Tre energinivåer – De tre energinivåer som anges nedan för barn 1–9 år följer de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012). Energinivåerna är beräknade på gruppnivå och ska inte tolkas som råd för enskilda individer eftersom behovet av energi (kalorier) varierar med ålder, kön, vikt och graden av fysisk aktivitet, och kan också variera från dag till dag.
Förskolebarn 12–24 mån 4,1 MJ (975 kcal) Förskolebarn 2–5 år 5,3 MJ (1275 kcal) Skolbarn 6–9 år 6,9 MJ (1650 kcal)
För varje energinivå hittar du ett pdf-dokument med förslag på livsmedel inom varje livsmedelskategori med portionsstorlekar och antal portioner per vecka. Klicka på de pdf-dokument för respektive energinivå du är intresserad av och läs mer.
Visa hela svaret
Contents
Hur mycket ska en 2 åring äta?
Barnets mat 1-6 år Barn behöver bra matvanor och mat med rätt näring. Från ett års ålder kan de flesta barn äta samma mat som de vuxna. Ju äldre barnet blir desto mer lär hen sig att tycka om olika smaker och att umgås kring mat. 
Barn som är äldre än ett år kan ofta äta samma mat som vuxna och äldre barn. Det är bra om barnet äter tillsammans med andra. Då lär sig barnet att umgås kring mat och att tycka om mat. Det är inte krångligt och svårt att ge barn bra mat. Låt barnet prova och upptäcka olika sorters mat.
Barnet behöver huvudmålen frukost, lunch och middag och ett till tre mellanmål. Undvik livsmedel med tillsatt socker som smaksatt yoghurt, söta drycker, kakor och glass. Salta inte maten. Det är bra att inte vänja barnet vid för mycket salt. Upp till två års ålder kan barn behöva extra fett i maten, till exempel en tesked rapsolja per portion. Vatten är den bästa drycken för barn. Barnet behöver få extra under de första två åren av sitt liv, ibland längre.
Bild 1 
Barn som är äldre än ett år kan ofta äta samma mat som vuxna och äldre barn. Du kan behöva anpassa konsistensen för de mindre barnen. Många barn tycker om att äta själva och det är bra för barnet att träna på det. Fotograf: Jenny Hallström Bild 1 
En del barn äter lite och snabbt, andra äter mycket och långsamt. Det är olika hur barnets hunger och aptit är. Det beror på hur mycket barnet har rört sig, hur lång tid det var sedan förra måltiden och hur mycket barnet har ätit tidigare under dagen. Bild 1 
Det är bra om barnet äter tillsammans med andra. Då lär sig barnet att umgås kring mat och att tycka om mat. Många barn tycker också om att vara med och laga mat. Bild 1 
Barnet behöver äta regelbundet. Det gäller även mellanmål. Ju äldre barnet blir desto mer äter hen vid huvudmålen frukost, lunch och middag, och mellanmålen blir mindre. Små barn behöver äta oftare än äldre barn. Bild 1 
Upp till det att barnet är två år behövs D-vitamin varje dag. Det är bra för uppbyggnaden av skelettet. En del barn behöver dropparna även efter två år. Upp till två år behövs också extra fett i maten, till exempel rapsolja. Bild 1 
Barn behöver bra näring. Det finns bland annat i grönsaker, baljväxter, frukt, mjölk, fisk, ägg och kött. Försök att förmedla en positiv attityd till hälsosam mat. Då får barnet förutsättningar för god hälsa under resten av livet. Bild 1 
Vatten är den bästa drycken för barn. Till maten kan barnet dricka mjölk eller vatten. Det är bra om du undviker att ge söta eller sötade drycker eftersom barnet då vänjer sig vid att känna den smaken. Bild 1 
Barnet får i sig kalcium genom mjölk och mjölkprodukter, såsom mjölk, fil och ost. Kalcium finns även i baljväxter och gröna grönsaker. Kalcium är viktigt för skelettet och tänderna. Mjölk, fil och yoghurt är också bra källor till D-vitamin. Kalcium finns också i många vegetariska alternativ, till exempel havredryck och mandeldryck. Läs näringsdeklarationen på förpackningen. Bild 1 
Fibrer från grönsaker, frukt och fullkornsprodukter är bra för att hålla magen igång. Öka mängden i långsam takt så att barnets mage får vänja sig. Bild 1 Från ett års ålder kan barnet äta det mesta. Barnet behöver inte så mycket salt. Smaksätt i stället maten med andra kryddor, till exempel basilika och curry.
