Vilken Sås Passar Till Rådjur?

Vad kan man äta till Rådjursstek?

Serveringsförslag –

Till rådjurssteken kan du ha valfria tillbehör. I receptet nedan har jag med rödvinssås, potatis- och jordärtskocksmos, kokta puylinser, råriven rödbeta och morot samt mangoldskott. Gott är potatis som mos smaksatt med jordärtskockor, palsternacka eller riven ost till. Ett salladsfat, kokta grönsaker som morot, broccoli, blomkål eller smörfräst blandsvamp; helstekt schalottenlök är fler goda saker till rådjursstek. Gélé passar också att servera till steken.

Visa hela svaret

Vad kan man äta på ett rådjur?

Latin: Capreolus capreolus roe deer chevreuil, cerf commun cervi, capriolo Reh ciervos, corzo Rdjur r en art i familj hjortdjur. Den r upp till 1,5 meter lng och har en mankhjd uppemot 1 meter. Plsen r p rygg och sidor ljust rdbrun p sommaren och brungr vintertid. Den r vit under och baktill. Hanen benmns bock och honan get eller r.

Kttkvalit :Rdjur r ngot det finaste viltktt som man kan ta. Jmfrelsevis finfibrigt och lent ktt. Som annat vilt r kttkvalitn beroende av djurets lder, hur djuret fllts och hur kttet hanterats. Det bsta kttet fr man frn unga djur med slaktvikt av cirka 20 kilo. Kttet br ha hngmrats i3-8 dagar. Smak : Mild viltsmak, mindre n fr annat vilt som hjort och lg. Alternativ vara : Hjort- eller lammktt. Frsljning : Sllsynt i vanliga butiker, men frekommer till och frn frsk under senhsten, i annat fall fryst. Import vanligt till exempel frn England. Bst r att handla i specialistbutiker eller lokalt. Svenska Jgarfrbundet har en lista p frsljningsstllen (lnk nedan > Kpa viltmat). En bra viltbutik p webben r till exempel leby Grd (lnk nedan). Jmfrpris : Medel till hgt pris. Lite dyrare n lammktt. Specialistpris fr frdigputsad sadel cirka 200 kr/kg, fil runt 400 kr och entrecote 300 kr. Fr stek putsad utan ben 200-300 kr/kg (tillagat pris 265-400 kr/kg). Kan man handla lokalt kan det bli billigare. I vanlig butik ofta dyrare, nr det vl frekommer. Frvaring : Kallt en vecka, i frys ett r.

Hlsa : Rdjur r generellt ett friskt djur. Smittsamma sjukdomar som kan verfras till mnniskan frekommer inte. Dremot kan sjukdomstillstnd gra djuret olmplig som mnniskofda, men normalt sjlvdr dessa djur och skjuts sllan vid jakt. Dessutom brukar sjuka djurs utseende avvika tydligt. Ktt i handeln r kontrollbesiktigat av veterinr. Nring : Rddjursktt r magert och nyttigt ktt. Milj : Viltktt anses miljvnligt och ingr i det naturliga kretsloppet. Jakt : Rdjur har funnits och jagats i Norden sedan stenldern. Av skinnen bereddes bland annat mjuka byxfoder, och kttet hade hg status. Jakt var frr frbehllet kungen och adeln. Det skjuts cirka 200.000 rdjur per r i Sverige. Ett rdjur skall skjutas i hjrttrakten, varvid djuret snabbt frblder. Detta r viktigt, inte bara av humana skl, utan ocks fr att inte skada ktt. Vid till exempel huvud- eller halsskott mste djuret skyndsamt stickas (blodavrinning), fr att inte kttets hllbarhet skall frsmras avsevrt. Andra kroppsskott kan frlnga djurets lidande och vsentligen frsmra kttkvalitn. Urtagning och rengring av bukhla (“passning”) br ske snabbt p plats i skogen och styckning s snart som mjligt. Ls mer > Passa och fl. Styckning : Rdjur styckas p likande stt som ntdjur (kalv). Sadeln med filerna utgr de bsta bitarna. Kttet blir mrt efter kort tids hngning 3-8 dagar. Ls mer > Stycka ktt. VIKT &PORTIONSVIKT En normalstor rdjursstek med ben vger runt 1,8 kilo. Utan ben och putsad cirka 1,5 kilo. Vid tillagning till innertemperatur 60C viktminskar steken med cirka 25%.

Normtal krntemp.60 C	Rvikt	Ben	Rens	Rktt	Tillagning	Lagat ktt	av rvikt	Portioner
Rdjursstek	1,8 kg	-7%	-8%	1500 g	-25%	1150 g	64%	8

Portionsberkning : Berkna185 gram rktt per portion eller 220 gram rvikt med ben. Det ger cirka 140 gram tillagad vikt per portion. Serveras frrtt och/eller efterrtt kan det rcka med 175 gram rktt (200 gram rvikt med ben). Vad som hr sagts gller vid tillagning till krntemperatur 60C.

Ka eller minska volymen ngot vid hgre eller lgre krntemperatur.
S ANVNDS RDJURSKTT Rdjur r bland det godaste viltktt man kan ta tack vare sin milda viltsmak och mjlla ktt.
Det tillagas p samma stt som ntktt.
Som tillbehr passar ofta andra produkter frn skogen som svamp och geleade vilda br till exempel rnnbr.

Enbr r en passande krydda. Rdjursktt fungerar vl till att rkas. Kttfrs av rdjur ger smakrika kttbullar och frsbiffar. Klassiska rdjursrtter:

Rdjurssadel : Korthuggen sadel spckas och penslas med smr. Drefter brynes den hel i het ugn. Temperaturen snks, lite vatten eller buljong tillstts i formen och fr sedan steka frdigt i omkring en timme. Ls mer > S lagas rdjursfil, sadel. Rullad fylld rdjurssadel : Sadeln benas ur och fylls med frs, grnsaker, ntter eller annat. Drefter rullas och binds den ihop till en rund stek som tillagas i ugn. Tillagas p samma stt som rullad lammsadel, se recept > Fylld lammsadel till fest. Rdjurskotletter var frr vanligare att tillaga n fil, bland annat fr att tillvarata allt ktt (dessutom godare). Kotletterna kryddas och steks i smr 2-3 minuter per sida. Av skyn gr man ss. Rdjursstek (brserad): Steken lggs i mjlk ett par timmar, torkas av och befrias frn alla hinnor. Den spckas ttt med fint skurna skivor och brynes vl runtom. Buljong och grdde tillstts i sm portioner och kttet fr sakta steka frdig. Ls mer > S lagas rdjursstek. Marinerad rdjursstek (brserad): Spckat ktt rdvinsmarineras ett par dagar. Kttet torkas av, brynes och fr steka frdigt med buljong tillsatt. Rdjur chaufroix (varm-kall rdjur): Rester av kall stek skivas och begjutes med varm grddss baserad p steksky. Till detta serveras varma tillbehr. Rdjursragu (ls mer > Om ragu): Trnat ktt av bog eller bringa rdvinsmarineras i 2-3 timmar. Kttet torkas av och brynes vl, mjl strs p som fr bli brunt. Ktt, marinad och grdde lggs i gryta som sedan fr smputtra i 45 minuter under lock. Hachis p rdjur (restmat): Stekrester hackas. Mjl och smr redes i panna och spdes med verbliven stekss och buljong. Kttet blandas i ssen och vrms p strax fre servering.

