Tre energinivåer – De energinivåer som anges nedan för pojkar 10-18 år följer de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012). Energinivåerna är beräknade på gruppnivå och ska inte tolkas som råd för enskilda individer eftersom behovet av energi (kalorier) varierar med ålder, kön, vikt och graden av fysisk aktivitet, och kan också variera från dag till dag.
Pojkar 10–12 år 9,3 MJ (2225 kcal) Pojkar 13–15 år 11,0 MJ (2625 kcal) Pojkar 16–18 år 11,8 MJ (2825 kcal)
För varje energinivå hittar du ett dokument med förslag på livsmedel inom varje livsmedelskategori med portionsstorlekar och antal portioner per vecka. Klicka på det dokument för den energinivå du är intresserad av och läs mer.
Visa hela svaret
Contents
Hur mycket kalorier ska en 12 åring äta per dag?
Skolelevernas hälsa stöds av en regelbunden måltidsrytm och smart sammansatta mellanmål, såsom bär, grönsaker, frukt, spannmålsprodukter och fettsnåla mjölkprodukter. Sockrade drycker är populära bland ungdomar, men de är dåliga både för handhälsan och det allmänna hälsotillståndet. Kranvatten är den bästa törstsläckaren för skolbarn! För alla 2–18-åringar rekommenderas ett D-vitamintillskott på 7,5 μg dagligen året runt. Detta är särskilt viktigt under de stadier då benstommen snabbt växer till sig. 10 – 13-åriga flickors riktgivande energibehov är 2055 kcal/dygn och pojkars 2340 kcal/dygn.14 – 17-åriga flickors riktgivande energibehov är 2340 kcal/dygn och pojkars 2820 kcal/dygn.
Kan ett barn äta för mycket?
Kräm, smaksatt yoghurt och flingor innehåller mycket tillsatt socker – Det finns mycket tillsatt socker i bland annat kräm, sylt, godis, glass, kex, kakor, smaksatt fil och yoghurt, sötade drycker och frukostflingor. Sådana livsmedel ger många kalorier men endast lite näring.
Det finns en risk att barnet blir mätt och inte orkar äta annan mat med näring som hen behöver, om hen äter den typen av sötade livsmedel. Mycket söta livsmedel ökar också risken för att barnet ska få hål i tänderna och att hen fortsätter att äta sockerrik mat när hen blir äldre och då kan få övervikt eller fetma.
Råsocker sägs ibland vara nyttigare än vanligt vitt socker, men det är i stort sett samma sak. Det är bra att vänta så länge som möjligt med att ge livsmedel som innehåller mycket tillsatt socker. I stället för livsmedel med mycket tillsatt socker kan du ge naturligt söta livsmedel som bär eller frukt.
Visa hela svaret
Hur kan en 13 åring gå ner i vikt?
Försök att äta bra mat och röra på dig – Olika sorters mat och dryck innehåller olika mycket energi och näring. Du behöver både energi och näring för att du till exempel ska orka röra på dig, tänka, andas och känna dig glad. Den energi du inte gör av med lagras som fett.
Visa hela svaret
Vad händer om man bara äter 500 kalorier per dag?
Ät färre kalorier, förbränn färre kalorier – Energibalansekvationen (som alltid stämmer) stödjer inte strategin att äta mindre och springa mer. Va? Låt mig förklara. Du kan också titta på min senaste video från NBC här, Låt oss slänga in några siffror för att göra saker tydligare.
Låt oss anta att utgångspunkten är en stabil kroppsvikt (att man varken går ner eller upp i vikt) och ett intag på 2000 kalorier per dag.0 förändring i kroppsfett = 2000 kalorier in – 2000 kalorier ut Kalorier ut handlar inte bara om träning. Det består av två saker – basalmetabolism (BMR) och träning.
Vid noll träning är den genomsnittliga basalmetabolismen 2000 kalorier per dag. Denna energi används av hjärtat, lungorna, njurarna, genererandet av kroppsvärme etc. Beakta att BMR INTE går att styra med viljan. Du kan inte “bestämma” att ditt hjärta ska pumpa mer blod.