- Bild 1 Ibland kan även barn få sötade livsmedel, till exempel glass.
- Det är bra om barnet får sötsaker och snacks enbart vid speciella tillfällen, så att det inte blir för ofta.
- Det kan till exempel vara vid kalas eller som lördagsgodis.
- Bra mat för barn mellan ett och sex år Barn växer snabbt och utvecklas mycket.
Därför behöver maten vara energirik och innehålla rätt näring. Yngre barn orkar inte äta så mycket åt gången. Därför behöver de äta oftare än vuxna. Ge barnet huvudmålen frukost, lunch och middag och ett till tre mellanmål. Det är bra att äta på regelbundna tider.
Visa hela svaret
Hur många kalorier ska jag äta som barn?
Tre energinivåer – De energinivåer som anges nedan för pojkar 10-18 år följer de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012). Energinivåerna är beräknade på gruppnivå och ska inte tolkas som råd för enskilda individer eftersom behovet av energi (kalorier) varierar med ålder, kön, vikt och graden av fysisk aktivitet, och kan också variera från dag till dag.
Pojkar 10–12 år 9,3 MJ (2225 kcal) Pojkar 13–15 år 11,0 MJ (2625 kcal) Pojkar 16–18 år 11,8 MJ (2825 kcal)
För varje energinivå hittar du ett dokument med förslag på livsmedel inom varje livsmedelskategori med portionsstorlekar och antal portioner per vecka. Klicka på det dokument för den energinivå du är intresserad av och läs mer.
Visa hela svaret
Vilka tider ska barn äta?
Variera barnmaten – En del barn tycker väldigt mycket om en viss typ av mat och vill kanske bara äta köttbullar, potatis eller en sorts grönsak. Det är helt i sin ordning och det går över. Så länge du också ammar eller ger ditt barn gröt eller välling får barnet i sig den näring som behövs ändå.
- Men fortsätt ändå att erbjuda barnet andra tillbehör också.
- Om du bestämmer dig för att ditt barn ska äta vegetarisk kost är det viktigt att veta att man inte kan plocka bort kött eller fisk ur kosten utan att ersätta det med andra näringsrika vegetabiliska livsmedel.
- Både stora och små behöver äta rätt och regelbundet för att hålla orken uppe.
Där fyller mellanmålet en viktig funktion. Små barn behöver äta lite men ofta.5-6 planerade måltider och 2-3 timmar mellan måltiderna brukar vara lagom. Då kan du säkra en jämn blodsockernivå och slipper kanske hungriga och trötta barn mellan måltiderna. är ett bra mellanmål liksom en liten smörgås tillsammans med en bit frukt och dryck.
Visa hela svaret
Hur mycket väger en 2 åring?
Urinmängd
| Ålder | Vikt Flickor | Vikt Pojkar |
|---|---|---|
| Nyfödd | 2,8 – 4, 2 kg | 2,9 – 4,4 kg |
| 3 mån | 4,6 – 7 kg | 4,8 – 7,5 kg |
| 6 mån | 6 – 9,3 kg | 6,4 – 10 kg |
| 1 år | 8 – 12 kg | 8,5 – 13 kg |
Kan en 2 åring vara överviktig?
Barn i olika åldrar – Små barn kan ha mycket kroppsfett utan att ha övervikt. Fettet är naturligt och inte skadligt för hälsan. Det kan också vara ett skydd när de är sjuka och kanske minskar i vikt på grund av att de inte vill äta. Även om barnen har lite mer fett på kroppen före två års ålder brukar de bli smalare av sig själva.
- Övervikt och fetma före två års ålder har sällan betydelse.
