Svt Gokväll Recept Susanne Jonsson?

Är kocken Susanne Jonsson gift?

Hon är inte gift. Susanne har engagemang i 1 (Foodie Sweden AB). På hennes adress finns ett bolag registrerat (Foodie Sweden AB).
Visa hela svaret

Vem är Susanne Jonsson?

Susanne Jonsson – Norstedts bokförlag Foto: Andreas Nilsson Susanne Jonsson är kock, konditor och matkreatör. Hon är född och uppvuxen i Gällivare men nu bosatt i Umeå. Hon innehar en filosofie magisterexamen i Gastronomi från Umeå Universitet och Higher Certificate från Wine & Spirit Education Trust i London.

Hon har bland annat arbetat hos den 3-stjärnige krögaren Georges Blanc i Vonnas, Frankrike och gäststuderat vid Academie Paul Bocuse i Lyon.Sedan 2004 driver Susanne företaget Foodie Sweden AB där hon utvecklar matkoncept och recept, jobbar med matstyling och som frilanskock/inspiratör med både svenska och internationella kunder.

Matglädje, nyfikenhet och en ständigt pågående utveckling kännetecknar både Susanne och Foodie AB. Nya idéer och inspiration finner hon genom resor och möten med människor världen över. Likaså njuter hon av dagar i skogen med jakt och fiske. Hon har tidigare utgivit succéböckerna Älg, tillsammans med Anna Reidemar och Staffan Ling, Viltsmak samt Västerbottensost.

Susanne Jonsson utsågs till Sparbanksstiftelsens matstipendiat 2008 för att hon är “en av våra främsta ambassadörer för norra Sverige och våra norrländska råvaror.” Om boken Sökandet och längtan efter den perfekta måltiden är Susanne Jonssons drivkraft.
Hon låter oss delta i sökandet genom hennes kokböcker, ofta med råvaror som det finns rikligt av i Norrland.

Den svenska matrevolutionen rullar vidare. I Sverige äter vi bättre än någonsin. Svenska kockar uppmärksammas allt oftare internationellt och tar hem prestigefulla priser. Vi har valt ut några av våra bästsäljande kockar och kokboksförfattare för en fin liten reprintserie med ett sextiotal recept i varje volym.

Ett utmärkt tillfälle för alla kokboksälskare att hitta nya bekantskaper, eller när du vill ge bort din favoritkock i present! Susanne Jonsson är kock, konditor och matkreatör. Hon driver företaget Foodie Sweden AB där hon utvecklar matkoncept och recept, är frilanskock/inspiratör och jobbar med matstyling, både med svenska och internationella kunder.

Sedan två år är Susanne en av kockarna i tv-programmet Go’kväll. Matglädje och nyfikenhet är nyckelord för Susanne, likaså lokala råvaror och säsong. Om det dessutom är norrländska råvaror, ja, då är det riktigt bra. Susanne är född i Gällivare och den norrländska kryddan finns med både i maten och i Susannes person.

Samlingens recept är tagna från Viltsmak, Älg och Västerbottensost.
Om boken Alla sjunger Västerbottensostens lov.
Den passar överallt.
På stjärnkrogarna, frukostborden och naturligtvis är den oumbärlig vid kräftsupén! Susanne Jonssons bok innehåller 50 smakrika recept med Västerbottensost, allt från klassiska osträtter till nyskapande delikatesser.

Lagat, bakat, enkelt och lite mer avancerat. Tips om hur man bäst serverar Västerbottensost med goda tillbehör och lämpliga drycker. Västerbottensost passar vid alla årstider. Tillsammans med de olika säsongernas bästa råvaror, som hjortron, kantareller, lingon, äpplen och rotsaker, blir även de enklaste rätterna en smakupplevelse.

Västerbottenspajen (ett recept som man alltid letar inför kräftskivan) finns självklart med, både i klassisk och en ny version.
Västerbottensosten är en vällagrad hemlighet.
Sveriges bästa ost ystades för första gången 1872 och enligt historien var en av ingredienserna ett kärleksmöte på mejeriet.
Passionen lever också kvar i den alltjämt hantverksmässiga tillverkningen.

Varför är det bara i Burträsk som det är möjligt att göra Västerbottensost? Vilka är människorna bakom osten? Vad tycker man i Frankrike om Västerbottensost? Receptet är hemligt och förvaras säkert i kassaskåp. Allt annat finns med i boken. Om boken Sedan september 1997 samlas närmare en miljon tittare framför tv:n kvart över sex för att titta på Go’kväll.

Ett av de mest populära inslagen är kockarna och Susanne är en av tre som turas om att laga mat framför kameran. Sedan 2008 har Susanne Jonsson presenterat och lagat fyra-fem recept i varje program. Mer än hundra av dem finns nu samlade i en härlig kokbok, och årstid för årstid får vi följa vad hon lagar i rutan.

Inför varje program väljer Susanne ett tema tillsammans med programmets redaktör, ibland utifrån tips och önskemål från tittarna. Ofta är recepten knutna till årstiden – vårprimörer och smörgåstårta på våren, grillat och picknick-mat på sommaren, rotfrukter och puttrande grytor på hösten,

Men så mitt bland vinterns värmande soppor ger Susanne sig av på några temauppslag till Söderhavet och lagar exotiskt – precis den vitamininjektion man behöver. Självklart finns också både “Melodifestival-mys” och Go’kvälls julgottebord. Förutom alla recept får vi en inblick i hur en tv-inspelning går till.

I text och bild skildras det vi aldrig ser från soffan: planering, förberedelser och hur det känns att stå där med uppåt en miljon blickar på sig. Susanne åtnjuter ett stort förtroende bland sina tittare i målgruppen 45+ och hon har massor av tittarkontakter – genom mejl och brev varje vecka om alltifrån vilken hushållsapparat hon rekommenderar till hur du som är allergiker ersätter en ingrediens du inte tål.

Eller “Vem åt upp bullarna du bakade i programmet?”. Hon har en egen fan club både i Stockholm och Skövde och som en av programmets redaktörer sa: “Ett svar från kocken gör folk lyckliga i flera veckor.” Om boken Det finns så mycket gott i skogen! Eller i viltdisken. Ren, älg, vildsvin, hjort, rådjur, hare och fågel.

Alla är de värda dessa nya recept och smaksättningar! Det här är inte en bok om jaktminnen, historia eller fakta om olika djurarter. Det är en bok med recept för de flesta arter av vilt som vi äter i Sverige i dag, allt från traditionella rätter till mer nyskapande.

“Min ambition är att balansera sött, surt, salt, beskt och starkt till harmoniska rätter. Min förhoppning är att boken ska inspirera till att prova rätterna hemma, helt eller delvis. Min egen inspiration kommer från resor, arbete och besök på restauranger och matmarknader över hela världen.” Författaren, vars nyckelord i matlagningen är ‘säsonger’ och ‘lokala råvaror’, betonar vikten av att välja kött av hög kvalitet och att variera menyn efter årstiden.

Förutom en mängd läckra recept och spännande smakkombinationer, får varje rätt i boken ett eget dryckesförslag som förhöjer smakerna. Som avrundning av måltiden ges förslag på både enkla och lite mer avancerade desserter. : Susanne Jonsson – Norstedts bokförlag
Visa hela svaret

Vad heter kocken i Gokväll?