Du kan inte “bestämma” dig för att generera mer kroppsvärme. Ingen viljestyrka i världen kommer få dina njurar att använda mer energi. Träning utgör generellt sett en mycket liten del av en persons dagliga energiförbrukning, givet att man inte tränar flera timmar per dag. En vanlig person kanske går/joggar i normal takt tre gånger per vecka.
Varje promenad förbränner i genomsnitt 100-200 kalorier. Om du någonsin sprungit på ett löpband med en kaloriräknare vet du precis hur långsamt den stiger. Att de 100 kalorier man förbränner genom träning bleknar i jämförelse med de 2000 kalorier man äter en vanlig dag.
Vi kan utan problem ignorera effekten av träning förutom för de personer som tränar mer än en timme per dag. Folk antar att om du minskar kaloriintaget med 500 kalorier per dag eller 3500 kalorier på en vecka, kommer du att gå ner ett halvt kilo fett per vecka givet att ett kilo fett innehåller cirka 7000 kalorier.
Minus 500 kalorier = 1500 kalorier in – 2000 kalorier ut Ta i beaktande att man för att kunna tappa kroppsfett MÅSTE ha en stabil kaloriförbrukning. Måste. Måste. Men detta är exakt det vi vetat INTE stämmer under de senaste 100 åren. Basalmetabolismen kan öka eller minska med 30-40%. Detta bevisades så tidigt som 1917, när studier visade att en kalorireducering på 30% snabbt möts av en minskning av basalmetabolismen med 30%.
Dr Ancel Keys visade på samma effekt i sin kända “Minnesota-svältstudie”. Trots namnet fick personerna som ingick i studien 1570 kalorier per dag, mer än de flesta bantningskurer vi använder oss av idag. En kalorireducering på 40% möts av en 40% minskning av basalmetabolismen. Anledningen till detta är enkel.
Din kropp är väldigt smart och vill inte dö. Om du inte förändrar dina hormoner (framförallt insulinet), så kommer du inte kunna få tillgång till dina fettlager. Om du inte kan få tillgång till energi från ditt kroppsfett kan du inte leva på en kaloribrist i all evighet.
- Om du bara äter 1500 kalorier, kan du bara förbruka 1500 kalorier.
- Basalmetabolismen sjunker alltså.
- Det har vi känt till i ett sekel.
- Om du äter färre kalorier varje dag så kommer din kropp förbränna färre kalorier och du kommer inte kunna minska i fettvikt.
- Man når en viktplatå och sedan börjar man gå upp i vikt igen.
Kaloriräkning som viktminskningsmetod har bevisligen misslyckats om och om igen. Strategier för att sänka insulinnivån däremot (som LCHF och periodisk fasta ) är helt annorlunda. Genom att sänka insulin säger vi till våra kroppar att ingen mat tillförs.
Därför ställer kroppen om från att förbränna kalorierna från maten, till att förbränna kalorier från vårt kroppsfett. Vår kropp vill förbränna 2000 kalorier, men den får dessa från kroppsfett istället för mat. Istället för att begränsa energiintaget (kalorier), byter kroppen bränsle, från mat till lagrad mat (kroppsfett).
Men detta kan bara ske om vi rättar till det grundläggande hormonella problemet med överflödigt insulin. Så är “kalorier in, kalorier ut” ett totalt meningslöst koncept? Nej, inte helt.
Visa hela svaret
Hur många kalorier ska en 11 åring äta?
Tre energinivåer – De energinivåer som anges nedan för pojkar 10-18 år följer de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012). Energinivåerna är beräknade på gruppnivå och ska inte tolkas som råd för enskilda individer eftersom behovet av energi (kalorier) varierar med ålder, kön, vikt och graden av fysisk aktivitet, och kan också variera från dag till dag.