- Från två till tre års ålder ökar risken för att övervikten eller fetman inte försvinner.
- Då kan det vara bra att göra något åt vikten.
- Övergår ditt barns övervikt i fetma kan hen få behandling från fyra till fem års ålder.
- De flesta barn som har ärftlighet för att få övervikt eller fetma får det före sju till åtta års ålder.
Läs mer, Hög vikt är inte bra för hälsan Övervikt och fetma är inte bra för hälsan. Övervikt är ingen sjukdom, men barn som har övervikt har risk att utveckla fetma. Fetma ökar risken för andra sjukdomar. Ungdomar och unga vuxna med fetma kan exempelvis få diabetes typ 2 och andra sjukdomar.
Visa hela svaret
Hur många kalorier ska en 3 åring äta?
Foto: Victor Gabriel Gilbert: Le Goter des Enfants Kaloribehov barn och ungdomar enligt SNR, Svenska Nringsrekommendationer.
| Barn | Vikt kg | Kcal/dag |
| 6-12 mnader | 9 | 750 |
| 1-2 r | 12 | 1000 |
| 2-6 r | 16 | 1250 |
| 6-10 r | 25 | 1800 |
| Flickor | Vikt kg | Kcal/dag |
| 10-14 r | 38 | 2050 |
| 14-18 r | 54 | 2300 |
| Pojkar | Vikt kg | Kcal/dag |
| 10-14 r | 38 | 2350 |
| 14-18 r | 57 | 2900 |
Inga bantningsmetoder inklusive Dietmetoden br tillmpas fr barn utan kontakt med dietist. Kunskapskokboken. Reviderat 2016-03
Visa hela svaret
Hur mycket ska en 2 åring dricka?
Barns törst och vätskebehov Barn dricker ibland mer och ibland mindre. Kroppen ställer in sig så att barnet dricker när det behövs, om barnet inte är sjuk. Ibland behövs mer vätska, till exempel vid magsjuka. Sök vård om barnet dricker väldigt mycket och ändå fortsätter att vara törstig. 
Små barn behöver mycket mer vätska i förhållande till kroppsvikten än tonåringar och vuxna. De är känsligare för att förlora vätska. Från tre till fyra års ålder kan ofta barn själva förstå och säga att de är törstiga. När de inte själva förstår och kan berätta behöver du se till att de får i sig vätska.
Tänk på att mat också innehåller mycket vätska. En del av barnets behov av vätska täcks varje dag genom maten hen äter. Barn behöver ersätta den vätska som försvinner med urin, avföring, utandning och svett. Det är särskilt viktigt för små barn. Kroppen hos ett litet barn består av mycket mer vatten än en vuxen.
Det förklarar varför framför allt barn yngre än ett år är så känsliga för att förlora vätska.
Visa hela svaret
Hur mycket protein behöver en 2 åring?
Barndietisten Sara Ask svarar på frågan alla vill ha svar på: Hur mycket protein behöver en 1-åring, 3-åring och 6-åring få i sig? “Det finns en övertro på hur mycket protein som verkligen behövs. Om barnet får i sig tillräckligt med kalorier för att växa som hen ska, är proteinintaget antagligen tillräckligt”, säger Sara Ask i senaste numret av VEGO.
Det är faktiskt ena våra vanligaste frågor, hur barn ska få i sig tillräckligt protein när de äter vegan eller vegetariskt. Hur mycket protein behöver en 1-åring, 3-åring och 6-åring få i sig? – Mindre än de flesta tror. En 1-åring bör få i sig 1,0 gram protein per kilo kroppsvikt, och barn 2-17 år 0,9 gram per kilo kroppsvikt.
Hur många kalorier bör du äta
Det är en nivå som är satt med marginal. Det innebär att en genomsnittlig 3-åring behöver runt 13-14 gram protein om dagen. Det motsvarar till exempel: 1 banan + 1 dl pasta + en halv sojakorv + 1 pannkaka under en dag. Men i princip all mat ger protein och det är inte meningen att man ska behöva räkna.
Visa hela svaret
Kan barn äta makrill i tomatsås?
