Vad Är Kalorier Och Kolhydrater?

kalorier? – Vad är kalorier? Mat vi äter ger oss energi, vilket vi behöver för att leva och må bra. Kalorier eller mer korrekt kilokalorier (kcal) är ett mått på matens energiinnehåll. För mycket energi, alltså för många kalorier leder till viktuppgång, medan för få kalorier leder till viktnedgång.

Kolhydrater = 4 kcal per gram Protein = 4 kcal per gram Fett = 9 kcal per gram Alkohol = 7 kcal per gram Kostfiber = 2 kcal per gram

Hur många kalorier behöver jag? Det är svårt att säga exakt hur många kalorier en person behöver. Det beror mycket på vem du är, t ex hur mycket du väger och hur mycket du rör på dig. Är din vikt stabil äter du ungefär lika mycket kalorier som du förbrukar.

Kvinnor	Låg*	Medel*	Hög*
18-30 år	2000	2300	2500
31-60 år	1800	2100	2400
61-74 år	1700	1900	2200

table>

Män Låg* Medel* Hög* 18-30 år 2500 2800 3200 31-60 år 2300 2600 3000 61-74 år 2000 2300 2600

Räknat på Physical Activity Level (PAL) 1,4; 1,6 och 1,8, enligt NNR 2012. Kalorier säger inte allt Det gör inte kolhydrater eller fett heller. Två olika saker kan ha samma mängd kalorier men hur hälsosamma de är egentligen kan skilja mycket. Till exempel kan en Coca cola ha lika många kalorier som något annat, men än ändå betydligt mindre hälsosamt.
Visa hela svaret

Contents

1 Vad är det för skillnad på kalorier och kolhydrater?
2 Vad är värst kolhydrater eller kalorier?
- - 2.0.1 Vad menas med kalorier?
3 Är det mycket kalorier i kolhydrater?
4 Vilka kolhydrater ska män undvika för att gå ner i vikt?
5 Är det kolhydrater i ägg?
6 Är kolhydrater bra för att gå ner i vikt?
7 Vad ska man äta för att undvika kolhydrater?
8 Kan män äta potatis om män bantar?
- 8.1 Hur mycket går man ner i vikt på natten?
9 Vad ska man äta till frukost för att gå ner i vikt?
10 Vad ska man undvika kalorier eller kolhydrater?
- - 10.0.1 Är kolhydrater bra om man vill gå ner i vikt?
- 10.1 Varför går man upp i vikt av kolhydrater?
11 Vilka kolhydrater har minst kalorier?

Vad är det för skillnad på kalorier och kolhydrater?

Energiinnehåll per näringsämne: done1 gram kolhydrater innehåller 4 kcal. done1 gram fett innehåller 9 kcal. done1 gram alkohol innehåller 7 kcal.
Visa hela svaret

Vad är värst kolhydrater eller kalorier?

Mat med höga kalorier kan vara bra för hälsan – I en uppmärksammad artikel som publicerades i Times för ett par år sedan förklarade den amerikanske läkaren och professorn i nutrition, David Ludwig, att vårt sätt att räkna kalorier är problematiskt på flera sätt.

För det första är det väldigt svårt att räkna exakt på alltings kaloriinnehåll.
Att räkna för lågt med säg 100 kalorier per dag skulle, sett över en livstid, kunna generera så mycket som 80 kilos övervikt för den som slarvat lite med mat-matematiken genom åren.
Dessutom, menade Ludwig, att den som räknar kalorier förmodligen undviker livsmedel med ett högt energivärde.

Men det är inte särskilt smart ur hälsosynpunkt. Många feta livsmedel, som fet fisk, avokado och nötter är ju förvisso väldigt energirika men de innehåller samtidigt mängder av hälsosamma näringsämnen som bland annat visat sig kunna dämpa inflammation och minska risken att drabbas av bland annat hjärt- kärlsjukdom och cancer.

Dessutom gör de dig mätt länge. Att bara se till att bränna mer kalorier än man får i sig är inte rätt sätt att hålla vikten och samtidigt behålla hälsan. Om det vore så enkelt skulle låg-fettkost vara det absolut bästa och enklaste sättet att undvika övervikt. Fett innehåller nämligen ungefär dubbelt så många kalorier per viktenhet jämfört med råvaror baserade på kolhydrater.

Men det är vetenskapligt bevisat att det är svårt att hålla vikten nere på låg-fettkost. David Ludwig förklarade för Times att; “Medelhavs- eller låg-kolhydratskost vinner över låg-fettkost varje gång, och så skulle det inte se ut om kalorier var det enda som räknades.” Medelhavskost innehåller ofta mycket grönsaker och bönor som är rika på bl.a.
Visa hela svaret

Vad menas med kalorier?

Kcal och kJ – Kcal och kJ är båda mått på hur mycket energi ett livsmedel innehåller. Kcal står för kilokalorier och är det mått som historiskt sett använts mest i livsmedelssammanhang. KJ står för kilojoule och är idag den nya standardenheten. I vardagliga sammanhang är det dock fortfarande kcal som används när vi pratar om energi.