Pojkar 10–12 år 9,3 MJ (2225 kcal) Pojkar 13–15 år 11,0 MJ (2625 kcal) Pojkar 16–18 år 11,8 MJ (2825 kcal)
För varje energinivå hittar du ett dokument med förslag på livsmedel inom varje livsmedelskategori med portionsstorlekar och antal portioner per vecka. Klicka på det dokument för den energinivå du är intresserad av och läs mer.
Visa hela svaret
Vad är en bra frukost för barn?
Bra frukostar för barn 10–13 år (ca 450 kcal): –
Ägg, mackor och smoothie: Ett kokt ägg, två skivor bröd med Bregott och lite kaviar. En stor smoothie med äpplejuice och banan (1,5 glas enligt receptet). Grötfrukost: En portion havregrynsgröt med mjölk och två skedar äppelmos. En smörgås med Bregott, ost och tomat till. Yoghurt och flingor: En tallrik vaniljyoghurt (2 dl) med naturella havreflingor. Ett päron eller en sharonfrukt. En skiva bröd med Bregott och ost.
* Energiberäkningarna är gjorda utifrån Livsmedelsverkets näringsdatabas för de livsmedel som inte är Arlas. I energiberäkningen har Bregott med 60 procents fetthalt och hårdost med 17 procents fetthalt använts.
Visa hela svaret
Hur mycket ska en 7 åring väga?
Viktskattning utifrån ålder: –
- Ett normalstort 2-10 år gammalt barns vikt kan uppskattas enligt:
- Vikt i kg = 2 x (åldern i år + 5)
- Alternativt:
- 7-14 regeln:
- Ett nyfött barn väger 3 500 g.
- En 7-åring väger 7 ggr så mycket (=ca 25 kg)
- En 14-åring väger 14 ggr så mycket (=ca 50 kg)
1-3-6 regeln
- En 1-åring väger 10 kg
- En 3-åring väger 15 kg
- En 6-åring väger 20 kg.
Viktökning per vecka under första året
| Ålder | Genomsnittlig viktökning (g/vecka) |
| 1-2 mån | 175 g/vecka |
| 2-4 mån | 150 g/vecka |
| 4-6 mån | 125 g/vecka |
| 6-8 mån | 100 g/vecka |
| 8-10 mån | 75 g/vecka |
| 10-12 mån | 50 g/vecka |
Är jag tjock för min ålder?
Det finns olika sätt att mäta vikt och övervikt på, det vanligaste är BMI – Body Mass Index. Formeln är kroppsvikten i kg delad med kroppslängden i meter i kvadrat (kg/m2). Normalintervallet är värde 18,5-25. Ett värde över 25 definieras som övervikt, ett värde över 30 som fetma.
Visa hela svaret
I vilken ålder går man upp i vikt?
Därför går vi upp i vikt när vi blir äldre 
14 juli, 2021 De allra flesta tycker nog att det blir allt svårare att hålla vikten i takt med att de blir äldre. Forskning från Karolinska Institutet visar att vi med åren får en minskad omsättning av fett – eller så kallade lipider – i fettväven, vilket gör att vi lättare går upp i vikt när vi blir äldre.
- Visst är det svårt att hålla vikten när vi kommer upp i 40-50 års åldern.
- Anske äter vi samma mängd mat och vi rör på oss lika mycket som vi gjorde för tio år sedan.
- Men varför går vi trots det upp i vikt? Forskare vid Karolinska institutet har sett en gemensam nämnare i en studie där 54 kvinnor och män rekryterades och följdes under 13 år.
Forskare som studerade vad som hände med deras fettvävnad. Vid slutet av studien såg man att några behöll sin vikt de hade vi starten av studien, andra ökade och en grupp till och med fick ner i vikt. Den gemensamma nämnare hos de 54 personerna var att omsättningen av fett minskade med tiden.
Visa hela svaret
Vad händer om man bara äter 500 kalorier per dag?
Ät färre kalorier, förbränn färre kalorier – Energibalansekvationen (som alltid stämmer) stödjer inte strategin att äta mindre och springa mer. Va? Låt mig förklara. Du kan också titta på min senaste video från NBC här, Låt oss slänga in några siffror för att göra saker tydligare.