Ls mer > S lagas rdjursfil, sadel; & > S lagas rdjursstek. Kunskapskokboken. Reviderat 2015-11
Visa hela svaret

Hur många grader ska rådjur vara?

Rådjursstek

Stek är egentligen ingen styckningsdetalj, utan ett samlingsnamn för en större köttbit – till exempel fransyska och/eller rostbiff och/eller innanlår och/eller ytterlår– som tillagas hel. På rådjuret blir en stek aldrig särskilt stor, utan liten, ganska mör och elegant. Håll ett extra öga på så att den inte blir överstekt. Har du hittat en fryst stek, gör tjälknöl. Den här styckdetaljen är mager. Det är viktigt att du behåller köttets saftighet genom att inte översteka det. Använd ! Att tillaga köttet som stek istället för i skivor är ett bra sätt att inte torka ut det i onödan.

table>

Låt steken ligga framme så att den blir rumsvarm, och salta den (eller lättgrava med 60 procent socker och 40 procent salt) ungefär 1 1/2 timme innan. Bryn steken runtom i olja för värmen och smör för smaken. Låt steken bli färdig i ugnen på 125 grader. Använd och sikta på 55-60 grader eftersom den kommer att gå upp ytterligare några stekgrader när köttet vilar. Avnjut den omedelbart. Rådjursstek tvärtom: Den välmeriterade viltkocken KC Wallberg steker i en stekpåse och väntar med att bryna köttet tills det har gått färdigt i ugnen. Då får man med doften av nystekt kött, den så kallade, ut till bordet. Släng med en kvist timjan i pannan. Grunderna när du lagar en viltstek:

Låt steken ligga framme och blir rumsvarm.Salta köttet minst en timme i förväg.Bryn hela styckets yta i en blandning av olja och smör.Laga färdigt i ugn på 125 grader.Använd och sikta på 55-60 grader.Låt vila ca 15 minuter – men ät direkt.Skär tvärs över fibrerna.

Om du vill ha en rödare stek: Ta ut vid 48 grader. Om du vill ha en rosa stek: Ta ut vid 52 grader. Så lagar du tjälknöl:

Sätt ugnen på 80 grader.Ställ in en djupfryst stek i en form nedre delen av ugnen.Ugnsstek – det brukar ta minst 12 timmar – till en innertemperatur på ca 65 grader.Lägg i en kall, kryddad saltlag ca 5 timmar.Torka av och servera i tunna skivor.

Mer om hur du lagar vilt hittar du Rådjursstek med mormors gräddsås och rönnbärsgelé.

Rådjursstek
Visa hela svaret

Vad kostar Rådjursstek?

Viltkött

Viltskav av hjort 5-7 hg	240 kr/kg
Vildsvinsskinka Se recept	220 kr/kg
Filé Vakuumförpackas i 0,3-1 kg	Vildsvin 400 kr/kg	Rådjur 550 kr/kg
Ytterfilé Vakuumförpackas i 0,6-1,5 kg Se recept	Vildsvin 400 kr/kg	Rådjur 495 kr/kg
Blandfärs Vakuumförpackas i 0,5-0,7 kg	Vildsvin/Hjort 150 kr/kg

Visa hela svaret

Kan rådjur äta broccoli?

Ensilage är perfekt – Fredrik Widemo rekommenderar framför allt ensilage för den som vill stödutfodra rådjur. Det ska vara ensilage med klöver i, och inte bara gräs för det äter inte rådjuren naturligt. Sedan är det bra om ensilaget är fuktigt, för de behöver vatten.
Visa hela svaret

Kan man ge bröd till rådjur?

Osötat bröd kan väl funka.
Visa hela svaret

Kan man ge havregryn till rådjur?

Havrekross eller Kornkross från våra svenska åkrar! – Havrekross uppskattas av rådjuren. Eftersom de har svårt att tugga sönder hel havre, är det lämpligare att ge dem havren krossad! Det gäller ju att de kan tillgodogöra sig maten! Havren vi säljer håller en mycket hög kvalité.

Havre innehåller många fina hälsofördelar som antioxidanter och fibrer. Havre innehåller även protein av hög kvalitet. Havren tillför energi i form av stärkelse och fett. Smältbart råprotein ligger på 80 gram/kg, vilket är ett normalt värde för bra havre. Kornkross ges också till rådjuren. Kornprodukter innehåller nyttiga kolhydrater och fibrer, men har ett lågt fettinnehåll.

Korn är faktiskt det spannmål som man började odlas först i Norden, redan för 6 000 år sedan. Detta foder kompletterar rådjur samt ren och hjorts naturliga kost. Detta viltfoder innehåller alla viktiga näringsämnen som de vilda djuren behöver samt viktiga mineraler och vitaminer.

Viltpellets 15 kg 189 kr Få i lager Viltfodret är ett kompletteringsfoder speciellt till ren, hjort och rådjurs normala diet. Svenska Foders Viltfoder är ett skonsamt foder speciellt anpassat för vilt och deras känsliga magar. Stödutfodringen kan påbörjas redan när första snön faller och fortsätta fram till våren. Sammansättning: Korn, Vetekli, Havrekli, Melasserad torkad betmassa, Havre, Vete, Betmelass, rapsfröexpeller, Mono- di- och triglycerider av fettsyror, Kalciumkarbonat, Grönmjöl, Natriumklorid, Magnesiumoxid

Analyserat innehåll: Vatten 13,0%, Råprotein 10,0%, Energi 9,5MJ, Råfett 5,1%, Växttråd 11,1%, Råaska 7,9%, Kalcium 0,80%, Fosfor 0,50%, Natrium 0,52% Fodertillsatser, per kg Vitaminer: Vitamin A (3a672a) 6000IU, Vitamin D3 (3a671) 2500IU, Vitamin E (all-rac-alfa-tocoferylacetat) (3a700) 50IU.
Visa hela svaret

Kan man ge morötter till rådjur?