Lördagsgäst Carl Johan De Geer – Publicerades: Lör 10 dec 18:15 Intervju med konstnären och författaren Carl Johan De Geer. Han gör Go’kvälls “tidsresa” och berättar om tre år som varit betydelsefulla i hans liv. Kocken Anders Samuelsson lagar god helgmat i studion.
Visa hela svaret

Vem var den första tv kocken?

Lotta Lundgren: Så tog tv-kocken över våra liv Tre tv-kockar från 2000-talet: Jamie Olivier, Lotta Lundgren och Tina Nordström. Foto: Taylor Herring/Maria Wretblad/Lennart Weibull Det började med en präktig husmor, fortsatte med ett fynd från Skåne – och landade i dagens matinspirerande influencers.

Lotta Lundgren berättar historien om hur tv-kocken tog över våra liv.
Recensenterna hatar det.
Naturligtvis.
En kvinna som lagar mat i tv.
Möjligen hade Ria Wägner förberett sig på att hennes program Hemma knappast skulle hyllas.
Men ingen har någonsin stått fullt rustad när de dåliga, eller direkt illvilliga, recensionerna kommer.

Fråga mig, jag vet av egen erfarenhet. Ord fastnar och Ria glömde dem aldrig. “Menlöst”. “Naiv.” “Präktig.” “Insnöad.” Insnöad? Året är 1956 när Ria Wägner för första gången ställer sig framför en tv-kamera. Hon är journalist, författare och impregnerad av bildning, det har hon hemifrån.

Som ung var hon marxist men ändrade politisk ideologi i samband med Stalins utrensningar. Feminist är hon också; hennes faster är Elin Wägner, en av den svenska kvinnorörelsens tidiga portalfigurer. Men nu har kvinnan alltså gjort misstaget att knyta på sig förklädet och laga mat i tv. Inte världens smartaste drag om man bryr sig om hur tittarna värderar ens status och intelligens.

Men det finns förstås undantag. När amerikanskan Julia Child år 1960 gör detsamma blir utfallet ett annat. Julia är inte heller någon dumskalle. Hon startar sitt yrkesliv som copywriter i den mansdominerade reklambranschen. När kriget bryter ut får hon jobb i underrättelsetjänsten där hon träffar sin blivande man. 1956: Ria Wägners program “Hemma” har premiär. Foto: Anna Riwkin/Moderna museet Det är i Paris hon lär känna Simone Beck och Louisette Beck som vill skriva en kokbok om det franska köket för den amerikanska marknaden. Nu letar de efter en likasinnad som kan språket.

I Julia hittar de en partner som förmår långt mer än så. Deras kokbok Mastering the Art of French Cooking slår ner som en bomb. I svallvågorna får Julia Child erbjudande om att göra ett matlagningsprogram för amerikansk tv. Child och Wägner är jämngamla. Båda är rejäla damer. Wägner mäter 180 centimeter i strumplästen, Child 188.

Båda bär en enkel rad äkta pärlor runt halsen. De älskar mat, avskyr pekpinnar och missar aldrig ett tillfälle att lovorda smörets förträfflighet framför det otäcka margarinet. Men det finns några avgörande skillnader. Erbjudande Vill du bli utmanad, berörd och få koll på det senaste inom kulturvärlden? Bli medlem i Vi.

Just nu för halva priset.
Programmet Hemma, som Ria Wägner både leder och producerar, är en direktsänd heltimme tänkt att förgylla de svenska hemmafruarnas händelselösa eftermiddag.
Det hon serverar är en lättsmält blandning av husmorstips, matlagning, konst, kultur och reportage.
Cittrakonserter varvas med garderobsstädning.

En genomgång av det senaste hattmodet följs av ett inslag om etruskisk konst. Däremellan knyter Wägner på sig förklädet och lagar lite helt vanlig mat. The French Chef, Julia Childs program, vänder sig också till hemmafrupubliken men har en helt annorlunda approach.

Julia gestaltar inte en hemmafru. Hon framträder i sin professionella roll som kock och gör sig till representant för det mest respekterade köket i världen. Wägners ambition med Hemma är att uppvärdera kvinnans status och ge hennes intressen legitimitet. Childs ambition är att inviga amerikanerna i den franska måltidskulturens alla hemligheter.

Båda damerna får ett liknande mottagande i så mån att deras program blir tittarsuccéer och förvandlar dem till stjärnor. Men det hån som ska förfölja Wägner, lyser med sin frånvaro när det gäller Child. Visst är hennes tutande röst och hårdhänta matlagning tacksam att parodiera. 1972: Folke Olhagen och Tore Wretman medverkade i ett stort antal informationsfilmer inom ramen för “Husmors filmer”, en blandning av reklam och konsumentupplysning som visades dagtid på svenska biografer åren 1952–1976. Foto: Bertil S-son Åberg/SVT Andra tider väntar.

Vi spolar fram till 1972, tiden för den svenska kvinnans frigörelse.
Sedan mamma börjat jobba får de industritillverkade hel- och halvfabrikaten ersätta den hemlagade husmanskosten.
Det är praktiskt och oproblematiskt.
Men som ett eko från det förflutna lagar Tore Wretman mat på tv i Novisen vid spisen,

Wretman och hans sidekick, programledaren Folke Olhagen är ett väloljat team och vana vid kameran. Genom åren har de bland annat gästspelat i Ria Wägners Hemma och medverkat i en rad informationsfilmer inom ramen för Husmors filmer, en blandning av reklam och konsumentupplysning som visades dagtid på svenska biografer åren 1952–76.

Tv-versionen av Novisen vid spisen bygger på radioserien med samma namn som började sändas så tidigt som 1950 och brukar omnämnas som “det radioprogram som lärde de svenska männen att laga mat”. Uppgiften ska tas med en nypa salt. De män som lagade mat på 1950- och 60-talet arbetade på restaurang; hemmets matlagning fick fruarna ta hand om.

Varför mästerkocken Tore Wretman och Folke Olhagen ändå utformade programmen som en matlagningskurs för herrar, är knepigt att svara på. Kanske ville man bredda publiken. Eller undvika att trampa hemmafruarna på tårna. Eller helt enkelt utnyttja de otaliga tillfällen till situationskomik som uppstod då Olhagens ständige novis, helt i enlighet med tidens mansroll, misslyckades med de enklaste uppgifter.

Som det hela framställdes var det nästan lika svårt att lära en vuxen man att steka strömming som att lära en apa backa med släp.
Därmed inte sagt att lyssnarna inte lärde sig någonting, tvärtom.
Men radioserien ska i första hand ses som ett led i Wretmans livslånga mission att utveckla den svenska gastronomin och höja den professionella kockens anseende.

Att Novisen vid spisen på 70-talet blir ett tv-program skulle kunna ses som ett tecken på att även hemmets matlagning inkluderats som en del i rörelsen mot jämlikhet mellan män och kvinnor. Som om tiden till sist kommit ikapp formatet. För nu ligger en matlagningskurs för herrar helt i tiden.1980-talet tillhör den brittiske gastronomen och excentrikern Keith Floyd.

