängden större i paneringen än i varan. Här några exempel.
Wienerschnitzel (se dito recept): Utbankad schnitzel i receptet plus panering väger tillagad 180 gram per portion, varav panering 30%. Total energimängd 370 Kcal, varav 57% finns i paneringen. Dubbelpanerad stekt strömming (se dito recept): Strömmingen i receptet väger tillagad 157 gram per portion inklusive fettupptag, varav panering utgör 60%. Total energimängd 350 Kcal, varav 70% finns i paneringen. Friterad camembert (se dito recept): Osten med panering väger tillagad 170 gram per portion, varav panering 67%. Total energimängd 425 Kcal, varav 58% finns i paneringen.
NORMTAL ÅTGÅNG FRITYRSMET VID PANERING I princip gäller samma sak för frityrsmet som för panering. Åtgången (det som äts) är mindre än vad som behövs vid panering och energiinnehållet är högt. Mängd åtgång är också beroende av varans area (ytstorlek). Det som skiljer är att ströbröd inte brukar användas, även om det förekommer. Därutöver är paneringens viskositet avgörande, det vill säga om det är en tunn eller tjock smet. En tjockare smet ger ökat energitillskott. En smet kan ju också innehålla lite olika ingredienser utöver mjöl och vatten (läs mer > Om frityrsmet). Recept frityrsmet, klicka på “recept” till höger om bilden, eller gå till receptgrupp > Frityrsmet (undergrupp till “Annat gott till maten”).
| Normtal frityrsmet | Enhet | Tunn | Tempura | Medel | Pâte à f. | Tjock |
| Mjöl dl/dl vatten | per dl | 1 dl | 1,2 dl | 1,25 dl | 1,7 dl | 1,5 dl |
| Vikt | per dl | 107 g | 108 g | 109 g | 44 g | 112 g |
| Kcal | per dl | 124 Kcal | 158 Kcal | 165 Kcal | 84 Kcal | 211 Kcal |
| Smet per 100 cm² | 100 cm² | 11 g | 19 g | 21 g | 10 g | 32 g |
Testlagat av Kockskolans provkök 2018-03 Beräkningarna avser de varianter av frityrsmet som förekommer på hemsidan. Till exempel innehåller en tempurasmet ofta mer vatten, varvid den motsvarar “Tunn smet”. Pâte à frire är en luftig, lätt smet tack vare uppvispad äggvita, vilket ger låg vikt och kaloriinnehåll per deciliter.
| Åtgång per cm² | Yta cm² | Mjöl g | Ägg g | Bröd g | Fett g | Kcal |
| Tunn smet | 100 | 4,2 | – | – | 2,1 | 33 |
| Tempurasmet | 100 | 8,0 | – | – | 4,0 | 64 |
| Medel smet | 100 | 8,7 | – | – | 4,3 | 69 |
| Pâte à frire | 100 | 3,4 | 2,6 | – | 1,7 | 31 |
| Tjock smet | 100 | 14,6 | – | – | 7,3 | 116 |
| Dubbelpanering | 100 | 3,5 | 8,5 | 8,5 | 4,5 | 97 |
) 95% av vätskan i smeten avdunstar vid fritering och ersätts med fettupptag 0,3 dl frityrolja per dl mjöl (eller 50% av vikt). Energiintag : Tunn smet ger lägsta kalorimängd vid fritering, mängden mjöl som fastar på varan är begränsad, följt av Pâte à frire för att det är en mycket luftig smet tack vare uppvispad äggvita.
Använd ingediensrubrik “Panering som äts” eller “Frityrsmet som äts”. Ge helst en förklaring i kommentarsfältet att det behövs mer av ingredienserna vid paneringen. Lämpligen läggs också ingrediens “Näringsberäkna panering” in i ingredienslistan, vilken länkar till denna sida. Paneringsingredienser : Ange de mängder som beräknas fastna på varan och de facto äts (normtal nedan). Markera “stek” för tillagningssätt. Använd ingredienserna “Mjöl till panering” och “Ströbröd till panering”. Extra ingrediensbehov för dubbelpanering är minst 0,5 deciliter mjöl, 1 dl ströbröd och 1 ägg (>180 Kcal). Om man vill kan extra mängdbehov för själva arbete anges, som då markeras med “Äts ej” i tillagningssätt. Frityrsmet brukar tillredas rikligt i förhållande till det som äts. Tas hela mängden med ger det stort utslag på receptets vikt och näring. Fettupptag : Beräknad fettmängd av stekfettet som sugs upp av paneringen anges med ingrediens “Fettupptag vid stekning”, eller “Fettupptag vid fritering”. Markera “Stek” för tillagningssätt. Ange extra stekfett med ingrediens “Smör till stekning”, eller “Matfett till stekning” och markera “Äts ej”. Behov av extra stekfett cirka 50 gram eller mer (> 90 Kcal).
© Kunskapskokboken. Reviderat 2018-02 : Näringsberäkning panering
Visa hela svaret
Varför är det bra att panera fisk?
Så panerar du fisk
|
Panering tillför smak, munkänsla och håller ihop ömtålig fiskVarken för hög eller för låg temperaturDet finns flera sätt att panera Panering gör mager fisk till en större smakupplevelse eftersom paneringen ger en krispig munkänsla och suger åt sig av smakerna i stekfettet. Panering gör det även lättare att steka ömtålig fisk. Smeten bildar ett skal som håller ihop det ömtåliga proteinet och som släpper lättare från underlaget. |
table>
table>
Så panerar du fisk
Visa hela svaret
Vilken fisk kan man äta varje dag?
Hur mycket fisk bör vi äta – Ät fisk ofta – gärna tre gånger i veckan Detta säger Livsmedelsverket, i ett av sina fem kostråd, om vad vi behöver äta för att må bra. Bakgrunden till rekommendationen är att det nu finns så mycket forskning som visar att fisk påverkar hälsan på ett positivt sätt.
- Fisk är rik på vitaminer och mineralämnen och är en utmärkt proteinkälla.
- Den feta fisken, som till exempel lax, sill, strömming och makrill innehåller mycket av de fina omega-3-fettsyrorna.
- De kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
- En av tre fiskportioner i veckan kan vara fet fisk.
- För mer information om kostråden se www.slv.se.
En vuxen person bör äta i genomsnitt minst ca 2,5-3 g omega-3 fiskfett per dag, vilket motsvarar ungefär en halv portion (ca 100 g) lax, makrill eller annan fet fisk men faktiskt upp till ½ kg av de magra fisksorterna ex torsk, kolja, abborre eller gös.
Visa hela svaret
Vilken fisk är nyttig?
Vilken fisk är nyttigast? januari 23, 2017 Fisk är nyttig mat och speciellt fet fisk som lax, makrill och sill. De innehåller massor av D-vitamin som hjälper kroppen att tillgodogöra sig kalcium och fosfor. Fet fisk är bra mot hjärt- och kärlsjukdomar.
Visa hela svaret