Några tips vid stödutfordring av Rådjur Lisa Gustafsson 28 februari 2022 Hårda vintrar gör det svårt för rådjuren att hitta lämplig föda vilket kan leda till att uppåt 40% av rådjurs stammen dör. Det är aldrig för sent att börja hjälpa rådjuren men det är väldigt viktigt att inte sluta stödfodra för tidigt. Under vintern blir det svårare för rådjuren att hitta lämplig föda, speciellt när det snöar mycket eller blir en hård skare. Detta kan leda till att rådjuren svälter ihjäl. Dödligheten är då som högst bland kid, ungdjur kring 1 års ålder och äldre individer över 8 år.

Rådjuren har svårt att smälta växter så som kvistar och barr som är väldigt grovfibrigt och kan som följd av detta få svåra problem med matsmältningen.
Vi kan hjälpa rådjuren att klara av vintrarna bättre genom att stödfodra dem med foder som påminner om näringsinnehållet i deras naturliga val av föda.

Det finns viltpellets som är kompletteringsfoder speciellt till vilt så som rådjur. Spannmålskross så som havrekross och kornkross tycker dem också mycket om. Grovfoder ( Hö,Ensilage osv ) med högt proteininnehåll går också bra att fodra med. Annan mat som rådjuren uppskattar är rotfrukter så som kålrot, rödbetor och inte minst morötter som är en stor favorit! Äpplen och knäckebröd är också utsökta snacks för ett rådjur.

Saltsten för vilt är även att rekommendera. Förutom salt, innehåller den nödvändiga mineraler och spårämnen som gynnar tillväxten och en god aptit. Det är fördelaktigt att börja stödfodra rådjuren innan det blir svårt för dem att hitta föda själva för att de ska vara i så gott hull som möjligt inför vintern.

Börjar man stödfodra successivt med mindre givor innan rådjuren behöver mycket extra mat framåt vintern så hinner dessutom rådjurens magar anpassa sig till fodret. Man behöver dock inte vara jätteorolig för infasning av foder då rådjur sannolikt inte är fullt så känsliga för foderbyten som det ibland påstås.

You might be interested: Hur Många Kalorier Förbränner Man Vid Jogging?

Fördelarna med att stödfodra överväger eventuella nackdelar. Stödfodringen kan fortgå tills det finns tillräckligt med naturlig föda tillgängligt igen. En riktlinje är att börja stödfodra när första snön faller och fortsätt fram till våren när det börjar bli enklare för dem att hitta mat på egen hand igen.

Sprid gärna ut fodret i flera mindre högar så att de har tillgång till mat utan trängsel och konflikter. Samma gäller placeringen utav foderbord och automater. Genom att hålla avstånd mellan fodringsplatserna så har även de svagaste individerna möjlighet att komma fram för att äta. Hör gärna av dig och berätta om din bästa rådjursupplevelse för oss. 🙂 : Några tips vid stödutfordring av Rådjur
Visa hela svaret

Var sover rådjur på vintern?

Så lever djuren om vintern – Sveriges Natur Vi fryser inte, men vi svälter! Så ser livet ut för däggdjur och fåglar i vinternaturen. Snön är ett hinder för rådjuret, men underlättar för lodjuret som flyter ovanpå med sina breda tassar. Djur fryser oftast inte ihjäl när det är kallt ute.

Men de kan svälta ihjäl för att det är ont om mat, eller för att de inte kommer åt den under snön. Vintern är en bister tid för de flesta arter, många djur dör och bestånden är oftast mycket mindre när våren väl kommer än de var hösten innan. Djuren har olika strategier för att klara vintern. Älgar och rådjur äter sig feta på hösten och bygger upp energireserver.

Grävlingar och björnar skruvar ned ämnesomsättningen och går i ide. Skator, ekorrar och mårdar lägger upp förråd för vintern. Fjällräven, skogsharen och hermelinen byter till en varmare vit vinterpäls, som också ger ett bra kamouflage så länge snön ligger.

Vintertid lägger de flesta arter om diet.
De får hålla till godo med det vinternaturen har att erbjuda: kvistar i stället för blad för rådjuret, kadaver istället för färskt byte för örn, mård och fjällräv, gnagare i stället för insekter eller bär för rödräven.
LÄS MER: Naturfotografen Göran Ekström fick priset “Årets Naturfotograf 2014”.

Här har han fångat nordiska däggdjur och fåglar mitt i sina vinterbestyr. (BILDEN OVAN): Under vintern lever kungsörnen på hare, skogsfågel och kadaver som de stora rovdjuren slagit. Den trivs bäst i fjäll och orörda storskogar där det finns höga och kraftiga boträd. Björnen sover inte, den har vintervila. Kroppstemperaturen sänks bara ett par grader i den kompakta kroppen. Den kan lätt vakna även i den kallaste vinter och lämna idet för en kortare utflykt. Under hösten äter björnen upp sig och lägger på ett fettlager som ska räcka vintern igenom. Rödräven är en riktig allätare, men på vintern står mest smågnagare och harar på menyn. Den byter till tjock-are päls inför vintern och bryr sig inte mycket om kyla. Till skillnad från fältharen blir skogsharen vit om vintern, det ger ett bra skydd när det är snö. Harens tänder är vassa som stämjärn, och knipsar enkelt av grenar och skott. Rådjur är dåligt anpassade till djup snö. Deras smala klövar sjunker ner och de har svårt att komma åt födan. Hårda vintrar dör många djur. Under vintern lever de främst på ljung och bärris. Fjällräven är en riktig köldspecialist, de vita håren i vinterpälsen är luftfyllda för extra god isolering. Men mat kan det vara knappt om. Kadaver efter rovdjursslagna älgar och renar är en viktig vinterföda. Skator håller ihop i livslånga par, men på vintern samlas de gärna i kringstrykande flockar. De är verkliga allätare, äter även as.
Visa hela svaret

Måste rådjur vara genomstekt?

Viltkött – magert och smakrikt – Vilt, till exempel älg, rådjur och ren, har ett magert kött som ska tillagas försiktigt. Det ska helst inte bli helt genomstekt, då kan det bli torrt och tråkigt. Använder du fryst kött får du bästa resultat om du låter det tina långsamt i kylen.
Visa hela svaret

Varför ropar rådjur?

Foto: Kenneth Johansson /Mostphotos Capreolus capreolus (lat) Roe deer (eng) Kännetecken Rådjuret är vårt minsta hjortdjur. Det har långsmal kropp och en mankhöjd på ungefär 70-75 cm. Pälsen är rödbrun under sommarhalvåret och gråbrun under vinterhalvåret.