När han slår igenom under decenniets andra halva, är tv-kocken vanligtvis en oförarglig dam som lagar mat under pedagogiska former inifrån en noga ljussatt studio.
Eith Floyd är någonting helt annat.
Att undervisa någon i hur man mäter, hackar och steker ditten och datten, betraktar Floyd som fullständigt irrelevant.

You might be interested: Hur Många Kalorier Är Det I Majskakor?

Att britternas mat är dålig beror inte på att befolkningen inte kan öppna en kokbok och följa recepten. Goda råvaror saknas inte heller. 1980-talet: Den nyskapande tv-kocken Keith Floyd – som ständigt gav sig av på nya upptåg jorden runt – avled 2009. Samma dag sändes en dokumentär i Storbritannien om hans liv. Foto: David Fisher/REX Orsaken sitter mycket djupare. Problemet är att hans landsmän inte fått lära sig att matlagning i grund och botten är ett uttryck för kultur,

De saknar den mest grundläggande förståelsen för måltidens speciella konstform. Och utan den kan mat och dryck aldrig höja sig ovan sin basala status som livsmedel. Det brittiska kökets osmakliga röra av korvar, konserver, pajer och flottyrkok, springer ur lika delar rädsla och förakt för mat. Folk är kulinariskt efterblivna eftersom de inte fått lära sig njuta av mat.

Det britterna behöver är en grundkurs i gastronomi, Ur den aspekten är Keith Floyd den perfekta läromästaren. Det tycks inte finnas någonting han inte vet om mat, dryck och olika former av njutning. På det hela taget är gränslös den diagnos som ligger närmast till hands.

Att baxa in den levnadsglada Floyd i en tv-studio visar sig vara omöjligt.
Floyd vägrar.
Mat kan bara förstås genom sitt sammanhang,
Följaktligen anrättas skaldjur bäst ombord på en fiskebåt i full storm.
En flock strutsar är den perfekta spelplatsen när Floyd går på djupet med omelett.
Ska det bakas pasta på allvar så gör man det naturligtvis hemma hos en tokig gumma på den italienska landsbygden.

Allt annat vore djupt oseriöst. Producenten David Pritchards ger Floyd fria tyglar och låter ett snabbfotat tv-team hänga med i svängarna efter bästa förmåga. Att programledaren är oförmögen att följa manus gör inget. Floyd improviserar och är oavbrutet underhållande.

Bäst jobbar han i fullt kaos.
Rätt vad det är måste inspelningen avbrytas med hänvisning till en stuvning som tydligen måste puttra i fyra timmar.
Ameramannen Clive skickas ut för att fånga en bild av solnedgången medan Floyd fördjupar sig i det lokala vinet.
När teamet återvänder är programledaren full som en kastrull.

Stuvningen har han tröttnat på för länge sen och istället vinglar han ut i natten för att visa hur man grillar bläckfisk över öppen eld. I ett avsnitt har Floyd övertalat en blyg och introvert kock att släppa in Floyd och teamet i kockens trånga restaurangkök.

Villkoret är att den andra kocken slipper bli filmad.
Väl på plats instruerar Floyd sitt team att filma kocken hela tiden,
Det inslag som skulle handlat om kräftor utvecklas till ett närgånget reportage om dålig stämning på arbetsplatsen.
Ett annat stycke tv-historia skrivs när Floyd bjuder hem sig själv till en sydfransk matrona som ska lära honom laga den baskiska specialiteten piperade,

En lätt berusad Floyd ger sig i kast med uppgiften utan att ens försöka dölja det lortiga gamla plåstret på sin ena hand. Mot slutet recenserar den äcklade värdinnan hans prestation i detalj. Floyd simultantolkar hennes franska utskällning ord för ord; espelettepepparn är rå, löken otillräckligt sauterad, det är slarvigt saltat och sammanfattningsvis är sättet han lagar mat på så frånstötande att hon vägrar smaka på hans anrättning.

Därefter låter Floyd värdinnan laga sin egen version, hyllar resultatet och avslutar med att fråga om madame har lust att fortsätta kvällen över ett glas vin i ett lite mer privat sammanhang.
Programmen sänds på BBC och spridda protester från de obligatoriska surpupporna drunknar i det allmänna jublet.

Floyds anarkistiska tilltal välkomnas inte bara av de som brukat titta på tablåns utbud av vanliga matprogram. Han lockar alla. Till och med den fotbollsintresserade arbetarklassen bänkar sig framför tv-apparaten när Floyd steker hjort och sabrerar champagne.

Jag minns mina egna föräldrars fnissningar från soffan när Floyds program gick upp på svensk tv under 80-talets andra halva. Det roligaste verkade vara att följa hur Floyds berusning tilltog under avsnittens gång. Framgångarna för Floyds program hänger samman med något större. Bara ett decennium tidigare serverade alla lyxrestauranger av europeiskt snitt ungefär samma rätter lagade efter samma recept.

Inget på menyn hade hittats på i det egna köket. Allt var hämtat från det klassiska franska kök som definierats av Marie-Antoine Carrême (1784-1833) och vidareutvecklats av Auguste Escoffier (1846-1935). Finkockens roll var att behärska tillagningen av deras recept, inte att hitta på egna.

Men under det pastellfärgade 80-talet börjar det röra på sig. Den nya generationens krögare är individualister och har verkligen ingen lust att inordna sig under urgamla franska dogmer. Det är svenskarnas stigande välstånd som eldat på självförtroendet. Många svenskar tar ut en del av lönen i de statligt subventionerade rikskupongerna, ett häfte färgade papperslappar som gäller som betalning på restaurang.

Restaurangbranschen går som tåget och det finns utrymme att starta nya vid sidan om de gamla lyxkrogar som serverar direktörer med representationskonto. De nya, trendiga krögarna är ändå inte så intresserade av gamla gubbar. De är ute efter den nya, unga krogpubliken.

Och det vackra folket går inte igång på traditioner, vita dukar, brun mat och högstämda hovmästare.
De vill bli överraskade! Och underhållna, tack.
Som på Rolfs kök och Restaurang East i Stockholm.
Eller för all del Brasserie Lipp i Göteborg.
I köken på de nya krogarna flödar kreativiteten.
Ockarnas vita cylinderhattar åker av.

Väggen mellan kök och matsal rivs, så att gästerna ska kunna se kockarna i arbete. Och där bakom spisen står han, kreatören bakom de korslagda sparrisarna på en spegel av sås. Det går ett sus genom publiken. Men vi hoppar fram några år i tiden och knäpper på tv:n.

Där står kocken Jan Boris-Möller och skrapar med fötterna. Han har just stigit på hemma hos Alban Uzoma Nwapa, också känd som artisten Dr. Alban. Alban är överraskad men verkar inte uppleva kocken som så värst underhållande. Alban har trott att han ska intervjuas i tv. Det ska han också men under tiden kommer Jan Boris-Möller att laga en trerätters meny på det han hittar i Dr.