Definitionsmässigt motsvarar en kalori den energi som krävs för att värma upp 15-gradigt vatten med en grad.
I livsmedelssammanhang mäter man alltid i kilo eftersom man annars skulle behöva använda väldigt höga tal.
Detta innebär att när vi i dagligt tal säger kalorier menar vi egentligen kilokalorier, kcal.

Det är kcal som kommer att användas i den här texten. För att omvandla kcal till kJ delar du mängden kcal med 0,239 och för att göra om kJ till kcal multiplicerar du mängden kJ med 0,239. Exempel: 10 000 kJ motsvarar (10 000×0,239) 2390 kcal. Core Gainer Gigant Pro Mass
Visa hela svaret

Är det mycket kalorier i kolhydrater?

Hur många kalorier innehåller kolhydrater, protein och fett? – Varje makronutrient innehåller en specifik mängd energi:

Kolhydrater: 4 kcal per gram
Protein: 4 kcal per gram
Fett: 9 kcal per gram
Alkohol: 7 kcal per gram

Viktigt att tänka på är att även om fett innehåller nästan dubbelt så mycket energi per gram som kolhydrater är det mer mättande. Protein betraktas ofta som den mest mättande makronutrienten, men protein används mest för cellreparation, underhåll och tillväxt.

Proteinintag är alltså viktigast för att tillgodose kroppens behov av protein. Protein är inte speciellt effektivt som bränsle (kalorier). Överflödigt protein måste först omvandlas till glukos i levern för att kunna användas som bränsle av kroppen. Att äta mer protein än kroppen behöver är inte nödvändigtvis bra och det kan minska effekten av strikt LCHF.

I rent fett och olja kommer 100 procent av energin från fett. I de flesta typer av mat kommer kalorierna från en kombination av kolhydrater, protein och fett. Till exempel betraktas ägg som proteinrik föda, men merparten av kalorierna kommer faktiskt från fett.

4 kalorier (kcal) från kolhydrater (1 gram) (2%)
52 kalorier (kcal) från protein (13 gram) (34%)
90 kalorier (kcal) från fett (10 gram) (64%)

Visa hela svaret

Vad går man upp i vikt av kalorier eller kolhydrater?

Många skulle instinktivt svara “Ja” på frågan i rubriken, och faktum är att det ligger viss sanning i det. Men också det helt klart beror på kontexten och huruvida vi vill likställa all sorts viktuppgång eller om vi är intresserade av att särskilja dess olika komponenter.

Den senare varianten är att föredra i dom flesta fall där förbättrad kroppskomposition är målet, vilket är dom flestas primära intresse.
Som du säkert redan är medveten om så är det mängden kalorier (energibalansen) som spelar störst roll när det kommer till att gå upp eller ned i vävnads-vikt (t ex muskler och fett).

Alla makronutrienter (primärt protein, kolhydrat & fett ) innehåller kalorier. Äter du mer kalorier än du förbrukar så lagras dessa som vävnad i kroppen och du går upp i vikt, simple as that. De flesta vet också att detta inte ens är diskuterbart. Matematik och termodynamik fungerar inte baserat på om man tror på det eller inte, det bara så verkligheten fungerar.

Detta trots att en del tvivelaktiga auktoriteter hävdar att allting beror på kolhydraters förmåga att höja insulin, vilket alltså inte stämmer. Kolhydrater höjer absolut insulin, men det är inte därför vi går upp i vikt. Även om vi har den vetenskapliga verkligheten framför oss, så kan detta vara en helt annan femma rent emotionellt.

Men varför upplever så många då att dom går upp både snabbt och mycket i vikt av just kolhydrater? Well, för att reda ut det, låt oss måla upp ett väldigt vanligt scenario: 1) Person X vill gå ned i vikt och tar bort “alla” kolhydrater från sin kost 2) Över nästkommande vecka så går person X ned ca 2-5kg 3) Person X blir jätteglad och konkluderar att om man tar bort kolhydrater så går man ned i vikt snabbt, sweet! Detta rullar på ett tag.

I bästa fall fortsätter personen att gå ned i vikt, i värsta så börjar han eller hon gå upp igen.
Oavsett så brukar det leda till att följande scenario inträffar förr eller senare: 4) Person X bestämmer sig av någon anledning att för en gångs skull äta kolhydrater, ofta ganska mycket 5) Nästa dag vaknar person X upp ca 1-3kg tyngre 6) Person X får panik och konkluderar att kolhydrater är roten till all världens ondska och gör att man går upp i vikt, jävligt snabbt dessutom Låter bekant? För mig som coach är detta något jag får höra varianter på väldigt ofta, nästan dagligen.

Men egentligen är det inte konstigt att detta resonemang uppstår. Det är en händelse följd av en observerad konsekvens, “om jag gör så, så sker det där”, det är så vår hjärna fungerar. Men, som tur är så fungerar inte fysiologin så. Faktum är att varje gram kolhydrat binder ca 2-4 gram vatten, vilket gör att när vi stryper kolhydratintaget så förlorar vi dels vikten av en hel del inlagrade kolhydrater, men också vikten av allt vatten som de binder.