En bra riktlinje är att äta fisk 2–3 gånger i veckan och variera mellan magra och feta sorter. Prova gärna fisk på smörgås, till exempel makrill i tomatsås och lax- eller tonfiskpastej.
Visa hela svaret
Vad äter en 2åring?
Lunch och middag: – Med lagad mat både till lunch och middag är det lättare att täcka små barns behov av näring. En tumregel för att få till det är att varje dag servera något från varje livsmedelsgrupp: • Potatis, pasta, ris, bulgur, couscous och bröd ger bra kolhydrater och fibrer, men också viktiga mineraler och vitaminer, som järn och folat (folsyra).
- Ött, fisk, kyckling, ägg, bönor, linser och tofu är viktiga källor till protein, vitaminer och mineraler.
- Ött, bönor och tofu är bra källor till järn.
- Grönsaker, rotfrukter, frukt och bär innehåller mycket vitaminer och andra skyddande ämnen, men också fibrer.
- Mjölk, fil, yoghurt och vegetabiliska drycker, som berikad havre- och sojadryck är viktiga källor till kalcium och många andra mineraler och vitaminer.
• Olja och flytande matfett till matlagning är viktiga källor till nyttiga fetter. Om maten är mager kan barnet behöva lite extra fett i sin portion. Vänj ditt barn vid att dricka vatten eller mjölk till maten. Använd kallvatten och spola tills vattnet är kallt, även när du tar vatten till matlagning.
Visa hela svaret
Måste man gå ut med barn varje dag?
20 februari, 2017 Barn har ett stort behov av att röra sig och komma ut i den friska luften. Detta gäller oavsett vilket väder det är. Om barn får röra på sig blir de lugnare och trivs bättre. Många barn har benen fulla av spring och de behöver få göra sig av med lite energi för att inte bli hyperaktiva och stressade när de är inomhus.
Visa hela svaret
Hur långt är ett barn på 2 är?
Tillväxtkurvor ‘Sverige-81’, jämförelse mot andra tillväxtstudier
| Ålder | Medelvärde längd (cm) pojkar för referenserna, | Δ Sverige -81/ Indien -85-91 |
|---|---|---|
| 12 mån | 76,3 | 2,0 |
| 24 mån | 87,8 | 1,8 |
| 3 år | 96,5 | 2,1 |
| 4 år | 104,3 | 3,5 |
Hur ska jag få mitt barn att gå ner i vikt?
Barnfetma: “Det finns inte en rätt metod” Bild: 
Rubrik: Paulina Nowicka. Foto: Mikael Wallerstedt. Kroppar, stora som små, behöver röra sig och äta nyttig mat. Men att få att hela familjen att leva upp till hälsoidealen kan vara svårt. Runt tio procent av alla barn i förskoleåldern är idag överviktiga och cirka två procent har utvecklat sjukdomen fetma.
– Det är en stor ökning jämfört med 1980-talet. Vi ser effekterna av att både stillasittandet och tillgången till kaloririk mat har ökat i samhället, säger docent som forskar om barnfetma vid Karolinska Institutets institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik. Övervikt och fetma i barndomen ökar risken för att övervikten kvarstår i vuxen ålder.
På lång sikt ger övervikt en generellt försämrad hälsa med ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Överviktiga barn har oftast en genetisk känslighet som gör att kaloririk mat och stillasittande livsstil får mer negativa effekter än för andra.
- Att förbränna ett överskott av kalorier genom att röra sig mer är svårt.
- Det mest effektiva sättet att få mer hälsosam vikt är enligt Paulina Nowicka att minska energiintaget via kosten, och det bör göras så tidigt som möjligt.
- Men mat är kärlek, det kan vara ett känsligt område att begränsa.
- Föräldrar bombarderas också ständigt av olika budskap och åsikter kring hur de ska ta hand om sina barn och många känner sig osäkra på vilken metod som är bäst, säger hon.