Albans kylskåp. Kylskåpet visar sig innehålla en liter mjölk, en tub tomatpuré och en tub senap. Det är allt. 1992: Jan Boris-Möller drev cateringfirma och var ursprungligen utbildad ingenjör. Tv-räven Annie Wegelius, SVT:s blivande programdirektör, handplockade honom till jobbet som programledare för “Här är ditt kylskåp”. Carolina Norén var programledare första säsongen.

Dr Albans kylskåp blev en klassiker, i all sin ödslighet.
Foto: TT/Bertil S-son Åberg/SVT Här är ditt kylskåp har premiär 1992, mitt under brinnande finanskris.
Realräntan har nyligen chockhöjts och den öppna arbetslösheten har på kort tid mer än femdubblats.
Det är alltså inte läge för ett glamouröst matprogram.

Men det är aldrig fel att komma under huden på en kändis. Till vardags driver kocken Jan Boris-Möller cateringfirma men ursprungligen är han utbildad ingenjör. Möjligen är det delvis därför som tv-räven Annie Wegelius, SVT:s blivande programdirektör, handplockat honom för jobbet som den nya programseriens tv-kock.

Jan Boris-Möller är inte bara kock. Han är smart, påhittig och avväpnande. Programidén är genial. Att öppna någon annans kylskåp borde inte vara samma sak som att rota igenom privata gömmor och lortig byk. Men det är så det känns, både för tittarna och kylskåpens ägare. Tablettburken med SlimTab Fatburner avslöjar något som Tommy Körberg kanske hellre hållit för sig själv.

Gullan Bornemarks välfyllda förråd av fiberkex, linfrön, katrinplommon och kruska, antyder en förstoppning av det svårare slaget. I finansminister Anne Wibbles ödsliga kylskåp står ett ensamt paket lättmjölk och huttrar. Det är inte kul att vara finansminister, den saken är klar.

Hemma hos Dr.
Alban får Jan Boris-Möller till slut ihop sin trerätters med hjälp av skafferiets klena innehåll.
En påse muffins blir krutonger som toppar soppan från Varma Koppen.
Varmrättens kokta råris serveras med en het tomatsås.
Till dessert blir det stekt äpple med kanel och kakao.
Om några år ska kocken utses till den nya rockstjärnan.

Men för ögonblicket petar Dr. Alban mest i maten. Han gillar tydligen inte råris. 1997: “The River Café”, den hippa restaurangen som drivs av kockarna Rose Gray och Ruth Rogers. Inför julen 1997 spelar BBC in en dokumentär om The River Café, den hippa restaurangen som drivs av kockarna Rose Gray och Ruth Rogers. När producenterna går igenom det inspelade materialet fastnar de för en ung, blond sous-kock som vevar pasta som om det gällde livet.

Han har någonting. Man ringer in honom för en provfilmning och får misstankarna bekräftade; Jamie Oliver har precis den kombination av energi, charm och passion som skulle kunna revidera unga människors uppfattning om matlagningsprogram som något trist och mossigt. The Naked Chef, seriens namn, syftar till Jamie Olivers egen matlagningsfilosofi.

Maten han lagar på fritiden är strippade versioner av maten som serveras på Londons trendigaste restauranger och fullt möjlig att återskapa hemma i det egna köket. Varje avsnitt är knutet till en specifik händelse i Jamies vardag: han lagar mat till sitt gamla rockband, sitter barnvakt för sina kusiner eller charmar sin surande flickvän med en romantisk lunch.

Produktionen skräddarsys för att tilltala MTV-generationen.
Förlagan är regissören Guy Ritchies nyskapande Lock, Stock and Two Smoking Barrels som nyligen haft premiär på biograferna; tempot är rappt, klippningen hård och allt filmas med handhållen kamera för att efterlikna den stökiga energin i ett restaurangkök under rusningstid.

Serien har premiär 1999 och i det första avsnittet, Chefs’ Night Off, har Jamie bjudit hem de andra kockarna på deras lediga dag. Det ska bli lammstek. Ospännande? Ja, tills Jamie river fram en ruska färsk salvia, trycker ner de blågröna bladen i en mortel och krossar dem med en klyfta vitlök och havssalt för att “get all the flavours really going. 1999: “Den nakne kocken” Jamie Oliver moderniserade synen på tv-kocken med sitt program “The Naked Chef”. Foto: Taylor Herring Det går en liten skälvning genom matkulturen. Jamie Oliver har just öppnat portalen till en ny, spännande värld där området framför spisen är det hetaste stället en ung människa kan befinna sig på.

Med The Naked Chef som förlaga lanserar SVT två år senare kocken Tina Nordström i serien med det osannolikt fantasilösa namnet Mat, Resultatet är förvisso ljusår från originalet; produktionen är billig, grafiken absurd och studion fullständigt obegriplig. Men det gör inte så mycket. Tina Nordström är nämligen ett fynd.

Den unga skånskan är inte bara den gulligaste tjej som stått framför en tv-kamera. Hon är skarp, har pondus och räknas till Sveriges främsta kockar. Men framför allt vet hon precis vad folk vill äta. Alltså ungefär samma som vanligt, fast aningen roligare.

Tina Nordström är kanske inte Jamie Oliver men hon är mycket folklig.
Hon använder vanliga råvaror, hennes rätter känns välbekanta och det är precis lagom mycket grönsaker för att ingen ska känna sig kritiserad.
Snålar med såsen gör hon inte heller.
Hon tipsar och visar och allt blir jättegott.
Det är bara att göra som Tina säger.

Och det är precis vad tittarna gör. När Tina Nordström strösslar flingsalt mellan fingrarna gör Sverige likadant. Serverar hon chèvre tar den slut i hela landet. Samma sak med avokado, chorizo, färsk basilika och vit choklad. Spåren av hennes framfart märks för övrigt än idag. 2001: Sitt stora genombrott fick Tina Nordström när hon medverkade i programmet Mat i SVT. Utropet “Jättegott!”, sagt på skånska, har kommit att bli hennes signum. Foto: Johan Paulin De flickor och pojkar som, i likhet med mig, föds i början av 70-talet, uppfostras att se på matlagning som ett gemensamt ansvarsområde. Att män lagar mat är inte konstigare än att kvinnor gör det.

Åren går och under 90-talet flyttar vår generation hemifrån och uttalar för första gången orden “mitt kök”. Och när vi knäpper på våra tv-apparater för att insupa matinspiration, så upptäcker vi något intressant: När två kön nu kommit att samsas i köket, den arena som tidigare befolkats av ett, har det uppstått ett behov av att dela upp matlagningen i a) manligt och b) kvinnligt. Det som är blodigt, tekniskt och exklusivt är tydligen manligt. Det som är vegetariskt, bakat och dekorativt är snarare kvinnligt.En av de tv-kockar som personifierar den senare kategorin är brittiskan Nigella Lawson.

You might be interested: Hur Mycket Kalorier Är Det I En Gurka?

Nigellas debutbok How to Eat kommer ut 1998, alldeles i början av det som ska bli den stora kokboksboomen. Boken ligger helt rätt i tiden; maten är enkel, modern och chic, Nigella är klok och kul. Och hennes lustfyllda attityd till matlagning är smittande, för att inte säga förförisk.