Alltså, dessa 3-5 kg som förloras första veckan vid ett byte till kost liknande LCHF ( low carbohydrate, high fat ), eller bara generellt ett signifikant lägre intag av kolhydrater, är nästan enbart vätskevikt.
Per samma mekanism, när person X sedan äter kolhydrater igen och vaknar upp nästa dag 1-3 kg tyngre, så är det igen nästan enbart kolhydratförråd tillsammans med vätska, inget annat.

You might be interested: Vilket Land Kommer Pasta Från?

Många är väldigt snabba med att likställa viktförändring med att man gått upp eller ned i fettvikt, vilket inte är sant. Likt exemplet ovan så kan ett skifte av vätskenivån i kroppen påverka vågen något enormt, vilket gör det snudd på omöjligt att under den tidiga perioden av en sådan kostomställning konkludera något överhuvudtaget om vävnad (som fett) har lagrats eller inte.

Denna logik kan även appliceras på övergångar från en bulkperiod (kaloriöverskott) till en deffperiod (kaloriunderskott) och vice versa. Därav brukar jag generellt rekommendera att man inte lägger så stor vikt (pun intended) vid första veckan av större förändringar i kosthållning. Det skapar mestadels förvirring och hjärnspöken som kan sabba hela processen innan den ens har börjat.

Därav, om du gör en större förändring i din kost, med syfte att gå ned eller upp i vikt så gör du förmodligen klokt i att inte bry dig så mycket om vågen den första veckan. Desto relevantare blir det att jämföra vikttrender för t ex vecka 2 och vecka 3.

Detta kommer att ge en betydligt bättre inblick i vad som faktiskt händer med din kroppsvävnad, utan maskerande “oljud” från temporära vätskefluktuationer. Kontenta: Att manipulera kolhydrater i kosten kan ha en enormt snabb och stor inverkan på din vikt, men nästan enbart genom kontrasten av skillnad i vätskevikt.

Detta för att du inte kan lagra 2 kg fett över natten om du inte åt ett energiöverskott på minst 14 000 kalorier, det är matematiskt omöjligt. Mathias Wärnström innehar en Kandidatexamen inom Biomedicin med inriktning Fysisk Träning från Högskolan i Halmstad.
Visa hela svaret

Vad händer om man bara äter 500 kalorier per dag?

Ät färre kalorier, förbränn färre kalorier – Energibalansekvationen (som alltid stämmer) stödjer inte strategin att äta mindre och springa mer. Va? Låt mig förklara. Du kan också titta på min senaste video från NBC här, Låt oss slänga in några siffror för att göra saker tydligare.

Låt oss anta att utgångspunkten är en stabil kroppsvikt (att man varken går ner eller upp i vikt) och ett intag på 2000 kalorier per dag.0 förändring i kroppsfett = 2000 kalorier in – 2000 kalorier ut Kalorier ut handlar inte bara om träning. Det består av två saker – basalmetabolism (BMR) och träning.

Vid noll träning är den genomsnittliga basalmetabolismen 2000 kalorier per dag. Denna energi används av hjärtat, lungorna, njurarna, genererandet av kroppsvärme etc. Beakta att BMR INTE går att styra med viljan. Du kan inte “bestämma” att ditt hjärta ska pumpa mer blod.

Du kan inte “bestämma” dig för att generera mer kroppsvärme.
Ingen viljestyrka i världen kommer få dina njurar att använda mer energi.
Träning utgör generellt sett en mycket liten del av en persons dagliga energiförbrukning, givet att man inte tränar flera timmar per dag.
En vanlig person kanske går/joggar i normal takt tre gånger per vecka.

Varje promenad förbränner i genomsnitt 100-200 kalorier. Om du någonsin sprungit på ett löpband med en kaloriräknare vet du precis hur långsamt den stiger. Att de 100 kalorier man förbränner genom träning bleknar i jämförelse med de 2000 kalorier man äter en vanlig dag.

Vi kan utan problem ignorera effekten av träning förutom för de personer som tränar mer än en timme per dag.
Folk antar att om du minskar kaloriintaget med 500 kalorier per dag eller 3500 kalorier på en vecka, kommer du att gå ner ett halvt kilo fett per vecka givet att ett kilo fett innehåller cirka 7000 kalorier.

Minus 500 kalorier = 1500 kalorier in – 2000 kalorier ut Ta i beaktande att man för att kunna tappa kroppsfett MÅSTE ha en stabil kaloriförbrukning. Måste. Måste. Men detta är exakt det vi vetat INTE stämmer under de senaste 100 åren. Basalmetabolismen kan öka eller minska med 30-40%. Detta bevisades så tidigt som 1917, när studier visade att en kalorireducering på 30% snabbt möts av en minskning av basalmetabolismen med 30%.

Dr Ancel Keys visade på samma effekt i sin kända “Minnesota-svältstudie”.
Trots namnet fick personerna som ingick i studien 1570 kalorier per dag, mer än de flesta bantningskurer vi använder oss av idag.
En kalorireducering på 40% möts av en 40% minskning av basalmetabolismen.
Anledningen till detta är enkel.