Och när man som förälder väl har bestämt sig för konkreta mål – som att minska ner på barnets intag av socker och fett och öka på grönsakerna – återstår ändå många frågor. Hur driver jag igenom förändringar utan att hamna i en giftig spiral av tjat och bråk? Hur får jag med bullfarmor på tåget? Med sådana frågor i åtanke startade Paulina Nowicka år 2011 “Mer och Mindre”-studien, som jämför två olika metoder för att motverka barnfetma i förskoleåldern.
- Den ena är den traditionella behandlingen, där barn och föräldrar träffar barnläkare och får livsstilsråd.
- Den andra bygger på föräldragrupper som träffas tio gånger under ett år tillsammans med två utbildade handledare.
- Grupperna diskuterar sina erfarenheter och presenteras för teman och övningar som föräldrarna får genomföra hemma.
Tanken är att, förutom kunskap och hälsoråd, ge hjälp med föräldraskapets konkreta utmaningar. – En utgångspunkt är att det inte finns en metod som fungerar för alla, utan varje förälder får hjälp att hitta det som fungerar i sin familj, säger Paulina Nowicka.
- Men det betyder inte att alla sätt är lika bra.
- Behandlingen utgår från en verktygslåda med metoder som forskningen har visat fungerar.
- Paulina Nowicka tar den klassiska grönsakskampen som exempel.
- Ett sätt som har visat sig effektivt är locka med små belöningar, till exempel att barnet får ett fint klistermärke om det smakar på en morot.
Målet är att få igång en vana. De flesta barn som på detta sätt lockas att prova grönsaker fortsätter sedan av sig själva, säger hon. Däremot avråder hon från att använda mat eller godsaker som belöning. – Det är bättre att hitta andra positiva saker som barnet kan se fram emot.
- Man kanske kan gå till simhallen eller något göra annat som barnet gillar.
- De flesta barn älskar att göra aktiviteter tillsammans med sina föräldrar, säger Paulina Nowicka.
- En vanlig fråga handlar om hur man pratar med sitt barn om vikt.
- Finns det risk för att barnet tappar självförtroendet, blir fixerat vid vikten och kanske får ätstörningar? – Forskning visar att behandling av barnfetma inte leder till ätstörningar.
Det är ofta inte heller nödvändigt att föräldrar tar upp ämnet, men man bör veta hur man besvarar frågan på ett lämpligt sätt om barnet själv tar upp det, säger Paulina Nowicka. En trötthungrig, sockersugen fyraåring är inte förändringsbenägen. För att inte väcka ont blod i onödan gäller det att vara smart.
- Ofta är det bäst att utöva osynlig kontroll och dra i trådarna bakom kulissen.
- Förebygg maktkamper genom att inte köpa hem det du inte vill att barnet äter.
- Ligg steget före och gå inte förbi McDonalds om du vet att barnet gillar det, ta en annan väg hem, säger Paulina Nowicka.
- Listan på knep att ta till är lång.
Det viktiga är att göra det som, med lite övning, har visat sig fungera. De forskningsresultat som hittills kommit från “Mer och Mindre”-studien visar på en signifikant skillnad i barnens BMI (Body Mass Index) och midjemått till fördel för föräldrastödsbehandlingen jämfört med standardbehandlingen.
Föräldrarna uppskattar också kontakten sinsemellan väldigt mycket, erfarenhetsutbytet är en viktig del i behandlingen, säger Paulina Nowicka. Hon är övertygad om att behandlingsprogrammet är på rätt spår, men det finns mycket kvar att förbättra. Ett utvecklingsområde handlar om kulturell mångfald – hur ska behandlingen ta hänsyn till att synen på mat kan se olika ut beroende på familjens bakgrund? Ett annat handlar om betydelsen av stress.
– Hur påverkar småbarnsföräldrars ofta höga stressnivå förmågan att nå en hälsosammare livsstil för familjen? Här behövs det mer forskning, säger Paulina Nowicka. : Barnfetma: “Det finns inte en rätt metod”
Visa hela svaret
Vad ska barn äta för att gå upp i vikt?