How to Eat blir mycket uppmärksammad, utses till “the new, culinary bible of our time” i The Sunday Times och slår alla försäljningsrekord.
Ret därpå gör Nigella tv-debut i sitt eget matlagningsprogram Nigella Bites,
Tv-kocken Nigella skiljer sig egentligen inte från kokboksförfattaren Nigella.
Båda vill inspirera de oinspirerade och stärka de stukade.

Båda brinner för att dela med sig av tipsen som förgyller vardagen och förenklar festen. Skillnaden är att från det ögonblick som Nigella dyker upp i rutan så kommer det mesta att kretsa kring hur hon ser ut. Tvåbarnsmamman Nigella ska snart fylla 40 år, är betydligt kurvigare än det rådande idealet och vacker på ett sätt som får modemagasinens fotomodeller att framstå som en samling osäkra småtjejer.

Hon osar brittisk överklass men känns ändå inte snobbig, tvärtom faktiskt. Kanske för att hon äter nästan hela tiden, Som om livet är en fest med främsta mål att samla på sig så många kalorier som möjligt. Hon är ljuvlig. Nigella går rakt genom rutan och in i hjärtat på både den kvinnliga och manliga publiken.

Av lite olika anledningar, får vi anta. Hennes relation till mat antyder så att säga en lika hämningslös aptit i ett helt annat sammanhang. Och hennes feminina utstrålning, vita kök och exklusiva garderob väcker en nästan primitiv åtrå efter allt som hon är, har och omger sig med. 1998: Nigella Lawson inspirerade med sin matlagning, sitt vita kök och sin garderob till en hel livsstil. Hon är för övrigt dotter till tidigare brittiske finansministern Nigel Lawson. Foto: Craig Sjodin Hennes mat representerar en hel livsstil, ett koncept som 20 år senare ska upprepas av influencers som Sofia Wood.

Och innan det av tv-kocken och skådespelaren Per Morberg.
Ret har blivit 2007 när Per Morberg får sitt folkliga genombrott i rollen som sig själv.
Spelplatsen för Vad blir det för mat? är Pers rustika kök hemma på gården i Sörmland.
Vad det verkligen blir för mat är egentligen det minst intressanta.
Det allt handlar om är Morbergs tolkning av den matlagande mannen, en man som i första hand definierar sig själv med utgångspunkt från det han inte vill vara och kopplas samman med.

Om Nigella uttryckte matlagning som en njutningsfull och meditativ sysselsättning, så går Morberg motsatta vägen. I Morbergs gestaltning är matlagning snarare ett hårt jobb som någon måste göra. Köket är ingen pysselstuga där man uttrycker kreativitet, det är en plats där döda djur och jordiga grönsaker tvättas av, styckas upp, snyggas till och hettas upp tills de kan överföras till tallrik och presenteras som mat. 2007: Per Morberg varvade skådespelarkarriären med att laga mat i tv. Foto: Anders Wiklund/ TT Men roligt är just vad det blir, vilket uppskattas av alla. Däremellan blir det nästan lite sexigt, vilket uppskattas av vissa. Morbergs eventuella oro att tolkas som en feminin man, är helt och hållet obefogad.

Ocken har aldrig varit hetare.
Den brittiske kocken och krögaren Gordon Ramsay är inte fullt lika bildskön som Per, men kompenserar med 13 stjärnor i Guide Michelin och den kortaste stubinen i matprogrammens historia.
Sedan några år tillbaka har stjärnkockar som Anthony Bourdain och nämnde Ramsay lämnat sina kök och spisar för nya, större utmaningar.

Amerikanen Bourdain reser jorden runt och äter gott. Britten Ramsay har det inte riktigt lika bekvämt. I dokuserien Kitchen Nightmares besöker Gordon Ramsay restauranger på randen till konkurs med uppgiften att på en vecka få ordning på verksamheten i allmänhet och köket i synnerhet.

Serien är att betrakta som en grundkurs i konsten att driva krog.
Ramsay anländer, tar in miljön, analyserar menyn, äter maten och bryter under tiden ner sin upplevelse i alla de hundratals pusselbitar som tillsammans format den.
Där ingår allt, inklusive vattenglasets storlek, doften från avloppet och mjällflagorna på servitörens axlar.

I allmänhet får Ramsay ta till alla svordomar som finns och några till. Precis som seriens namn antyder, är hans blivande arbetsplats rena mardrömmen. Därefter stiger han in i köket för att inspektera husets egen specialblandning av dåligt ledarskap, osmakliga råvaror och kockar som inte borde få komma i närheten av mat.

Det är fasansfullt. Men det är ändå långt mindre chockerande än det förvandlingsnummer som Ramsay lyckas åstadkomma under veckan som följer. Den brittiska versionen av Kitchen Nightmares är ett av de bästa matprogram som gjorts, i varje fall om du frågar mig. Att se det borde vara obligatoriskt för alla som drömmer om en egen restaurang.

Vi har kommit fram till vår egen tid. Om den svenska tv-kocken föddes med Ria Wägners tv-debut, så firar han eller hon 66 i år. Men vissa fortsätter förstås jobba även efter pensionen. Vi får se hur tv-kocken tänker göra. Eventuellt har arbetsvillkoren förändrats till det sämre med den nya konkurrensen från sociala medier.

Tv-tittarnas solklara favorit är Sveriges mästerkock i TV4.
Programmet har gjort sin tolfte säsong, fler än Mat-Tinas nio, och då är spin-offs som exempelvis Mästerkocken VIP inte inräknade.
Det är på alla sätt och vis en succé.
Mästerkocken baseras på MasterChef, ett ursprungligen brittiskt, idag internationellt format som för närvarande sålts till strax under 50 länder.

Originalet hade premiär så tidigt som 1990, rullade på, tog ett uppehåll, gjordes om, lades ner och återuppstod. Men några år in på 2000-talet tog det plötsligt fart på allvar. Första land att adaptera formatet för den inhemska publiken var Australien, kort därpå gjorde Sverige samma sak.

Idag är Sveriges mästerkock större än någonsin.
En del av framgången kan bero på att deltagarna blivit allt skickligare.
Jag har inga bevis, bara en gammal skröna om en bekants bekant som för flera år sedan hamnade bredvid en av de dåvarande medlemmarna i juryn under en tågresa mellan Stockholm och Göteborg.

Jurymedlemmen fick frågan om han tänkte anställa någon av de tävlande som kock på sin restaurang. Varvid denne snabbt svarade att det knappast var aktuellt eftersom de tävlandes mat inte gick att äta. Det är som sagt en skröna och jag minns inte när jag hörde den eller av vem.

Och om den mot all förmodan skulle vara sann så kan svaret ha varit menat som ett skämt.
Min poäng är inte att tidigare års tävlande inte varit bra.
Min poäng är att de blivit ännu bättre.
De som numera tar sig ända fram till final, lagar mat på en nivå som inte är riktigt klok.
I alla fall inte med tanke på att de är amatörkockar.2022: Sveriges mästerkock sändes första gången 2011 och vanns den gången av Louise Johansson.