Din kropp är väldigt smart och vill inte dö. Om du inte förändrar dina hormoner (framförallt insulinet), så kommer du inte kunna få tillgång till dina fettlager. Om du inte kan få tillgång till energi från ditt kroppsfett kan du inte leva på en kaloribrist i all evighet.

Om du bara äter 1500 kalorier, kan du bara förbruka 1500 kalorier. Basalmetabolismen sjunker alltså. Det har vi känt till i ett sekel. Om du äter färre kalorier varje dag så kommer din kropp förbränna färre kalorier och du kommer inte kunna minska i fettvikt. Man når en viktplatå och sedan börjar man gå upp i vikt igen.

Kaloriräkning som viktminskningsmetod har bevisligen misslyckats om och om igen. Strategier för att sänka insulinnivån däremot (som LCHF och periodisk fasta ) är helt annorlunda. Genom att sänka insulin säger vi till våra kroppar att ingen mat tillförs.

Därför ställer kroppen om från att förbränna kalorierna från maten, till att förbränna kalorier från vårt kroppsfett.
Vår kropp vill förbränna 2000 kalorier, men den får dessa från kroppsfett istället för mat.
Istället för att begränsa energiintaget (kalorier), byter kroppen bränsle, från mat till lagrad mat (kroppsfett).

Men detta kan bara ske om vi rättar till det grundläggande hormonella problemet med överflödigt insulin. Så är “kalorier in, kalorier ut” ett totalt meningslöst koncept? Nej, inte helt.
Visa hela svaret

Vilka kolhydrater ska män äta för att gå ner i vikt?

Olika dieter passar för olika personer – Det finns många olika dieter. Olika metoder passar olika människor. Det går tyvärr inte att svara på vilken diet som är bäst. Det finns inte ett sätt som fungerar för alla, utan du måste utgå från dig själv och vad du tror kan fungera för dig.

GI. Du väljer livsmedel med så kallade långsamma kolhydrater som till exempel grovt bröd, flingor, gryn och baljväxter. Samtidigt väljer du bort livsmedel med så kallade snabba kolhydrater som till exempel läsk, godis, vitt bröd och söta flingor. 5:2. Du fastar två dagar i veckan. Under veckans fem övriga dagar äter du som du brukar göra. De dagar du fastar ska inte ligga direkt efter varandra. Minst en dag då du äter som vanligt ska ligga mellan de två dagarna då du fastar. Lågkolhydratkost. LCHF är ett exempel på en diet då du äter lågkolhydratkost, Du väljer bort livsmedel som innehåller mycket kolhydrater som till exempel bröd, gröt, flingor, pasta, ris och sötsaker. I stället väljer du livsmedel med mycket protein och fett som till exempel ägg, ost, grädde, jordnötssmör, fisk, kött och korv.

Läs mer om dessa dieter och hur de kan påverka hälsan på Livsmedelsverket.se. Studier visar att dieter där du äter en mindre andel kolhydrater ger en snabbare viktnedgång i början jämfört med om du äter enligt de nordiska näringsrekommendationerna. Men efter ett år har viktminskningen planat ut och du får samma viktminskning oavsett metod.
Visa hela svaret

Vilka kolhydrater ska män undvika för att gå ner i vikt?

Bra och dåliga kolhydrater – Personer som vill gå ner i vikt provar ofta att dra ner eller ta bort kolhydraterna i kosten. Det är till 50 % bra och till 50 % dåligt. Det är bra att minska konsumtionen av godis, läsk, bakverk och andra onyttiga livsmedel som alla vet är onyttiga och som till stor del består av tillsatt socker.

Även vitt bröd, vit pasta och vitt ris är bra för hälsan att dra ner på.
Tarmbakterierna påverkar både vår hälsa och kroppsvikt Men resten? Varför ska man dra ner på det? Rotfrukter, bönor, linser, grovt osötat rågbröd, havregryn och frukt är alla supernyttiga livsmedel.
De bidrar med fibrer och en rad vitaminer, mineraler och antioxidanter som både vår kropp och magens goda bakterier behöver.

Tarmbakterierna påverkar både vår hälsa och kroppsvikt. För de personer som upplever att de har lätt att överäta kolhydrater så är det bara bra att gå loss på råa morotsstavar och bönor. Om man nu skulle vilja det.
Visa hela svaret

Är det kolhydrater i ägg?

Kolhydrattabell Vid typ 1-diabetes är det viktigt att kunna bedöma matportionerna för att maten och insulinet ska kunna anpassas till varandra. Det är i första hand kolhydraterna som påverkar blodsockret. Så det räcker med att kunna beräkna kolhydratmängderna.
Visa hela svaret

Hur mycket kalorier ska man äta på en dag?

Hur många kalorier (kcal) per dag – hålla vikten – Det är omöjligt att beräkna exakt hur många kalorier du behöver, men det finns några formler som ger en indikation på hur många kalorier du behöver under en dag. Det är individuellt hur mycket energi man är i behov av.