Baktill har djuret ett område med vit päls, så kallad akterspegel. Vid observationer på långa avstånd i speciella ljusförhållanden kan rådjur och kronhjort förväxlas, trots den stora skillnaden i kroppsstorlek. Spårtecken och läten Rådjurets spårstämplar består av smala och spetsiga klövar. En klövhalva är ungefär en centimeter bred hos ett vuxet djur.

Rådjurets bett på vegetation ger ett avslitet intryck. Råbockens revirmarkering ger skavd trädstam och uppstampad mark. Råbocken gnider nämligen horn och huvud mot små träd och stampar samtidigt i marken. Ett annat spårtecken är den så kallade häxringen.

Det är en cirkelformad stig som uppkommer när bocken jagar geten som en del i uppvaktningen under brunsten. Spillningen ser ut som små bönor, cylindriskt avlånga med avrundade spetsar. Upp till 15 mm långa. De avges ofta i små högar. I områden där även dovvilt förekommer ska man ha i åtanke att det finns överlapp i utseende mellan dessa arters spillning.

Under sommaren kan spillningen vara mjuk och klumpa ihop sig till större bollar. Rådjuren har ett lågmält kontaktläte som påminner om en kort vissling. Det används t.ex när endera geten eller dess kid påkallar uppmärksamhet. Den som inte vet vad det är för ljud kan anta att det rör sig om en fågel.

Rådjuret har också ett varningsläte, vilket är ett kraftigt skall. Det utstöts ofta när rådjuret inte identifierat vad som närmar sig. Utbredning Rådjuret är väl spritt och förekommer i alla Sveriges län. Föda och fortplantning Rådjuret strävar ständigt efter att plocka den bästa födan. Under sommarhalvåret väljer rådjuret att beta av flera olika örter och svampar samt bärris och ljung.

Under vintern äter rådjuren fortsatt av bärris och ljung. Där snödjupet blir högt betar också rådjuren från buskar samt barr- och lövträd. Totalt kan rådjuren inom ett område beta på mer än 100 växtarter under ett år. Brunstperioden infaller i slutet på juli – början av augusti.

Rågetterna får ungar i maj-juni.
Ullen består oftast av ett–tre kid.
Arten och människan Rådjuren är vanliga i Sverige och ger därför stort värde för allmänheten, inklusive för jakten och övrigt friluftsliv.
Rådjurens bete orsakar dock också skador för skogsbruket, i trädgårdar och odlingar.
Dessutom sker olyckor till följd av kollision mellan rådjur och motorfordon.

Rådjursjakten har högt rekreationsvärde och avskjutningen ger årligen en stor mängd kött. För jägare och gourméer har rådjur därför ett extra värde.
Visa hela svaret

Hur länge kan man ha rådjur i frysen?

Fakta och tips om viltkött

It appears that your browser has cookies disabled.The website requires your browser to enable cookies in order to login.Please enable cookies and reload this page.

Viltkött är mycket näringsrikt, samtidigt som det är ett fettsnålt kött. Det är också ett miljövänligt och klimatsmart producerat kött.

Viltkött innehåller högre halt av mineraler än annat kött, speciellt järn och zink. Viltkött är klimatsmart mat, djuren betar inte på bearbetad mark och transporteras inte långt. Viltkött är magert och proteinrikt. Det lilla fett som finns i köttet har högre halt av Omega-3 än vad fett från tamboskap har. Viltkött är fritt från antibiotika, färgämnen, nitrit och andra främmande tillsatser. Vilda djur föds fria, lever fria i naturen och väljer själva vad de äter. Viltkött är ekologiskt i ordets rätta bemärkelse, naturligt ekologiskt! Viltkött håller längre i frysen än annat kött eftersom det är så magert. Två-tre år i frysen är inga problem för en fryst rådjursstek, hjortfilé eller älgbog. Vildsvinskött är däremot lite fetare och hållbarheten är 1-2 år.

Kött från hjort är fint, smakrikt, mört och magert. Om de som föds upp i häng kan ha en mildare viltsmak beroende på vad de har utfodras med.
Visa hela svaret

Hur mycket är ett rådjur värt?

Ytterligare tilldelning – Eftersom frågeställningen inriktades på ytterligare avskjutning utgick forskarna från ett basscenario som gäller i dag, där under varje säsong 1 vuxen älg, 5 rådjur, 8 vildsvin och 35 småvilt fälls, i en tänkt genomsnittsbiotop på 400 hektar.

Utvärderingen av enkäten visade att generellt bland alla kategorier jägare värderades en älg till 1.878 kronor, ett rådjur till 496 kronor och ett vildsvin till 328 kronor.
Viktigare än de exakta beloppen är relationerna mellan siffrorna, där ett rådjur är värt en fjärdedel och ett vildsvin en sjättedel av vad en älg är värd för de intervjuade jägarna.

Generellt värderades småvilt mycket lågt, cirka sex kronor per fällt djur. Det är svårt att relatera resultatet till siffror från tidigare forskningsrapporter, eftersom undersökningarna har gjorts med skilda förutsättningar, men några tidigare rapporter pekar på 1.000 kronor för en älg och 2.400 kronor för ett vildsvin.
Visa hela svaret

Hur luktar Rådjurskött?

Hur luktar rådjurskött? – Normalt sett luktar inte köttet särskilt mycket, en svag köttdoft. Efter mörning i 40 dygnsgrader blir doften något djupare och doftar mer viltkött.
Visa hela svaret

Kan rådjur äta rå potatis?

Utsvultna rådjur får hjälp av jaktlag Det är inte bara människor som lider av den stränga vintern. Det tjocka snötäcket ställer till stora problem för rådjuren. Många svälter ihjäl. Då rycker Bengt-Olov Hedlund och hans jaktlag ut till räddning och bjuder på godsaker i skogen.

Som jägare är det självklart att bry sig om djuren, säger han.
Lövspår i snön leder fram till foderplatsen en bit in i skogen utanför Barkhyttan.
På marken ligger en hel del pellets utspridda.
Hit kommer varje dag flera rådjur för att äta.
Markägaren Pelle Pettersson ingår i jaktlaget som Bengt-Olov Hedlund är jaktledare för.

Jaktlaget har gemensamt köpt in foder och sett ut åtta strategiska platser i viltvårdsområdet där jägarna sedan förser rådjur med mat så länge vintern håller i sig. Far väldigt illa – Rådjuren är den djurart som far allra värst när det är så här mycket snö.

De behöver mycket hjälp en sådan här vinter, säger Bengt-Olov Hedlund.
Normalt äter rådjuret bärris, ljung, granris och lövkvistar.
Men när snön ligger djup så kommer rådjuren inte åt den föda som finns i marknivå.
Annons – Hittills har de klarat sig okej för att de varit så pass lätt snö, men nu när den börjar packas ihop, blir det riktigt tufft för dem, säger Bengt-Olov Hedlund.