Du behöver visa hur det ska vara – Barnets vikt påverkas av vad familjen och andra som barnet träffar äter och rör sig. Här följer några råd kring mat och vanor:
Visa hur det ska vara. Föregå med gott exempel. Ät på regelbundna tider och ge mat som har bra näring. Ät samma mat som barnet. Du avgör vad ni äter. Det handlar till exempel om vilken mat som serveras, hur mycket barnet får äta och vilken typ av mat ni äter. Du som vuxen har ansvar för att barnet får bra mat. Ofta är det lättare om barnet kan ändra vanor tillsammans med familjen och andra närstående. Det är lättare om ni stöttar barnet till egna nya vanor. Laga gärna mat tillsammans. Att vara med gör att barnet känner sig mer positivt inställd till mat och att äta, och får lära sig sådant som är bra att kunna i framtiden., lek och träna.
Så kan du göra när barnets vikt är lägre än förväntat:
Använd mer fett i maten, till exempel olja eller smör. Se till att barnet får äta ofta om hen har svårt att äta större mängder vid samma tillfälle, eller om hen inte alls vill äta. Gå på uppföljning på BVC. Där kan ni också prata om hur barnet mår och hur familjen mår. Även sådant som stress, oro och sömnproblem hos barnet kan påverka hur hen äter och också påverka vikten.
Så kan du göra när barnets vikt är högre än förväntat:
Ge mindre portioner. Lägg upp barnets portion, och ställ inte fram kastruller eller karotter vid matplatsen. Ge mindre mängd fet mat och mindre mängd mat med mycket socker. Ge bara lite godis och annat som inte innehåller bra näring. Smygät inte sådant själv, barn upptäcker ofta det. Undvik helst att ha kakor och godis hemma. Se till att det finns bra mat hemma för barnet när hen blir äldre och får ta mer ansvar hemma, till exempel när hen gör eget mellanmål eller egen middag. Fundera kring hur och varför barnet äter. Mat kan ibland vara en tröst när något är svårt eller jobbigt.
Läs i texten, Där finns fler tips om vad barnet ska äta och vad du kan tänka på.
Visa hela svaret
När väger ett barn 12 kg?
Hur mycket går flickor upp i vikt under det första året – Hur mycket flickor väger vid olika tidpunkter under det första året varierar från flicka till flicka. Det är därför ofta missvisande att jämföra vikten för noggrant mellan små barn. I genomsnitt så väger en nyfödd flicka cirka 3,4 kilogram när hon föds.
Visa hela svaret
Hur blir barn tjocka?
ORSAKER – Det finns flera bidragande orsaker till att risken för fetma utvecklas hos barn:
Matvanor Fysisk inaktivitet Ärftlighet Epigenetik Socioekonomi Ett flertal sjukdomar Läkemedel
Matvanor Den enda direkta orsaken till fetma är en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Intaget av energirik mat med mycket fett och socker är ofta för högt. Faktorer som kan bidra är stora portioner, hög konsumtion av läskedrycker, måltidsordningen är ofta oregelbunden, både som följd av att både föräldrar och barn har många inplanerade aktiviteter och på grund av den stora tillgängligheten av godis och snabbmat dygnet runt.
Ontrollen över energiintaget försvåras i sådana situationer. Ofta äter överviktiga barn för lite frukt och grönsaker. Sockersötade drycker är en direkt orsak till viktökning bland barn och en av de viktigaste orsakerna till fetma hos barn. Det går inte att kompensera ett stort intag av energirik kost med ökad fysisk aktivitet, vi är alltför energieffektiva.
Fysisk aktivitet Många barn har idag tillgång till dataspel och TV dygnet runt och kan i och med detta tillgodose sina aktivitetsbehov utan att vara fysiskt aktiva överhuvudtaget. Svenska barn i 6-10 års ålder är mer aktiva under skoltid än under lektid på eftermiddagarna och/eller på lördag-söndag.
Låg fysisk aktivitet är en hälsofara även om betydelsen för fetmautveckling är marginell. Ärftlighet, epigenetik, socioekonomi m m Fetma utvecklas till stor del hos barn med genetiska förutsättningar som exponeras för vissa omgivningsfaktorer. Den genetiska risken är mer eller mindre uttalad hos olika individer, men kunskapen om arvsanlagens betydelse är viktig för vårt förhållningssätt i arbetet med fetma hos barn.