Energibehovet varierar beroende på kön, ålder, längd och aktivitetsnivå.
En tumregel är att kvinnor bör få i sig ca 2000 kalorier (kcal) per dag för att upprätthålla sin vikt och män behöver ca 2500 kalorier (kcal) per dag.
Grovt uträknat: Multiplicera din egen vikt med 30, så får du fram ett ungefärligt energibehov för ett dygn.

Om du väger 70 kg kommer uträkningen se ut såhär: 30 kcal x 70 kg = 2100, Dagar med träning ger ett något större behov för kalorier. Visste du att Nutriletts barer kan innehålla så lite som 105 kalorier (kcal)? Ett perfekt mellanmål för dig som vill hålla vikten.
Visa hela svaret

You might be interested: Hur Många Kalorier Innehåller En Brödskiva?

Vad är det värsta man kan äta?

Många delar in mat i två kategorier: nyttigt eller onyttigt. Men mat är så mycket mer än så och i det här inlägget går vi igenom ämnet i mer detalj. I media målar man ofta upp mat som “bra eller dåligt”, där man helst ska äta mycket av det som är bra och inget av det som är dåligt.

Detta bidrar till förbud, rädsla och en osund inställning till mat om du frågar mig. Hos oss på IntensiveKost finns inga pekpinnar och förbud, istället ger vi en grundlig förklaring till hur mat fungerar. Vi tror att med mer kunskap om våra makroämnen (kolhydrater, protein och fett) så blir det mer tydligt hur våra val kring mat påverkar våra mål och hälsa.

Låt mig börja med hur vi delar upp mat: A: Näringsrikt (innehåller näringsämnen som kroppen behöver.) B: Näringsfattigt (innehåller inte mycket näringsämnen som kroppen behöver.) C: Energirikt (innehåller mycket energi, dvs. kalorier.) D: Energifattigt (maten innehåller inte mycket energi, dvs.

Kalorier).
All mat är alltid en kombination av kategorierna ovan.
Nedan ser ni de kombinationer som är möjliga: AC – Näringsrikt + energirikt AD – Näringsrikt + energifattigt BC – Näringsfattigt + energirikt BD – Näringsfattigt + energifattigt Till exempel: avokado är näringsrikt och energirikt (AC) medan rödkål är näringsrikt men energifattigt (AD).

Begreppet “onyttig mat” används ofta för att beskriva mat som innehåller mycket socker och fett, men egentligen är det kombinationen näringsfattig och energirik (BC) man syftar på. Om du får i dig i energibehov under en dag genom mat från BC kategorin så missar du näringsämnen som kroppen behöver vilket kan leda till näringsbrist.

Näringsbrist är inte samma sak som att vara underviktig, näringsbrist kan du få oavsett vikt. Exempel på näringsfattig och energirik mat är godis, läsk, snacks och söta bakverk. Flera studier visar att en stor del socker och fett i kosten inte är optimalt för hälsan, speciellt i kombination med inaktivitet.

Risken för högt blodtryck, högt blodsocker, höga blodfetter och övervikt ökar när kosten till stor del består av näringsfattig och energirik mat. Äter du av de näringsämnen kroppen mår bra av så är det ingen fara att äta snacks eller sötsaker ibland, det är helheten som är viktig.

Vill du ha tips på näringsrik mat som ger volym och mättar skriver Ellen Nielsen om ämnet här: http://www.intensivekost.se/blogg-recept/volym-och-mttnad Nu till nyttigt.
Det som blir lite problematiskt med begreppet “nyttigt” är att näringsrik mat kan också vara energirik (AC) och bör därför ätas i rätt mängd.

Exempel på mat i denna kategori är avokado, nötter, lax, nötsmör, oliver osv. Äter du obegränsat av dessa för att det är “nyttigt” så hamnar du lätt på ett energiöverskott vilket långsiktigt leder till övervikt. Mängden du bör äta beror helt på ditt energibehov och hur du äter i övrigt.

Ombinerar du energirik mat med energifattig mat blir det oftast ganska bra i slutändan så länge du får i dig näringsämnen du behöver. Ett exempel på bra balans är ugnstekt lax med råkostsallad och kokt potatis, vilket är en kombination av energirikt och energifattig mat. Ett exempel på en näringsrik måltid som kan bli för energirik (för de flesta av oss) är tex.

en sallad med bas av bulgur och bönor och toppas med lax, fetaost, oliver, massa nötter plus någon röra med dressing på det och kanske ett fröbröd/knäcke. Allt detta är jättebra men energimängden kan enkelt sticka iväg när många av råvarorna är energirika.

Variera gärna mellan energirika och energifattiga ingredienser.
Däremot, för den som har högre energibehov så är energirika livsmedel något att rekommendera så man kommer upp i rätt mängd kalorier.
Det är alltid viktigt att se över ens mål så man kan anpassa maten därefter.
En aktiv person som har ett väldigt högt energibehov (idrottare och hårt tränande personer till exempel) och behöver få i sig en högre mängd makroämnen än snittet, speciellt kolhydrater och protein.