Annons Med sina smala och korta ben har rådjuren svårt att sparka undan snön när den har packats för hårt. Pellets och havrekross Hos Pelle Pettersson serveras rådjuren både pellets och havrekross. Potatis, frukt och grönsaker är också uppskattat, men då är det viktigt att skära sönder dessa i mindre bitar Det mesta går faktiskt bra, bara inte kraftfoder – det klarar inte djurens magar under vintern.

En god regel att de som vill mata rådjuren sprider ut matställena. Det gör att även de svaga har en chans att få i sig maten. – Man ska även tänka på att inte lägga ut mat till rådjur nära trafikerade bilvägar eller bebyggelse. Att lägga ut mat i den egna villaträdgården är ingen bra idé. Det kan skapa trafikfaror, säger Bengt-Olov Hedlund.

Fakta
Visa hela svaret

Vad ska man inte ge till rådjur?

Andra djur som behöver din hjälp – Rådjur är foderspecialister som lever på högvärdigt foder så som örter, knoppar eller blåbärsris. Rådjur klarar inte att smälta grovfibrigt foder så som barr och kvistar, vilket kan leda till allvarliga problem med matsmältningen.

Blir snötäcket djupt eller skaren hård blir lämpliga foder ofta svåråtkomliga och djuren svälter ihjäl.
Dödligheten hos rådjur en hård vinter kan bli upp till 40 procent av stammen.
Främst är dödligheten hög hos kid, ettåriga djur och djur äldre än åtta år.
Utfodra rådjur med spannmål, pellets eller annat kraftfoder.

Hösilage eller ensilage med hög proteinhalt är också ett utmärkt foder. Det är aldrig för sent att börja sköta om dina rådjur! Tidigt skördat hö med bra näringsvärde går också bra. Men sent skördat hö med låg proteinhalt är inte lämpligt rådjursfoder. Har man inte utfordrat tidigare under vintern måste man söka upp rådjuren på deras vinterståndplats, som kan finnas i ett skogsparti med rikligt med blåbärsris eller liknande.

Normalt lämnar de inte detta område utan blir kvar där när förhållandena är kärva. Sprid ut fodret i högar över ett mindre område. Hösilagebalar öppnar man enklast på sidan och låter djuren äta direkt ur dessa. Har man inte fodrat tidigare under året går det trots allt bra att börja med tillskottsfoder direkt.

Lämpligt startfoder är frukt, grönsaker eller pellets. Risken att rådjuren skall föräta sig och dö av kraftfoderförätning är liten. Rådjur är sannolikt inte så känsliga för foderbyten som ofta påstås och nyttan med att fodra överväger normalt riskerna.

Det är inte heller någon risk att tillfälligt ändra djurens beteende genom utfodring. När våren kommer och klimatet blir mildare minskar djurens intressen för utfodring. Det blir lättare att finna mat på annat sätt. Slutligen, tänk på var du placerar foderplatsen. Undvik att fodra i närheten av trafikerade vägar och tänk på risken för rovdjursangrepp.

You might be interested: Hur Många Kalorier Ska En 15 Årig Tjej Äta?

Lodjuren är ett hot i stora delar av landet och en foderplats kan vara ett utmärkt ställe att attackera rådjuren på. Fri sikt runt foderplatsen kan därför vara bra i lodjurstäta marker. Fältharen har dålig skyddsfärg på vintern. Dessutom har den smala tassar som gör det svårt att ta sig fram i snön.

Utöver detta äter fältharen främst markväxter, örter och knoppar. Så en snörik kall vinter kan innebära katastrof för fältharen, med tusentals döda harar som följd. Att utfodra hararna kan därför löna sig av flera anledningar. Harar uppskattar knoppar och bark från vissa lövträd, framförallt från asp och sälg.

Det går också bra att tillskottsfodra med hö eller hösilage. Hararna besöker också ofta rådjurens foderplatser och äter av spannmålen eller av pellets. Fasan och rapphöns har liksom fältharen svårt att hitta foder när snötäcket ligger djupt. Bästa fodret för fälthönsen är spannmål, till exempel havre eller vete.
Visa hela svaret

Kan rådjur äta banan?

Rådjuren matas när våren dröjer

Den sena våren gör det svårt för hungriga rådjur att hitta föda. Många rycker nu ut för att hjälpa djuren innan snön försvinner.

Rådjuren har det tufft nu på sluttampen när skaren ligger hård och de flesta kvistar och grenar är uppätna. De svagaste djuren svälter ihjäl när det blir en kamp om födan. Men så länge folk lägger ut mat är det ingen fara, tror Kalle Johansson från Jägareförbundet i Gävleborg.

Om de fortsätter tills det blir grönt ska det nog gå bra, säger han. På Jägareförbundet uppmuntrar man sina medlemmar att mata rådjuren. Men det är inte bara jaktlagen som värnar om dem; sedan några år tillbaka lägger många husägare ut mat i sina trädgårdar. Men det finns risker med det. Annons Annons – Rådjuren måste ofta korsa vägar för att komma till maten, och då är det lätt att de blir påkörda, säger Kalle Johansson.

Därför är det bra att lägga maten på den sida om vägen som rådjuren håller till. Då slipper de riskera sina liv i jakten på föda. Allra bäst blir det om man lägger maten i skogen så rådjuren håller sig borta från bostadsområden. Mycket av det vi själva äter är populärt även hos hungriga rådjur.

Solrosfrön, havre och till och med bananer passar perfekt för rådjursmagar. Men tänk på att borsta bort jorden från rovor och rotfrukter, annars slipas rådjurens känsliga tänder ner. Bröd ska aldrig läggas ut eftersom det snabbt blir dåligt, och matrester är strängt förbjudet. Risken att sjukdomar sprids är för hög.

Hö ska man också undvika att lägga ut. – Har man inte gett dem hö från början ska man inte göra det nu heller. Rådjuren hinner inte ställa om sig och svälter i stället ihjäl, med magen full av något de inte kan tillgodogöra, säger Kalle Johansson. HJÄLP. Flera av jägarna i området stödutfodrar rådjuren för att de ska klara sig våren ut. : Rådjuren matas när våren dröjer
Visa hela svaret

Kan rådjur äta äpplen?

Västernorrlands län 7 januari 2010 06:00 Vintern kom med stor kraft. Kyla och mycket snö har skapat problem för oss människor. Men också djurlivet drabbas av den stränga vinter som just nu råder. En art som har det jobbigt är rådjuren. De som har för vana att mata rådjur bör direkt starta med detta därför att många av rådjuren som är svaga dukar under i djup snö och kyla.