I senaste säsongen hette vinnaren Adam Thulin. TV4 laddar nu för ännu en säsong. Foto: TV4 Till årets upplaga av programmet sökte 2 000 personer. Vann gjorde cafébiträdet Adam Thulin men det är tvåan som intresserar mig, 30-åriga Jimmy Guo, som till vardags arbetar som copywriter.

Jag undrar vad han drömmer om.
Att jobba som kock på restaurang? Att driva en egen? Antagligen inte.
Jag tror att han älskar mat och matlagning.
Och jag tror att han hoppas på ungefär samma sak som jag själv när jag för 15 år sedan lämnade min anställning som copywriter för att jobba med mat.
Inte som kock, utan i ett lite mer diffust sammanhang som inkluderade recept, skrivande, en kokbok och kanske till och med tv.

MasterChef är bara ett av många tv-format som bygger på amatörer som tävlar i matlagning. Det finns hur många som helst. Marknaden verkar omöjlig att mätta. Och de som söker till programmen i hopp om att komma med blir bara fler. Kanske kan även den som slutat tvåa eller trea lyckas kapa åt sig en bit av uppmärksamhetsekonomin.

Dra följare till kontot på Instagram, Youtube och TikTok.
För det är ju där en kock ska laga mat år 2022.
I varje fall om hon eller han vill komma någonstans och tjänaen slant.
Människors drömmar är sköra.
Att se dem stiga, falla och gå i kras framför en jury av kändiskockar är fantastisk tv.
Sveriges mästerkock är en perfekt gestaltning av vår tids strävan efter kändisskap.

Även om det kanske bara varar en säsong. Jag hoppas att det ska gå bra för Jimmy Guo. Att allt blir vad han hoppats på. På hans Instagramkonto samsas mat med selfies som exponerar hud och ett intresse för styrketräning. Här finns också ett par oemotståndliga recept från den helt nya kokboken Mitt kinesiska skafferi,
Visa hela svaret

Får man behålla kläderna i gör om mig?

Gäller det kläderna i Gör om mig i Go’kväll? Då kan du signa upp dig på nyhetsbrevet för att varje vecka få informationen om kläderna rakt ner i din mejlbox. Du signar upp dig på nyhetsbrevet på https://nyhetsbrev.svt.se. Har du frågor om tidigare Gör om mig så kan du mejla [email protected].
Visa hela svaret

Har Pia Herrera barn?

Pia Herrera
Född	18 april 1970 (52 år) Sverige
Medborgarskap	Sverige
Sysselsättning	Journalist, TV-programledare
Redigera Wikidata

Pia Herrera, folkbokförd Pia Lisa Jurvanen, tidigare Conde, född Jurvanen den 18 april 1970 i Allhelgonaförsamlingen, i Lund är en svensk journalist och programledare, Hösten 2004 var hon programledare för Söndagsmorgon (del av Nyhetsmorgon ) i TV4,

Innan dess hade hon varit nyhetsankare för TV4-nyheterna,
Pia Herrera medverkade i På spåret hösten 2007 tillsammans med Thomas Pettersson,
Laget förlorade en match och vann en match.
Därutöver har hon varit reporter och programledare på SVT-programmet Motorist tillsammans med Johan “Joppe” Pihlgren,

Hon har arbetat som nyhetspresentatör på Rapport och tidigare på Aktuellt och A-ekonomi, År 2005 var hon programledare för galan Världens barn i SVT, Under Allsång på skansen 2008 var hon en återkommande gäst i vip-hörnan. År 2012 slutade hon arbeta på SVT och arbetade då först som pressekreterare på Skatteverket och sedan som webb-tv -redaktör på Regeringskansliet,
Visa hela svaret

Vem är den bästa kocken i Sverige?

SM I PROFESSIONELL MATLAGNING I tävlingens hedersjury sitter H.K.H. Prins Carl Philip som även är beskyddare av Årets Kock. Segrare av Årets Kock 2022 och svensk regerande mästare är Jessie Sommarström.
Visa hela svaret

Vad gör Jan Boris Möller idag?

Jan Boris-Möller Jan Boris-Möller är född 1957 och benämner sig själv som “en halvdan elektroingenjör som på 70-talet undrade vem som hittat på alla konstiga metoder när det gäller matlagning”. Jan har nämligen studerat elektroteknik vid Lunds Tekniska Högskola och använder sig av dessa kunskaper för att laga mat på ett vetenskapligt sätt.

Jan är krögare i hemstaden Lund, egenföretagare och känd från TV-serien Här är ditt kylskåp, tillsammans med programledaren Carolina Norén, där han gjorde hembesök hos kändisar och lagade fantastiska måltider av det som fanns i deras kylskåp. Jan Boris-Möller har gett ut kokböckerna Mat under segel (2002), Koka soppa på fysik (1997) och Julens Goda (1994).

: Jan Boris-Möller
Visa hela svaret

Vad hände med Jan Boris Möller?

Skandal bland kockkollegerna – Men efter succén med Här är ditt kylskåp var Jan Boris-Möller trött på rampljuset, och valde att segla över Stilla Havet för att slippa Sverige. Hans stora genombrott hade orsakat stora kontroverser bland kockar, som störde sig på att Boris-Möller inte var utbildad kock, men istället hade ingenjörsutbildning.

När han 1993 tilldelades Gastronomiska akademiens guldmedalj blev det högljudda protester.
Alla som hade fått den på 80-talet sa att om jag fick den skulle de lämna tillbaka sina, att den inte hade något värde om jag fick den.
Det var ju för att jag inte hade gått någon kockutbildning, för dem var det viktigt att man gick den hårda vägen men i min värld var ju det som de fick lära sig där bara skit, säger han till Expressen.

Så lever Ted Gärdestads barn i dag Jan Boris-Möller 2009. Cecilia Liljeton/TT I höst har han tävlat i Kockarnas kamp, men annars håller sig Jan Boris-Möller borta från rampljuset nu för tiden. Istället fokuserar han på den cateringfirma han grundade redan på 70-talet. Han har också en egen gård tillsammans med hustrun Christin.

Nästa år fyller han 65 år och planerar för att kunna gå i pension så småningom. – Jag kan inte klaga på något sätt. Jag och hustrun åker inte på några gigantiska utlandsresor, vi har ett ganska sparsamt liv, men vi har försökt lägga undan pengar i stället så att vi kan dra ned på arbetet om vi vill, säger han.

The Storytellers – Lyssna med Sanna TV 5:00 Efter reklamen: The Storytellers – Lyssna med Sanna (5:00) Slå på ljud
Visa hela svaret

You might be interested: Hur Många Kalorier Ska En Ungdom Äta?

Vilka tävlar i Årets Kock 2022?

David Forsman Törnqvist – Lilla Ego. Jessie Sommarström – Urban Deli. Ola Wallin – Hällnäs Hotell och Restaurang. Oskar Persson – Tegelbacken.
Visa hela svaret

När kocken är kär?

När kocken är kär så är maten saltare. När svägerskan som är kock var gravid fick hon förbud att ens röra saltkaret på jobbet – hennes tillfälligt rubbade smaklökar gjorde att hon öste på i tron om att det inte smakade något salt alls
Visa hela svaret

Var jobbar kocken Fredrik Eriksson?

