Vad Är Skillnaden Mellan Kalorier Och Kolhydrater?

kalorier? – Vad är kalorier? Mat vi äter ger oss energi, vilket vi behöver för att leva och må bra. Kalorier eller mer korrekt kilokalorier (kcal) är ett mått på matens energiinnehåll. För mycket energi, alltså för många kalorier leder till viktuppgång, medan för få kalorier leder till viktnedgång.

Kolhydrater = 4 kcal per gram Protein = 4 kcal per gram Fett = 9 kcal per gram Alkohol = 7 kcal per gram Kostfiber = 2 kcal per gram

Hur många kalorier behöver jag? Det är svårt att säga exakt hur många kalorier en person behöver. Det beror mycket på vem du är, t ex hur mycket du väger och hur mycket du rör på dig. Är din vikt stabil äter du ungefär lika mycket kalorier som du förbrukar.

Kvinnor	Låg*	Medel*	Hög*
18-30 år	2000	2300	2500
31-60 år	1800	2100	2400
61-74 år	1700	1900	2200

table>

Män Låg* Medel* Hög* 18-30 år 2500 2800 3200 31-60 år 2300 2600 3000 61-74 år 2000 2300 2600

Räknat på Physical Activity Level (PAL) 1,4; 1,6 och 1,8, enligt NNR 2012. Kalorier säger inte allt Det gör inte kolhydrater eller fett heller. Två olika saker kan ha samma mängd kalorier men hur hälsosamma de är egentligen kan skilja mycket. Till exempel kan en Coca cola ha lika många kalorier som något annat, men än ändå betydligt mindre hälsosamt.
Visa hela svaret

Är kcal kolhydrater?

Energiinnehåll per näringsämne: done1 gram kolhydrater innehåller 4 kcal. done1 gram fett innehåller 9 kcal. done1 gram alkohol innehåller 7 kcal. done1 gram protein innehåller 4 kcal.
Visa hela svaret

Vad går män upp i vikt av kalorier eller kolhydrater?

Många skulle instinktivt svara “Ja” på frågan i rubriken, och faktum är att det ligger viss sanning i det. Men också det helt klart beror på kontexten och huruvida vi vill likställa all sorts viktuppgång eller om vi är intresserade av att särskilja dess olika komponenter.

• Den senare varianten är att föredra i dom flesta fall där förbättrad kroppskomposition är målet, vilket är dom flestas primära intresse.
• Som du säkert redan är medveten om så är det mängden kalorier (energibalansen) som spelar störst roll när det kommer till att gå upp eller ned i vävnads-vikt (t ex muskler och fett).

Alla makronutrienter (primärt protein, kolhydrat & fett ) innehåller kalorier. Äter du mer kalorier än du förbrukar så lagras dessa som vävnad i kroppen och du går upp i vikt, simple as that. De flesta vet också att detta inte ens är diskuterbart. Matematik och termodynamik fungerar inte baserat på om man tror på det eller inte, det bara så verkligheten fungerar.

• Detta trots att en del tvivelaktiga auktoriteter hävdar att allting beror på kolhydraters förmåga att höja insulin, vilket alltså inte stämmer.
• Olhydrater höjer absolut insulin, men det är inte därför vi går upp i vikt.
• Även om vi har den vetenskapliga verkligheten framför oss, så kan detta vara en helt annan femma rent emotionellt.

Men varför upplever så många då att dom går upp både snabbt och mycket i vikt av just kolhydrater? Well, för att reda ut det, låt oss måla upp ett väldigt vanligt scenario: 1) Person X vill gå ned i vikt och tar bort “alla” kolhydrater från sin kost 2) Över nästkommande vecka så går person X ned ca 2-5kg 3) Person X blir jätteglad och konkluderar att om man tar bort kolhydrater så går man ned i vikt snabbt, sweet! Detta rullar på ett tag.

1. I bästa fall fortsätter personen att gå ned i vikt, i värsta så börjar han eller hon gå upp igen.
2. Oavsett så brukar det leda till att följande scenario inträffar förr eller senare: 4) Person X bestämmer sig av någon anledning att för en gångs skull äta kolhydrater, ofta ganska mycket 5) Nästa dag vaknar person X upp ca 1-3kg tyngre 6) Person X får panik och konkluderar att kolhydrater är roten till all världens ondska och gör att man går upp i vikt, jävligt snabbt dessutom Låter bekant? För mig som coach är detta något jag får höra varianter på väldigt ofta, nästan dagligen.

Men egentligen är det inte konstigt att detta resonemang uppstår. Det är en händelse följd av en observerad konsekvens, “om jag gör så, så sker det där”, det är så vår hjärna fungerar. Men, som tur är så fungerar inte fysiologin så. Faktum är att varje gram kolhydrat binder ca 2-4 gram vatten, vilket gör att när vi stryper kolhydratintaget så förlorar vi dels vikten av en hel del inlagrade kolhydrater, men också vikten av allt vatten som de binder.

Alltså, dessa 3-5 kg som förloras första veckan vid ett byte till kost liknande LCHF ( low carbohydrate, high fat ), eller bara generellt ett signifikant lägre intag av kolhydrater, är nästan enbart vätskevikt. Per samma mekanism, när person X sedan äter kolhydrater igen och vaknar upp nästa dag 1-3 kg tyngre, så är det igen nästan enbart kolhydratförråd tillsammans med vätska, inget annat.