Men sätt inte ut kraftfoder.
Raftfoder är inte bra för magen för de svaga och hungriga rådjuren, säger Stefan Eriksson, Jägareförbundets region Mitt.
Ger man för kraftig föda reagerar magen direkt och då gör man rådjuren en otjänst i stället för att hjälpa dem.
Torrt hö och äpplen är lämplig föda för rådjuren under stränga vintrar.

Normalt äter rådjuret bärris, ljung, granris och lövkvistar. Men när snön ligger djup så kommer rådjuren inte åt den föda som finns i marknivå. Rådjur äter 1,5–2 kilo färskvikt under ett dygn. Det är hög tid nu – Vill man hjälpa rådjuren är det definitivt hög tid att göra detta nu.

De far illa under de tuffa vinterförhållanden som just nu råder, säger Stefan Eriksson. Under sommartid äter rådjuren blåbär, lingon, mjölkört samt olika svampar. Den viktigaste födan under sommartid är olika örter den viktigaste födan, mer än 25 örter finns att välja mellan. Men nu råder alltså sträng vinter och då har rådjuren svårt att hitta mat.

Annons Annons Rådjuren är tuff mot sin egen art. De svagaste djuren knuffas undan av de starka när de hittar mat. I djup snö får de svaga försöka klara sig själva med de starkaste djuren tar för sig av den mat de hittar. Även när fara upptäcks, exempelvis om rovdjur kommer, så är det de starka som först sticker iväg och lämnar de svaga åt sina öden.

Satsa på flera matställen Därför är det en god regel att de som vill mata rådjuren sprider ut matställena.
Att ha flera ställen med torrhö, frukt och ris gör att även de svaga har en chans att få i sig maten.
Onekligen är det en god regel att – om man kan – sprida ut matställena i stället för att ha allt på samma plats.

– Man ska även tänka på att inte lägga ut mat till rådjur nära bilvägar. Det kan skapa farliga trafikfaror. Vintrar då det är mycket snö lockar upp vilt på plogade vägar, påpekar Stefan Eriksson. Matställena brukar locka många rådjur och tyvärr har det visat sig att mat som lagts ut nära bilvägar har medfört att rådjur kommit upp på vägen och orsakat trafikolyckor.

Så lägg maten ett bra stycke från bilvägar.
I Sverige finns det omkring 400 000 rådjur, enligt en uppskattning.
Rligen dödar jägare mellan 130 000 och 140 000 djur i vårt land.
Rådjursjakten är en vanlig jakt i Sverige.
Finns i nästan hela landet Går vi tillbaka till 1700-talet så var rådjuret på väg att utrotas i Sverige.

Men tack vare insatser i Skåne på 1850-talet så räddades stammen och nu finns rådjuren åter spridda över nästan hela landet. Annons Rådjuren är också ett viktigt bytesdjur för rovdjur. Lon dödar många rådjur för att stilla sin egen hunger. Även räven dödar många rådjur.

Det är framför allt ungar (kid) som blir rävens byte. Annons Lägger sig på lur Om man anlägger utfordringsplatser ska man tänka på att rådjuren ska ha god uppsikt över platsen. Lodjuren lär sig snabbt att lägga sig på lur vid utfordringsplatserna. De snabba och smidiga lodjuren slår sedan till mot ätande rådjur.

Även räven ser sin chans när svaga rådjur har svårt att fly undan i djup snö. Räven är som aktivast när det är skarsnö. Uppe på skaren rör sig räven raskt, medan rådjur trampar igenom skaren och får svårt att röra sig. De som anlagt utfordringsplatser ska också göra till vana att med jämna mellanrum kontrollera platserna.

Se till att det finns foder kvar. Bra är också om det går att ploga upp vägar till matställen. Ett faktum är att många rådjur slås ut under stränga vintrar. Risken för att en art slås ut är naturligtvis liten. Men för att stödja en art som har svårt under snörika och kalla vintrar så är det värdefullt att sätta ut mat.

Även fågellivet behöver hjälp under sådana här vintrar. Tjädrar och orrar håller sig gärna på marknivå när de söker mat och blir då lätt byte för lurande rävar, lodjur och mink. Kjell-Ove Cederqvist [email protected] Annons Nästa artikel under annonsen
Visa hela svaret

Vad dricker rådjur?

Så hjälper du de vilda djuren i vinter Publicerad den 22 januari, 2015 Livet blir tuffare för våra vilda djur när snön och kylan kommer. Foto: iStockphoto När Kung Bore knackar på dörren blir det allt svårare för våra vilda djur att hitta mat och vätska. Fågelexperten Niklas Aronsson och biologen Jan-Åke Hillarp tipsar om hur du hjälper fåglar, rådjur och andra att klara vintern på bästa sätt.1.

Ställ ut vatten i trädgården Trots att många djur får i sig vätska via till exempel snö är det bra att hjälpa en del av dem som lever vilt med att få vatten på vintern. När det gäller fåglar, men även andra djur man kan tänka sig att ha nära inpå knuten, kan man placera vatten i en skål i trädgården.

Skålen ska ha sluttande kant och vattnet vara grunt, omkring ett par centimeter – på så sätt är det lätt att dricka det. Det finns flera sätt att se till att vattnet inte fryser, till exempel kan man ställa ut ljummet vatten man värmt på spisen och sedan byter med några timmars mellanrum.

Det finns också speciella vattenbad som drivs av solceller som gör att vattnet inte fryser.
Man kan också göra en enkel konstruktion där man använder värmeljus för att det inte ska frysa, säger Niklas Aronsson, redaktör för Sveriges Ornitologiska Förenings tidning “Vår Fågelvärld”, och författare till boken “Mata fåglar”.2.

Hjälp rådjur att ta sig fram till bäcken När det gäller andra djur som lever vilt, men som man nog vill undvika att utfodra i sin trädgård, är det framförallt rådjur som behöver hjälp med att få vatten på vintern. Bor du naturnära kan du redan på sommaren slänta av ett område vid en bäck så att det är lätt att ta sig dit och dricka.

Djuren får mycket svårt att ta sig fram och dricka om det är en brant kant ner till vattnet.
Dessutom ökar risken att de skadar sig eller angrips av rovdjur, säger biologen och viltvårdaren Jan-Åke Hillarp.
Fryser vattnet är det viktigt att hålla en vak intill land öppen, så att djuren kommer åt att dricka.3.

Äpplen – också en bra vattenkälla Äpplen är en bra vätskekälla för vilda djur. När det gäller trädgårdsmatning av fåglar ska man inte lägga frukterna direkt på marken. – Skatorna tar ofta äpplena då och flyger iväg med dem. Dela i stället äpplena och spetsa dem på pinnar.