S k monogen fetma, d v s att man har en klassisk genetisk skada på bara en gen är ovanligt men förekommer. Den vanligaste är MC4R mutationer där heterozygoter får en måttlig till allvarlig fetma och monozygoter en mycket allvarlig fetma. Epigenetik, d v s tidig prägling under fosterlivet, kan påverka senare utveckling av fetma.
- Vissa förkylningsvirus påverkar också fettcellerna och ökar risken för att fetma utvecklas.
- På samma sätt kan tarmbakterier påverka energiintaget så att vissa typer av tarmbakterier medför ökad risk för fetmautveckling.
- Socioekonomiska faktorer är också av betydelse.
- Fetma vid fyra års ålder är tre-fyra gånger vanligare i socioekonomiskt utsatta stadsdelar i Stockholm än i socioekonomiskt starkare Stockholmsområden.
Barn till föräldrar med fetma löper en mycket högre risk att utveckla fetma före 7 års ålder. Orsakerna till detta är komplexa och inte helt utredda. Sannolikt bidrar både genetik, epigenetik och socioekonomiska faktorer till den kraftigt förhöjda risken.
- Även om ovanstående faktorer påverkar risken för att fetma uppstår är den enda direkta orsaken till att fetma utvecklas att individen äter för mycket och rör sig för lite.
- Fetma kan dock också utvecklas på grund av hypotalamuspåverkan.
- Sådan påverkan ses vid ett flertal genetiska rubbningar, exempelvis Prader Willis Syndrom (PWS), samt tumörer i hypotalamusområdet, exempelvis kraniofaryngeom.
Tumörerna kan ibland ge en snabb fetmautveckling som debutsymtom, men även i dessa fall beror fetman på ett för stort energiintag. Barnets tillväxtkurva kan ge värdefull information (se nedan). Barn med neuropsykiatriska tillstånd som ADD och autism lider i ungefär dubbelt så stor utsträckning av fetma som normalbefolkningen.
- Dessa barn behöver ofta extra stöd.
- Eftersom läkemedelsbehandling ofta påverkar barnets mättnad och måltidsordning behöver råd och stöd kring ätmönster anpassas kring detta.
- Vissa läkemedel som används vid epilepsi och depression kan leda till ökad risk för fetma.
- Dessutom kan kortison, både när det ges som läkemedel i höga doser, och vid en endogen överproduktion såsom vid Cushings sjukdom, leda till ökad aptit och därmed fetmautveckling i kombination med retarderad längdtillväxt.
Tillväxtavvikelser vid fetma Vanlig fetma som inte beror på något syndrom eller någon specifik bakomliggande orsak börjar ofta i 2-5 års ålder när viktkurvan börjar gå uppåt. Normalt börjar också längden att accelerera efter något år av viktökning. Barn med fetma är således normalt generellt storvuxna före puberteten.
Visa hela svaret
Hur mycket ska en 2 åring dricka per dag?
Barns törst och vätskebehov Barn dricker ibland mer och ibland mindre. Kroppen ställer in sig så att barnet dricker när det behövs, om barnet inte är sjuk. Ibland behövs mer vätska, till exempel vid magsjuka. Sök vård om barnet dricker väldigt mycket och ändå fortsätter att vara törstig. Små barn behöver mycket mer vätska i förhållande till kroppsvikten än tonåringar och vuxna. De är känsligare för att förlora vätska. Från tre till fyra års ålder kan ofta barn själva förstå och säga att de är törstiga. När de inte själva förstår och kan berätta behöver du se till att de får i sig vätska.
Tänk på att mat också innehåller mycket vätska. En del av barnets behov av vätska täcks varje dag genom maten hen äter. Barn behöver ersätta den vätska som försvinner med urin, avföring, utandning och svett. Det är särskilt viktigt för små barn. Kroppen hos ett litet barn består av mycket mer vatten än en vuxen.