Mängden kolhydrater, och speciellt snabba kolhydrater kan då verka mycket för en som inte tränar hårt men är en väldigt normal mängd för en tränande person. Det som är “onyttigt” för en person kan vara “nyttigt” för en annan beroende vad man behöver. Tycker ni det är intressant med kost för idrottare kan jag varm rekommendera Linda Bakkman’s bok “Maten bakom resultaten”.

Hur ska man tänka då i denna djungel av begrepp och förklaringar? Mitt tips är att lära sig ovan uppdelning av mat och sedan ha koll på vad du stoppar i dig.
Anpassa kosten så gott du kan till de mål du har och med så mycket variation som möjligt.
Om du tex.
Ska ligga på ett kaloriunderskott är det klokt att främst välja mat som är näringsrik och energifattig och komplettera med bra fetter så du håller mättnaden och förser kroppen med de näringsämnen du behöver.

Har du ett högre energibehov så betyder det inte att du kan äta vad som helst, som man kanske ofta tror, utan kroppen (och hjärnan) behöver fortfarande alla näringsämnen för att fungera bra. Nedan ser ni exempel på mat i olika kombinationer: AC – Näringsrikt + energirikt

Lax Oliver Nötter och fröer Granola bars och liknande “naturgodis” De flesta smoothies och juicer Rawfood bakverk och annat med torkad frukt + nötter Torkad frukt ex. dadlar, fikon, russin osv.

AD – Näringsrikt + energifattigt

Magert protein ex kyckling och vit fisk En del magra mejeriprodukter som kvarg, keso och yoghurt (osötad) Baljväxter Grönsaker Rotfrukter Frukt

BC – Näringsfattigt + energirikt

Godis Läsk Saft Chips Bakverk

BD – Näringsfattigt + energifattigt

En del sockerfria och lightprodukter tex. sockerfria syrup, godis med sötningsmedel, light och sockerfria drycker osv.

Är du osäker på om något är tex. energirikt eller näringsfattigt kan du alltid knappa in råvaran/maten i ett kostdataprogram eller olika appar för kostregistrering. Ex: Lifesum, Matkalkyl.se, Dietist Net, Nutrition Data Mvh, Maria Michael Ps. På IntensiveKost går vi igenom många livsmedel, produkter och exempel på olika näringssammansättningar.
Visa hela svaret

Vilka kolhydrater är bra att äta?

Kolhydrater, i form av till exempel fullkornsprodukter, är däremot extra hälsosamma. Tillsammans med grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt och bär är de exempel på nyttiga kolhydrat – källor, som bidrar med fibrer, vitaminer, mineralämnen och skyddande växtämnen, till exempel antioxidanter och andra bioaktiva ämnen.
Visa hela svaret

Är kolhydrater bra för att gå ner i vikt?

Positivt för vikt och hälsa – I den mediala debatten framställs idag kolhydrater ofta i negativ dager. Resultat från flertalet studier tyder dock på att en kost med rekommenderat intag av kolhydrater bidrar till en likvärdig viktförlust, i längden, som en kost med ett högt innehåll av fett.

Fullkorns- och fiberrika livsmedel är positivt att välja. Fiberrika livsmedel ger oftast en större volym och mindre kalorier och på så sätt kan det främja en viktnedgång. De hjälper också till att hålla igång magen och ger en bra mättnad. Det blir lättare att äta lagom. Personer som äter mycket fullkorn löper lägre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och eventuellt också cancer.

Kostfibrer är främst viktiga för vår mag- och tarmfunktion och gelbildande kostfibrer kan hjälpa till att hålla kolesterolvärdet lågt. Kolhydrater är kroppens främsta bränsle och delas in i stärkelse, sockerarter och fiber.1 gram ger 4 kcal (17 kJ), förutom fiber som inte tas upp i tunntarmen, utan en liten del kan förjäses av tarmbakterierna i tjocktarmen och ger 2 kcal (8 kJ) per gram.
Visa hela svaret

Vad ska man äta för att undvika kolhydrater?

6. Dissa low fat-dieter – Glöm inte att det är lika viktigt att få i dig hälsosamma fetter som resten av kosten! Njut av lax, avokado, olivolja och naturella nötter. Dessa fetter stabiliserar dessutom ditt blodsocker och du kommer inte sukta efter snabba kolhydrater lika mycket.
Visa hela svaret

Kan män äta potatis om män bantar?

Överkonsumtion gör potatisen onyttig – vanlig konsumtion kan stärka din diet – Nu till den stora frågan, är potatis onyttigt? Svaret är nej, potatis kan faktiskt vara en väldigt nyttig del i din kost. Den innehåller en mängd olika viktiga mineraler, antioxidanter och vitaminer – så som potassium, magnesium, järn, fiber och vitamin C.

Potatis innehåller såklart också kolhydrater, men kolhydrater är en viktig del i din kost. Undersökningar har till och med visat att inkludera kalorier, som potatis, i din diet kan vara mer framgångsrikt om du vill äta nyttigt för att, istället för att helt exkludera kalorier. Och det finns inga konkreta bevis på att potatis skulle kunna göra dig fet, orsaka diabetes eller några hjärt- eller kärlsjukdomar.