Det går också att köpa speciella spiraler med taggar på som man kan sätta fast äpplena på och hänga upp i träd, säger Niklas Aronsson.4. Mata rätt Olika vilda djur vill ha olika typer av föda. – Grundprincipen när det gäller fåglar man matar i sin trädgård är att födan ska vara så energirik som möjligt.

Solrosfrön, helst skalade, och jordnötter fungerar jättebra. Och fett av olika typer, som talg och ister, säger Niklas Aronsson. Det är bra att vid trädgårdsmatning använda föda det inte blir några rester som skal ifrån, om man vill hålla råttor borta.

När det gäller växtätare som rådjur och annat hjortvilt, fungerar det utmärkt att mata med foder som ensilage och betfor, liksom rotfrukter och äpplen.
Volmar med ängshö som man skyddar med presenning (för att hålla fukt borta och undvika mögel) fungerar också bra som mat.
Man måste ge djuren tillgång till höet redan på hösten.

De behöver tid på sig att ställa om tarmfloran och det fungerar inte att börja med hömatningen när det redan är vinter, säger Jan-Åke Hillarp. Det är ytterst viktigt att aldrig mata djur med mögligt foder – det kan vara mycket skadligt, ibland livsfarligt.

Mata heller inte med salta eller starkt kryddade matrester.5. Tänk på var du placerar maten och drickat Katter och sparvhök är ett hot mot fåglar du matar i din trädgård. Placera därför matningen nära ett större buskage där fåglarna kan söka skydd. När det gäller rådjur och många andra växtätare så ska de matas på öppna platser, som fält, för att minska risken att de tas av till exempel lo.

– Och det är viktigt att ha flera utfodringsställen som ligger en bit ifrån varandra, så att det inte blir så att några större djur håller de mindre borta, säger Jan-Åke Hillarp.6. En bra fågelmatning En bra fågelmatning behöver inte vara särskilt komplicerad.

Själv brukar jag sätta upp tre frörör (går att köpa färdiga i butiker) med pinnar fåglarna kan sitta på. Säg ett rör med skalade solrosfrön, ett med jordnötter och ett med hampfrö. Jag hänger upp några talgbollar och äpplen spetsade på pinnar. Sedan slänger jag ut 20 nävar solrosfrön på marken – många fåglar vill äta på marken, även om man ska vara medveten om att de är mer utsatta där, säger Niklas Aronsson.

– Många av de klassiska fågelborden är inte så bra, eftersom fåglarna då ofta sitter bland maten och födan kan blandas med spillning. Då ökar risken för att olika sjukdomar sprids. Läs också på om den mycket smittsamma sjukdomen som framförallt drabbar grönfinkar.

Misstänker du att fåglar som besöker din fågelmatning är drabbade måste du ta bort fågelmatningen omedelbart.
Fåglar som har gulknopp ser sjuka ut, är uppburrade och har fjäderskruden i oordning.
Människor kan inte smittas av gulknopp.7.
Rensa inte – för djurens skull Att se till att inte rensa mer än nödvändigt i marker och längs skogsvägar är bra, om man vill se till att vilda djur har mat på vintern.

You might be interested: Vad Är Kalorier Och Kolhydrater?

Bärris och kvistar är viktig föda för många. Så kallad halvfällning av asp ger ökad tillgång till mat. Det innebär att man fäller trädet på ett sådant sätt att en del av stammen sitter kvar i stubben. Trädet fortsätter då att leva, dessutom kommer de ätbara delarna av det ner till “tillgänglig höjd”.

När det finns gott om naturlig föda är behovet av att ställa iordning foderplatser inte alls lika stort, säger Jan-Åke Hillarp.8. Ge vinterskydd De vilda djur som är aktiva på vintern klarar sig i regel bra mot snö och kyla. Men man kan ändå hjälpa till med skydd, inte minst med att sätta upp holkar på hösten eftersom många fåglar har dem som övernattningsbostäder på vintern.

Text: Pontus Ljunghill : Så hjälper du de vilda djuren i vinter
Visa hela svaret

Kan rådjur äta sallad?

Rådjuren rensar odlingslandet – Trä, hops och kärlek | David & Sandra Nu får det vara nog. En nattlig räd i odlingslandet och vips så var all vår sallad borta. De lömska rådjuren har nu trampat i klaveret för sista gången! Nu har vi äntligen börjat bygga stängsel runt odlingslandet och passar på att göra lite fint också. Vildvinet växer på en spaljé av armeringsjärn. Vi har grävt, planat ut och håller på att lägga grus. Stängslet bygger vi av träreglar och armeringsjärn och målar i en gråblå slamfärg som vi tycker är så snygg, samma färg som vi har på planket i trädgården. I landet finns sallat, om än något desarmerad nu. Gulbetor och morötter som dock verkar gå på sparlåga. Tomater, salladslök, majs, bondbönor, sockerärtor, krasse, hallon, björnbär och jordgubbar. Kryddor har vi också en hel hög olika sorter. Hoppas nu att vi får ha allt detta för oss själva och att rådjuren håller sig till skogs! Majsen växer så det knakar. Nu ska vi beställa mer grus och bygga klart, sen blir det grillning hemma hos vänner! : Rådjuren rensar odlingslandet – Trä, hops och kärlek | David & Sandra
Visa hela svaret

Kan rådjur äta äpplen?

Men sätt inte ut kraftfoder. – Kraftfoder är inte bra för magen för de svaga och hungriga rådjuren, säger Stefan Eriksson, Jägareförbundets region Mitt. – Ger man för kraftig föda reagerar magen direkt och då gör man rådjuren en otjänst i stället för att hjälpa dem. Torrt hö och äpplen är lämplig föda för rådjuren under stränga vintrar.

De far illa under de tuffa vinterförhållanden som just nu råder, säger Stefan Eriksson.
Under sommartid äter rådjuren blåbär, lingon, mjölkört samt olika svampar.
Den viktigaste födan under sommartid är olika örter den viktigaste födan, mer än 25 örter finns att välja mellan.
Men nu råder alltså sträng vinter och då har rådjuren svårt att hitta mat.

Satsa på flera matställen Därför är det en god regel att de som vill mata rådjuren sprider ut matställena.
Att ha flera ställen med torrhö, frukt och ris gör att även de svaga har en chans att få i sig maten.
Onekligen är det en god regel att – om man kan – sprida ut matställena i stället för att ha allt på samma plats.