Det förklarar varför framför allt barn yngre än ett år är så känsliga för att förlora vätska.
Visa hela svaret
Hur får man 2åring att äta?
Ger inte mer matlust – Barnet kan tänka på mat som något jobbigt eller dåligt om du bestraffar hen för att inte äta som du vill. Barn får inte bättre matlust av tvång och risken finns att ni hamnar i en maktkamp om maten som är svår att lösa. Det blir inte heller godare eller måltiden trevligare om du lockar med att barnet ska få något gott efteråt.
Barnet vägrar att äta ett visst livsmedel eller verkar inte må bra av ett visst livsmedel. Barnet äter och dricker inte tillräckligt och du märker att hen inte mår bra eller att hen blir slö. Du har frågor eller känner dig orolig över att barnet inte äter tillräckligt.
Många mottagningar kan du kontakta genom att, Ring telefonnummer 1177 om du vill ha och hjälp med var du kan söka vård. Stödet beror på vad barnet behöver Ibland kan du och barnet behöva stöd från vården. Det är olika vad ni behöver för stöd. Det kan exempelvis vara att träffa en psykolog eller en dietist.
Ibland behöver barnet undersökas, till exempel att hen vägs eller mäts. Du kan få råd och stöd kring matsituationen. Det kan till exempel vara råd om du upplever att det har blivit bråk kring maten eller att du är bekymrad och orolig över att barnet inte äter i längre perioder. Har barnet någon sjukdom eller överkänslighet får hen behandling för detta.
Det kan gå lättare om det ser trevligt och lite roligt ut. Här får du några korta råd för att öka barnets matlust:
Ät själv och visa att du tycker att det är gott. Barn gör som vuxna gör. Ät tillsammans med barnet, hen ska inte behöva sitta själv och äta. Servera maten på det sätt som barnet tycker bäst om. Det är olika om barn vill ha maten ihopblandad, livsmedlen var för sig, smakrik eller mildare. Uppmuntra barnet att äta själv. Låt yngre barn få undersöka maten genom att känna, kladda, lukta och smaka. Servera plockvänlig mat, till exempel pasta, köttbullar, eller bitar av potatis, kött, bröd och gurka. Visa uppmärksamhet oavsett om barnet äter “bra” eller “dåligt”. Bli inte arg på barnet om hen inte äter. Beröm inte heller barnet om hen äter. Kommentera inte mat som lämnas kvar på tallriken. Avsluta måltiden för barnet efter cirka en kvart om barnet är ointresserad av att äta och att sitta kvar vid matplatsen. Duka och servera maten fint. Till exempel kan färgrik mat vara mer lockande. Mata några tuggor om barnet har lite svårt att komma igång med att äta.
Jenny Magnusson Österberg, 1177.se, nationella redaktionen Jenny Wannstedt, dietist, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge : Tips för att öka barnets matlust
Visa hela svaret
Varför äter inte min 2 åring?
Respektera barnets vilja –
Att ditt barn matvägrar kan bero på många olika saker. Det behöver inte alls bero på att barnet inte tycker om maten. Matvägran är t ex ofta ett sätt för barnet att säga: “Hej, här är jag, se mig. Jag har egna känslor och en egen vilja.” Respektera barnets beslut, och visa att du hör honom/henne. Ofta är det vid matbordet som andra konflikter blossar upp. Men låt inte en maktkamp förstöra stämningen vid matbordet. Ta hellre en konflikt vid ett annat tillfälle.
Hur stora bitar 2 åring?
Börja med bitar i maten – så gör du (utan att vara livrädd för att något ska fastna i halsen!) 
Folio Images +46 8 720 56 00 [email protected] För att få ett barn som gillar mat brukar man få rådet att testa det mesta, gärna tidigt. Men hur gör man för att gå ifrån strikt puréad mat, till mat med större bitar eller plockmat – utan att ständigt behöva vara livrädd för att barnet ska sätta i halsen? När det är dags för ett barn att testa lite större bitar är svårt att ge ett rakt svar på, utan det beror främst på när barnet själv är redo.
Visa hela svaret