Men likt all konsumtion är det viktigt att du inte överkonsumerar potatisen. Om du regelbundet skulle äta väldigt mycket potatis så kan det leda till att du går upp i vikt.
Visa hela svaret

Hur mycket går man ner i vikt på natten?

Hur mycket går vi ner i vikt under natten? – Det finns flera faktorer som spelar roll för hur pass mycket vi förbränner medan vi sover. Om du till exempel har sömnbrist kanske du inte går ner lika mycket i vikt. Ålder, muskelmassa och andra hälsofaktorer kan också påverka viktnedgången under sömnen.
Visa hela svaret

Vad ska man äta till frukost för att gå ner i vikt?

Hem / Inspiration / Hälsa / Hälsotips / Ät mer frukost och gå ner i vikt Utan frukost fungerar hjärnan och muskler dåligt. Du behöver en balans mellan fett, protein och kolhydrater för att kunna tänka och vara fysiskt aktiv. Därför passar havregrynsgröt väldigt bra till frukost, likaså mackor med grovt bröd eller basmüsli med bär och yoghurt.

You might be interested: Hur Många Kalorier I Vatten?

Lägg gärna till ett ägg till din vanliga frukost. Det ger ett bra proteintillskott. Äter du yoghurt kan du gärna lägga till lite krossade linfrön (förvaras kallt), lite pumpakärnor, havrekli och några katrinplommon. Mycket fibrer och nyttigt fett som är bra för att sänka blodfetter. Risken att få i sig för mycket mat till frukost är inte stor.

De flesta av oss äter alldeles för små portioner frukost. Den vane bantaren kanske tänker “Ja men det är väl bra, då sparar jag ju kalorier” – men så ska du inte tänka! Man blir inte överviktig genom att äta en lagom stor frukost eftersom du hinner förbränna måltiden under dagen.
Visa hela svaret

Vad ska man undvika kalorier eller kolhydrater?

Även vitt bröd, vit pasta och vitt ris är bra för hälsan att dra ner på. Tarmbakterierna påverkar både vår hälsa och kroppsvikt Men resten? Varför ska man dra ner på det? Rotfrukter, bönor, linser, grovt osötat rågbröd, havregryn och frukt är alla supernyttiga livsmedel. De bidrar med fibrer och en rad vitaminer, mineraler och antioxidanter som både vår kropp och magens goda bakterier behöver.

Är kolhydrater bra om man vill gå ner i vikt?

Fullkorns- och fiberrika livsmedel är positivt att välja.
Fiberrika livsmedel ger oftast en större volym och mindre kalorier och på så sätt kan det främja en viktnedgång.
De hjälper också till att hålla igång magen och ger en bra mättnad.
Det blir lättare att äta lagom.
Personer som äter mycket fullkorn löper lägre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och eventuellt också cancer.

Varför går man upp i vikt av kolhydrater?

Våra mest populära hälsokontroller – Det är en intressant fråga att dissekera i en idealistisk tid där vi (inom vissa kretsar) principfast ratar den vitaminrika potatisen på tallriken som “ohälsosam” och sicksackar lystet mellan glasskiosker – på jakt efter den smalaste yoghurtglassen.

Även om statistiken säger att alkoholtrenden går åt rätt håll 1 är mina samlade intryck av sociala medier att det skålas och unnas som aldrig förr.
Det verkar som det är viktigt att visa upp en nyanserad livsstil.
Bilden jag får är att alkohol förknippas med lyx och flärd.
Lite motsägelsefullt kan jag tycka, när idealet är en vältränad och hälsosam kropp.

Alkohol innehåller väldigt mycket energi, och fördröjer dessutom fettförbränningen. Vilket i sig bara är bagateller i jämförelse med alla de hälsoproblem som alkohol kan medföra under lång tid 2, Ändå är det, ironiskt nog, potatisen de flesta är oroliga över.

Snacka om att sila mygg och svälja kameler, när den snabbaste vägen till en stark och hälsosam kropp och knopp (i vissa fall) vore att dra ner på alkoholen. När det kommer till det här med trender, dieter och bantningspreparat bör man komma ihåg att det alltid är någon som skor sig på dina känslor, drömmar och behov.

Med den vetskapen i bakhuvudet bör du alltid syna trender med kritiska ögon, läsa på innehållsförteckningarna och ta reda på fakta. Ge dig själv tid att förändra nya vanor i små steg. Som vuxen har du ett eget konsumentansvar, tycker jag. Jag upplever att vi blir mer och mer medvetna om hälsans betydelse.

Kroppens energikällor består av kolhydrater, proteiner och fett. Kolhydrater binder vatten och tar du bort kolhydrater i kosten kommer du sannolikt uppleva att du krymper i omfång. Men det är med andra ord inte fett, utan vätska. ALLT du stoppar i munnen innehåller energi, och ALL energi du inte gör av med lagras i organen och på kroppen som fettreserv. Kroppen är ett smart maskineri som behöver energi, näring, motion och återhämtning för att fungera optimalt. När du fungerar som bäst, är när kroppen befinner sig i så kallad energibalans, det vill säga balans mellan det du stoppar i munnen och energin du gör av med.