Så lägg maten ett bra stycke från bilvägar.
I Sverige finns det omkring 400 000 rådjur, enligt en uppskattning.
Rligen dödar jägare mellan 130 000 och 140 000 djur i vårt land.
Rådjursjakten är en vanlig jakt i Sverige.
Finns i nästan hela landet Går vi tillbaka till 1700-talet så var rådjuret på väg att utrotas i Sverige.

Det är framför allt ungar (kid) som blir rävens byte. Annons Lägger sig på lur Om man anlägger utfordringsplatser ska man tänka på att rådjuren ska ha god uppsikt över platsen. Lodjuren lär sig snabbt att lägga sig på lur vid utfordringsplatserna. De snabba och smidiga lodjuren slår sedan till mot ätande rådjur.

Se till att det finns foder kvar. Bra är också om det går att ploga upp vägar till matställen. Ett faktum är att många rådjur slås ut under stränga vintrar. Risken för att en art slås ut är naturligtvis liten. Men för att stödja en art som har svårt under snörika och kalla vintrar så är det värdefullt att sätta ut mat.

Vad gillar rådjur?

Rådjuret strävar ständigt efter att finna den bästa födan med högt näringsinnehåll och hög smältbarhet, det vill säga föda utan alltför högt fiberinnehåll. För att få i sig sådan föda kan djuret inte beta slumpmässigt utan väljer sin föda. Under vintern äter rådjuren främst bärris och ljung.

Om snödjupet förhindrar bete på dessa arter äter rådjuren kvistar från barr- och lövträd. Både tall och gran äts, även om studier av rådjurens födoval visar att de äter mest av tall. Bland lövträden dominerar främst sälg och vide, björk, asp, ask, rönn, brakved och olvon. Al, lönn, alm och bok tycks vara mindre populära.

Vintergröna växter, som kruståtel och vårfryle, kan också ingå i dieten. Ollonår kan bok- och framför allt ekollon utgöra en stor del av födan. Foto: Kenneth Johansson Rådjur är liksom andra hjortdjur en idisslare. Det betyder att födan stöts upp och tuggas om efter en första bearbetning i två av djurens magsäckar. Under barmarksperioden äts också en hel del bärris (se figur 1) och ljung samt mycket örter och blad från lövträden.

Bland de viktiga örterna kan nämnas mjölkört, kovall och vitsippa. Rådjuren är inga utpräglade gräsätare, men under senvinter, vår och försommar kan en hel del gräs, främst kruståtel, ingå i födan. Från och med sensommaren och inpå hösten utgör svamp en viktig del av födan. Förutom dessa, kvantitativt viktiga födoväxter, ingår många andra arter, men då oftast i små mängder.

I vissa områden och under vissa perioder på året kan jordbruksgrödor vara ett viktigt inslag i dieten. Totalt kan rådjuren inom ett område beta på mer än 100 växtarter under ett år. Figur 1. Effekterna av rådjursbete på blåbärsris, mätt efter vintern. Andelen kvistbiomassa av den totala biomassan minskar tydligt med rådjurstätheten i områden där rådjuren kunnat beta. Resultat från den svenska rådjursforskningen på Bogesund. Enligt studier av djur i hägn äter ett vuxet rådjur ungefär 2-4 kg föda per sommardygn.

På vintern sjunker konsumtionen till ungefär 0,5-1,5 kg/dygn. Vilda djur äter sannolikt något mer. Allmänt kan man säga att 6-7 rådjur äter lika mycket som en vuxen älg. Sett ur födoutnyttjandet motsvarar alltså en rådjurstäthet på 100 djur per 1000 hektar en älgtäthet på 14-17 älgar per 1000 hektar (1000 hektar= 10 km 2 ).

Rådjuren betar på lägre nivåer än älg, men det är ett stort överlapp i beteshöjderna. Rådjuret och älgen äter till stora delar från samma födoarter och därför kan trycket på födan och vegetationen bli hård vid höga tätheter av de båda hjortdjursarterna.

Genom att bete på barrträd är en del av rådjurens normala födobeteende så orsakar rådjuren skador på ekonomiskt viktiga trädslag, framför allt då dessa är i plantstadiet.
Bete på barrplantor sker nästan uteslutande under vintern (oktober till mars) och kan, om snödjupet så tillåter, ske vinterns alla månader.

Inventeringar visar att rådjuren tycks föredra tall framför gran. De betar också mera på täckrotsplantor än på barrotsplantor och båda dessa planttyper betas mera än självföryngrade plantor. När plantorna är unga betas ofta toppskottet, men då plantorna blir äldre betas alltmer på sidoskotten och toppskottet klara sig i större utsträckning.

En faktor som påverkar plantornas begärlighet är plantans vitalitet.
Ju vitalare plantan är, desto större är risken att den kommer att betas.
Flera djurarter kan beta på plantor (mindre än en halv meter höga) och både älg och hare har visat sig göra detta.
Effekterna av betet på en barrplanta varierar beroende på bl.a.

betesintensiteten, plantans ålder vid betet, var betet sker (toppskott eller sidoskott), hur många gånger plantan betas och hur den omgivande vegetationen ser ut (konkurrens). Dödligheten bland plantorna ökar vid bete, men de flesta plantorna överlever det.

Om betet sker lågt på plantan och denna överlever så kan eventuella stamskador hamna i den framtida stubben. Sker betet på högre höjd kan det orsaka stamdeformationer, som påverkar det framtida virkesutbytet. Ett befarat problem med flerstammighet tycks inte vara stort då plantorna till viss del rättar till detta så till vida att ett toppskott så småningom tar över och ger en stam.

Lövträdsplantor kan också betas av rådjur men studier har visat att åtminstone björkplantor tycks betas mest under barmarksperioden. Efter Tjernobyl-olyckan 1986, då radioaktivt cesium föll över vissa delar av Sverige, uppvisade rådjur höga halter i köttet.

Sedan dess har cesiumhalten i rådjur, liksom i älg, långsamt minskat. Mycket tyder på att cesiumet ligger kvar i växternas rotzon och därmed kan tas upp av växterna år efter år. Prognosen blir därför att det som bestämmer den framtida cesiumhalten i rådjur kommer att vara cesiumets fysikaliska halveringstid, som är ca 30 år.

Halterna i rådjur (och älg) skulle då sjunka till hälften på en 30-årsperiod. Men eftersom det är stora variationer i cesiumhalterna i rådjur olika år, och den totala minskningen av halterna är svår att tyda. Ensilage för rådjur. Foto: Göran Ekström Innehållet av cesium i köttet varierar mycket under året och stiger under sensommaren till halter som kan vara 4-5 gånger högre än tidigare under året. Ökningen förklaras av att rådjuren under sensommar och höst äter en hel del svamp.
Visa hela svaret

Kan rådjur äta sallad?

Ann Bergkvist