Fredrik Eriksson kocken och krögaren “Jag vill att maten på mina restauranger ska smaka lika gott som en hemlagad måltid.” Som gäst på Långbro värdshus får du uppleva kocken och krögaren Fredrik Erikssons skaparglädje och kärlek till de svenska råvarorna.

Fredriks specialitet är att laga god mat från grunden med utgångspunkt i svenska mattraditioner. Nutida rätter med mycket grönt och med inslag från det franska och italienska köket växer fram under Fredriks ledning. Hållbarhet ligger högt på Fredriks agenda och han förbättrar ständigt hela måltidsupplevelsen.

Vill du lära dig mer om Fredriks matlagning kan du följa honom i TV4 Nyhetsmorgon. Där delar han regelbundet med sig av sina matkunskaper som tv-kock och matkreatör. Krögaren Fredrik Eriksson driver de två restaurangerna Långbro värdshus och Restaurang Nationalmuseum. Fredrik är gastronomisk rådgivare för Nobelstiftelsens Nobelmiddag i Stockholm stadshus. När prins Carl-Philip och prinsessan Sofia gifte sig på det kungliga slottet 2015, var det Fredrik som fick huvudansvaret för bröllopsmiddagen. Tillsammans med ett antal särskilt utvalda toppkockar skapade Fredrik en meny med härliga svenska råvaror som primörgrönsaker, Älvdalsrom, havskräfta och gös.

Genom sitt engagemang i Gastronomi Sverige, som står bakom Sveriges medverkan i världsmästerskapen i matlagning, Bocuse d’Or, vill Fredrik stötta nya yngre matlagningstalanger. Han har själv tävlat i Bocuse d’Or, och bara 23 år gammal vann Fredrik Eriksson SM i matlagning – Årets Kock. Genom åren har Fredrik inspirerat sina följare med många nya recept i sina kokböcker, nu senast med boken Nobelfesten – nya recept och klassiska menyer som utsågs till världens bästa kokbok av Gourmand Awards 2017 och där Fredrik är medförfattare.

Behöver ni pressbilder på Fredrik Eriksson maila [email protected] : Fredrik Eriksson kocken och krögaren
Visa hela svaret

Vem vann bäst i köket?

Familjen Turdieva segrare i SVT:s Bäst i Köket tor, dec 16, 2021 21:04 CET I den sprakande finalen av SVT:s mattävlingsprogram Bäst i köket stod det klart att familjen Turdieva från Boden tog hem vinsten. Finalen stod mellan Turdievas och systrarna Mbaye. Familjen Turdieva består av mamma Maria, 48 och syskonen Nazuk, 28 och David 17, och finalplatsen kneps med hjälp av en högklassig Nobeldessert. – Jag har länge velat testa mina vingar inom matlagning, mer än att bara laga till nära och kära. När jag såg möjligheten att söka till Bäst i köket tänkte jag att det kan vara min chans.

Utan att fråga anmälde jag mamma, David och mig till programmet, eftersom jag trodde att vi tre hade bäst möjliga chans att vinna. Tävlingen och upplevelsen är något av det bästa, läskigaste och mest känslosamma jag gjort i hela mitt liv, och jag är evigt tacksam för att min mamma och bror vågade göra denna fantastiska resa med mig, säger Nazuk Turdieva.

Att vi nu får ge ut vår egen kokbok är som en dröm. – Familjen Turdieva – vilka värdiga vinnare! Vilket sammansvetsat team! De levererade i tävling efter tävling med en enorm pricksäkerhet i smaker från början till slut. Mamma Maria, med rötterna i den uigurisk-asiatiska matkulturen levererade kunskap och ett ypperligt hantverk.

Nazuk har ett briljant handlag och känsla för det estetiska, och David, den ofrivilliga kocken som ställde upp för familjen spred lugn och harmoni och varma leenden i köket.
Ett stort grattis till denna fantastiska familj, säger en av jurymedlemmarna, My Feldt.
Mamma Maria växte upp i en uigurisk familj i Kazakstan där maten alltid stod i centrum.

Maria fick arbete på en restaurang som diskare, men fick tack vare sin kvickhet och nyfikenhet snabbt börja arbeta i köket där hon lärde sig de verkliga grunderna till den uiguriska maten. – Mitt liv har inte alltid varit lätt, och jag har fått lära mig det mesta den hårda vägen, men något jag alltid funnit glädje i är matlagningen.

Min passion för matlagning är något jag har fört vidare till mina barn, och något jag hoppas de för vidare till sina. Jag är så glad att Nazuk lyckades övertala mig att våga tacka ja till att vara med i programmet, och tänk att vi faktiskt vann, säger Maria Turdieva. Vinnarboken Familjen Turdieva – Bäst i köket – våra bästa recept visar på kärleken och värmen i familjen.

Deras mat är comfort food. Värmande och mättande soppor och grytor med heta asiatiska smaker i en bas som kan varieras i oändlighet. Många av rätterna kan göras som vegetariska rätter om man föredrar det. – Råvaror köper man i säsong. För mig är det en självklarhet eftersom jag har vuxit upp med att handla det som var billigast och som det fanns mest av.

Jag har svårt för matsvinn och har lärt mig hur man tar vara på hela råvaran.
Det går alltid att tänka till hur man kan koka soppa på en spik, eller som man säger på ryska: “koka gröt på en yxa” – och få maten att räcka till.
Eller att maxa en råvara både i smak och variation, säger Maria Turdieva.
Mat från Kazakstan och med asiatiska och ryska influenser Under hundratals år var kazakerna nomader som flyttade runt och födde upp hästar, får och kameler.

I Kazakstan bor det i dag många olika folkslag och Turdievas är uigurer som har sina egna mattraditioner. Vanliga ingredienser i det uiguriska köket är kött som lamm, nötkött och kyckling och man använder mycket morötter, tomater, lök, paprika och selleri. Vinnarboken för Bäst i köket ges ut den 17 december av The Book Affair. Bokomslag och receptbilder får publiceras från och med den 14 januari. För mer information, intervjuförfrågningar och receptbilder, kontakta gärna: Magdalena Höglund, presskontakt, tel: 0733 338840 eller e-post: The Book Affair är ett bokförlag som ger ut både fack- och skönlitteratur och erbjuder författare marknadens mest moderna och flexibla samarbetsavtal för alla format.
Visa hela svaret

Vems är kläderna på strecket?

Funktionen begränsas av dina webbläsarinställningar (t.ex. privat läge). Tillfälligt slut online – klicka på “Bevaka” för att få ett mejl så fort varan går att köpa igen. “Vems är kläderna på strecket?” är en trotsig bilderbok för de allra minsta som just upptäckt sin fria vilja.

Läder hänger på tork, och frågan är vems kläderna är.
Först får man se ett klädesplagg, och sedan visar sig plaggets ägare.
Men det är sällan personens favoritplagg man ser.
Emma har en klänning, men vill hellre ha ett linne.
Benjamins kalsonger hamnar på huvudet, och Karim vill hellre ha glitter än sina vanliga byxor.

Genom boken gör dessutom en modig skata läsaren sällskap. Och precis som barnen gör skatan precis som den vill.