- Låt oss anta att utgångspunkten är en stabil kroppsvikt (att man varken går ner eller upp i vikt) och ett intag på 2000 kalorier per dag.0 förändring i kroppsfett = 2000 kalorier in – 2000 kalorier ut Kalorier ut handlar inte bara om träning.
- Det består av två saker – basalmetabolism (BMR) och träning.
Vid noll träning är den genomsnittliga basalmetabolismen 2000 kalorier per dag. Denna energi används av hjärtat, lungorna, njurarna, genererandet av kroppsvärme etc. Beakta att BMR INTE går att styra med viljan. Du kan inte “bestämma” att ditt hjärta ska pumpa mer blod.
- Du kan inte “bestämma” dig för att generera mer kroppsvärme.
- Ingen viljestyrka i världen kommer få dina njurar att använda mer energi.
- Träning utgör generellt sett en mycket liten del av en persons dagliga energiförbrukning, givet att man inte tränar flera timmar per dag.
- En vanlig person kanske går/joggar i normal takt tre gånger per vecka.
Varje promenad förbränner i genomsnitt 100-200 kalorier. Om du någonsin sprungit på ett löpband med en kaloriräknare vet du precis hur långsamt den stiger. Att de 100 kalorier man förbränner genom träning bleknar i jämförelse med de 2000 kalorier man äter en vanlig dag.
Vi kan utan problem ignorera effekten av träning förutom för de personer som tränar mer än en timme per dag. Folk antar att om du minskar kaloriintaget med 500 kalorier per dag eller 3500 kalorier på en vecka, kommer du att gå ner ett halvt kilo fett per vecka givet att ett kilo fett innehåller cirka 7000 kalorier.
Minus 500 kalorier = 1500 kalorier in – 2000 kalorier ut Ta i beaktande att man för att kunna tappa kroppsfett MÅSTE ha en stabil kaloriförbrukning. Måste. Måste. Men detta är exakt det vi vetat INTE stämmer under de senaste 100 åren. Basalmetabolismen kan öka eller minska med 30-40%. Detta bevisades så tidigt som 1917, när studier visade att en kalorireducering på 30% snabbt möts av en minskning av basalmetabolismen med 30%.
- Dr Ancel Keys visade på samma effekt i sin kända “Minnesota-svältstudie”.
- Trots namnet fick personerna som ingick i studien 1570 kalorier per dag, mer än de flesta bantningskurer vi använder oss av idag.
- En kalorireducering på 40% möts av en 40% minskning av basalmetabolismen.
- Anledningen till detta är enkel.
Din kropp är väldigt smart och vill inte dö. Om du inte förändrar dina hormoner (framförallt insulinet), så kommer du inte kunna få tillgång till dina fettlager. Om du inte kan få tillgång till energi från ditt kroppsfett kan du inte leva på en kaloribrist i all evighet.
Om du bara äter 1500 kalorier, kan du bara förbruka 1500 kalorier. Basalmetabolismen sjunker alltså. Det har vi känt till i ett sekel. Om du äter färre kalorier varje dag så kommer din kropp förbränna färre kalorier och du kommer inte kunna minska i fettvikt. Man når en viktplatå och sedan börjar man gå upp i vikt igen.
Kaloriräkning som viktminskningsmetod har bevisligen misslyckats om och om igen. Strategier för att sänka insulinnivån däremot (som LCHF och periodisk fasta ) är helt annorlunda. Genom att sänka insulin säger vi till våra kroppar att ingen mat tillförs.
Därför ställer kroppen om från att förbränna kalorierna från maten, till att förbränna kalorier från vårt kroppsfett. Vår kropp vill förbränna 2000 kalorier, men den får dessa från kroppsfett istället för mat. Istället för att begränsa energiintaget (kalorier), byter kroppen bränsle, från mat till lagrad mat (kroppsfett).
Men detta kan bara ske om vi rättar till det grundläggande hormonella problemet med överflödigt insulin. Så är “kalorier in, kalorier ut” ett totalt meningslöst koncept? Nej, inte helt.
Visa hela svaret