Det är oftast när det kommer till balansen som det felar för de allra flesta. Många stressar alldeles för mycket och rör på sig för lite. Dessa negativa livsstilsfaktorer i kombination med att vi äter av fel energikällor, på fel tider och för oregelbundet, samt att vi stoppar i oss mer energi än vad vi gör av med, gör oss feta – inte kolhydrater som företeelse.

Varför behöver vi kolhydrater? Kolhydrater är musklernas och hjärnans främsta energikälla. Du behöver energi (glukos) till hjärnan så att du kan fungera i skolan eller på jobbet 3, Men du behöver rätt sorts kolhydrater – näringsrika, kvalitativa livsmedel med mycket fibrer som har en lång “brinntid” – det vill säga livsmedel som ger långvarig mättnadskänsla och inte får blodsockret att åka jojo.

Snabba kolhydrater påverkar också ditt kolesterol negativt. Bra exempel på kolhydrater är quinoa, bulgur, fullkornsris, fullkornspasta, grovt bröd, havregryn, broccoli och sötpotatis. Dessutom är även vanlig potatis bra och har ett högt mättnadsindex. Mindre hälsosamma livsmedel är läsk, kakor, godis och glass, vitt bröd och diverse snabbmat.

Med andra ord, näringsfattig föda som innehåller mycket kalorier och kemikalier samt mättar dåligt 4,
Socker är centralstimulerande och starkt beroendeframkallande, och triggar belöningssystemet i hjärnan som bara vill ha mer 5,
Det finns ingenting positivt med vitt raffinerat socker.
I skolbänken har jag fått lära mig att vi människor triggas olika mycket av socker/snabba kolhydrater och att vissa har lättare att bli beroende än andra.

Därför är det lätt att äta för mycket av näringsfattiga, dåligt mättande och energirika livsmedel – SKRÄP, enligt mig. Och som sagt, allt energiöverskott, alla kalorier du inte gör av med, lagras i och utanpå kroppen som fett. Detta händer I kroppen när du äter socker: Socker (snabba kolhydrater) skjuter blodsockret i höjden som en raket.

Du blir snabbt pigg men lika snabbt trött igen 4 5,
När du äter socker tas energin snabbt upp av kroppen.
Då ökar glukoshalten snabbt, det vill säga sockret i blodet.
När glukoshalten ökar måste kroppen slå på sitt insulin.
Insulin sänker blodsockret genom att öka cellernas upptag av glukos och ta in socker i cellerna och lagrar det där.

Ett stort påslag av insulin gör att blodsockret ganska snabbt sjunker till en låg nivå och du blir då sugen eller hungrig igen 6, Men när du äter fiberrika, näringstäta kolhydrater, kommer glukoshalten stiga långsamt och insulinet slås inte på i samma fart och mängd.

Du kommer alltså behålla ditt blodsocker på en jämn nivå under en längre tid samt känna dig mättare.
Rätt logiskt eller hur? Så busenkelt förklarat kan man säga att valet av kolhydrater styr din aptit och energi.
För att undvika den klassiska eftermiddagsdippen på jobbet är det så mycket smartare att välja en grov smörgås med kalkon och keso än en kanelbulle i fikarummet.

Hur kan du då äta mer hälsosamt och undvika att gå upp i vikt? Knepet är att leva sunt året runt. Ät och motionera för livet – inte för badsäsongen. Mina topp-3 hälsotips:

Även om det är svårt är det klart att det går (om du inte rör dig alls) att bli “tjock” av bra mat – fisk, fågel och magert kött, potatis och grönsaker etc. Jag brukar säga att “äter du mestadels bra saker, får du inte plats med så mycket dåligt.” Din kropp är det dyrbaraste du har, alldeles för värdefull för att behandlas som en “papperskorg”. Tänk på att läsa på förpackningarna i affären. Ha som tumregel att ju kortare innehållsförteckning desto bättre. Tänk på att köpa närproducerat och ekologiskt i den mån du har råd. Motionera och höj pulsen 30 minuter varje dag. Allt i kroppen påverkas positivt av att vi rör på oss. Bortsett från att fysisk aktivitet bränner kalorier blir du piggare, mer harmonisk och sover bättre – dessutom blir du smartare och presterar bättre på jobbet 7, Drick måttligt med alkohol eller inte alls. Trots en stark hälsotrend är svenskarna de EU-invånare som har lägst medvetenhet om kopplingen mellan alkohol och cancer. Samtidigt vet vi att alkohol är den näst största faktorn bakom de förebyggbara cancerfallen 8,

Visa hela svaret

Vilka kolhydrater har minst kalorier?

En portion potatis ger mindre kolhydrater och kalorier än en portion pasta, men mättar ändå bra. Grönsaker och rotfrukter är viktiga fiberkällor. Alla grönsaker är bra, men grova grönsaker, som broccoli, vitkål, rotfrukter, ärtor och bönor ger betydligt mer fiber än till exempel gurka, isbergssallat och tomat.
Visa hela svaret

Ann Bergkvist