Författare: Linda Fridh Illustratör: Jutta Falkengren Format: Inbunden ISBN: 9789185311699 Språk: Svenska Barnbok: 0-3 år Antal sidor: 38 Utgivningsdatum: 2018-02-23 Förlag: Lindskog Förlag

Visa hela svaret

Har Go kväll utgått?

Produktion
Go’kväll
Genre	Underhållning
Programledare	Pia Herrera, Inger Ljung Olsson, Beppe Starbrink, Linda Olofsson
Längd (per avsnitt)	45 minuter
Land	Sverige
Språk	Svenska
Produktionsbolag	SVT Umeå
Producent	Anton Karlsson
Inspelningsplats	Umeå
Sändning
Originalkanal	SVT2 (1997–2008) SVT1 (2008–)
Originalvisning	30 september 1997 –
Bildformat	HD
Ljudformat	5.1-ljud
Status	Pågår
Externa länkar
Officiell webbplats
IMDb SVT Play

Go’kväll är ett TV-program som sänds tisdagar–fredagar i SVT1, Programledare är Pia Herrera, Inger Ljung Olsson, Beppe Starbrink och Linda Olofsson. Programmet har ca 800 000 tittare. Go’kväll innehåller bland annat reportage, intervjuer, artistframträdanden och matlagning.

Ett populärt inslag i programmet är “Gör om mig”, där en person får professionell hjälp till att hitta en ny stil. Träningstips ges av Sofia Åhman. Go’kvälls kockar heter Maud Onnermark, Johanna Westman, Susanne Jonsson, Gustaf Mabrouk och Maximillian Lundin. Kockar och konditorer som tidigare har medverkat regelbundet är bland andra Roy Fares, Anna Björlin, Fredric Andersson och Tareq Taylor,

Ett annat populärt inslag i programmet är bokrecensionerna från programmets bokpanel, som består av Monica Lindgren, Johanna Lundin, Titti Schultz och Johan Malm. Tidigare panelmedlemmar som medverkat är bland annat Agneta Norrgård, Göran Everdahl och Ingalill Mosander,

Det första programmet sändes den 30 september 1997,
Programmet har sänts omväxlande från Norrköping, Sundsvall och Umeå fram till hösten 2007, sedan dess görs alla program från SVT Umeå,
Tidigare sändes Go’kväll i SVT2 klockan 18.15–19.00 från tisdag till fredag.
Från och med september 2008 flyttades programmet över till SVT1,

Där sändes det till en början under samma sändningstid tisdag–lördag, men bytte sedan plats med Kulturnyheterna och de regionala nyheterna och fick sändningstiden 18.45–19.30 från tisdag till fredag och klockan 18.15–19.00 på lördagar. Sedan 2018 har lördagsprogrammet utgått och ersatts av Vem vet mest,

Go’kväll ersatte det populära Café Norrköping,
Under 2006 hade multimusikanten Tina Ahlin en uppskattad musikhörna i programmet tillsammans med folkkära gäster som till exempel Lill-Babs, Maria Lundqvist, Hans Alfredson och Loa Falkman,
Hundskolan” har varit ett annat återkommande inslag där tittarna får hjälp och råd till att dressera och kommunicera med sina hundar.

Programledare genom åren har bland andra varit Ragnar Dahlberg, Suzanne Axell, Katia Elliot Bendz, Anja Kontor, Joachim Vogel, Emma Hamberg, Pekka Heino och Ebba Kleberg von Sydow, Signaturmelodi har under senare år varit “After Party” med Ozomatli,
Visa hela svaret

Varför går kläderna sönder i tvättmaskinen?

Hål i kläder kan också bero på tänderna av blixtlås river hål i tvätten när det körs runt i tvättmaskinen. Bukseknapper kan också orsaka hål i kläder. Du bör alltid se till att de knappa knappar och blixtlås. Hål i kläder kan orsakas av främmande föremål mellan trumman och kar – såsom pennor, BH-byglar och liknande.
Visa hela svaret

Vad heter kocken i Nyhetsmorgon?

Början på sidans innehåll Tommy Myllymäki är kock i matlagningsprogrammet Mitt kök i Nyhetsmorgon. Han vann Kockarnas kamp 2012. Myllymäki har dessutom vunnit Årets kock 2007. Tommy Myllymäki är kock i matlagningsprogrammet Mitt kök i Nyhetsmo.
Visa hela svaret

Vad ska Pia Herrera göra efter gokväll?

Pia Herrera om stödet från tittarna – Och stödet från tittarna har varit enormt. För tidningen berättar Pia att många har kontaktat henne för att stötta henne samtidigt som hon försökt smälta att hon ska lämna SVT. © Tillhandahålls av Nöjeslivet Foto: SVT – Jag älskar Go’kväll och jag är jätteglad att det inte är slut ännu. Och jag blir nästan generad över den fantastiska respons jag har fått och får från tittarna varenda dag. Jag har dåligt samvete för jag har massor av meddelanden som jag inte har hunnit svara på.

De skriver att de är ledsna över att jag inte ska vara kvar och när jag går till affären så blir jag stoppad av personer som säger att de kommer att sakna mig. Det känns fantastiskt fint och alldeles överväldigande. Vi önskar dig allt gott Pia med det nya jobbet! Detta kommer du klara galant! Följ oss gärna på Instagram, klicka här för att komma till oss på Nöjeslivet.

Artikeln Efter nobben från SVT– Pia Herreras nya jobb efter Go’kväll: “Blev superpaff när jag fick frågan” är skriven och publicerad av Nöjeslivet,
Visa hela svaret

Vem ger boktips i Gokväll?

Linda Olofsson, Inger Ljung Olsson, Pia Herrera och Beppe Starbrink i Go’kväll. Ingen av dem kommer dock att recensera böcker, det sköter fyra recensenter. Pressbild: Matilda Sandberg/SVT. När SVT strök boktipsen i tv-programmet “Go’kväll” i höstas blev många upprörda.

Men onsdagen den 8 januari är böckerna tillbaka med fyra bokrecensenter.
I höstas försvann boktipssegmentet ur SVT:s program “Go’kväll”, till många tittares förtret.
Beslutet att pausa bokrecensionerna möttes också av kritik i Kultursverige och från bokbranschen.
Efter böckernas uttåg ur morgon-tv:n för ett par år sedan, sker nu alltså en slutlig utradering av litteraturens breda närvarostatus hos SVT.

Bye bye folkbildning”, skrev till exempel Expressens kulturredaktör Daniel Sjölin i en krönika, I samband med säsongsstarten av Go’kväll gör boktipsen nu comeback i rutan, fast i en annan form, meddelar SVT. I stället för att ha en stående bokrecensent, som fram till i höstas var Ingalill Mosander, kommer nu fyra personer att dela på ansvaret.
Visa hela svaret

Är det brist på kockar?

Det råder stor brist på kockar. Trots det har Arbetsförmedlingen hittills i år betalat 4,5 miljoner kronor för outnyttjade platser på kockutbildningar. ‘Det är en förlustaffär för alla’, säger Fredric Skälstad på Almega. Kock är bara ett av flera yrken man kan bli om man går en arbetsmarknadsutbildning.
Visa hela svaret

Ann Bergkvist