Många är väldigt snabba med att likställa viktförändring med att man gått upp eller ned i fettvikt, vilket inte är sant. Likt exemplet ovan så kan ett skifte av vätskenivån i kroppen påverka vågen något enormt, vilket gör det snudd på omöjligt att under den tidiga perioden av en sådan kostomställning konkludera något överhuvudtaget om vävnad (som fett) har lagrats eller inte.

• Denna logik kan även appliceras på övergångar från en bulkperiod (kaloriöverskott) till en deffperiod (kaloriunderskott) och vice versa.
• Därav brukar jag generellt rekommendera att man inte lägger så stor vikt (pun intended) vid första veckan av större förändringar i kosthållning.
• Det skapar mestadels förvirring och hjärnspöken som kan sabba hela processen innan den ens har börjat.

Därav, om du gör en större förändring i din kost, med syfte att gå ned eller upp i vikt så gör du förmodligen klokt i att inte bry dig så mycket om vågen den första veckan. Desto relevantare blir det att jämföra vikttrender för t ex vecka 2 och vecka 3.

• Detta kommer att ge en betydligt bättre inblick i vad som faktiskt händer med din kroppsvävnad, utan maskerande “oljud” från temporära vätskefluktuationer.
• Ontenta: Att manipulera kolhydrater i kosten kan ha en enormt snabb och stor inverkan på din vikt, men nästan enbart genom kontrasten av skillnad i vätskevikt.

Detta för att du inte kan lagra 2 kg fett över natten om du inte åt ett energiöverskott på minst 14 000 kalorier, det är matematiskt omöjligt. Mathias Wärnström innehar en Kandidatexamen inom Biomedicin med inriktning Fysisk Träning från Högskolan i Halmstad.
Visa hela svaret

Är det skillnad på kalorier och kalorier?

En kalori har inte alltid samma effekt som en annan kalori – Det är dock inte bara de som försöker sälja något till dig som uttrycker sig felaktigt när det gäller kalorier. För precis lika vanligt som det är att höra folk säga att “en kalori inte är en kalori” är det att du hör folk som säger varifrån du får dina kalorier inte spelar någon roll. En vikt som är lätt att klara i marklyft är oftast alldeles för tung för att köra bicepscurls med. Att säga att alla kalorier behandlas lika av kroppen är lika korkat som att tro att det är lika lätt att klara 100 kg i bicepscurl som att klara av att lyfta 100 kg i ett marklyft.

1. Eller att det är lika jobbigt att sitta på en cykel för att ta sig 10 km istället för att göra samma 10 km i form av en bergsklättring.
2. I båda dessa fall har du i slutändan antingen lyft de där 100 kilona eller så har du transporterat dig en sträcka på 10 km.
3. Men själva ansträngningen och de resurser som krävts för att nå målet har varit väldigt skilda.

När det gäller att äta kalorier så är det en liknande process du behöver tänka på. Om du äter dina kalorier från en massa bra mat istället för skitmat så kommer det givetvis att påverka din kropp. Mängden energi som du får i dig kan vara den samma men mängden näring kommer att skilja sig.
Visa hela svaret

Vad ska män undvika kalorier eller kolhydrater?

Bra och dåliga kolhydrater – Personer som vill gå ner i vikt provar ofta att dra ner eller ta bort kolhydraterna i kosten. Det är till 50 % bra och till 50 % dåligt. Det är bra att minska konsumtionen av godis, läsk, bakverk och andra onyttiga livsmedel som alla vet är onyttiga och som till stor del består av tillsatt socker.

Även vitt bröd, vit pasta och vitt ris är bra för hälsan att dra ner på. Tarmbakterierna påverkar både vår hälsa och kroppsvikt Men resten? Varför ska man dra ner på det? Rotfrukter, bönor, linser, grovt osötat rågbröd, havregryn och frukt är alla supernyttiga livsmedel. De bidrar med fibrer och en rad vitaminer, mineraler och antioxidanter som både vår kropp och magens goda bakterier behöver.

Tarmbakterierna påverkar både vår hälsa och kroppsvikt. För de personer som upplever att de har lätt att överäta kolhydrater så är det bara bra att gå loss på råa morotsstavar och bönor. Om man nu skulle vilja det.
Visa hela svaret

Är kolhydrater bra om män vill gå ner i vikt?

Positivt för vikt och hälsa – I den mediala debatten framställs idag kolhydrater ofta i negativ dager. Resultat från flertalet studier tyder dock på att en kost med rekommenderat intag av kolhydrater bidrar till en likvärdig viktförlust, i längden, som en kost med ett högt innehåll av fett.

1. Fullkorns- och fiberrika livsmedel är positivt att välja.
2. Fiberrika livsmedel ger oftast en större volym och mindre kalorier och på så sätt kan det främja en viktnedgång.
3. De hjälper också till att hålla igång magen och ger en bra mättnad.
4. Det blir lättare att äta lagom.
5. Personer som äter mycket fullkorn löper lägre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och eventuellt också cancer.

Kostfibrer är främst viktiga för vår mag- och tarmfunktion och gelbildande kostfibrer kan hjälpa till att hålla kolesterolvärdet lågt. Kolhydrater är kroppens främsta bränsle och delas in i stärkelse, sockerarter och fiber.1 gram ger 4 kcal (17 kJ), förutom fiber som inte tas upp i tunntarmen, utan en liten del kan förjäses av tarmbakterierna i tjocktarmen och ger 2 kcal (8 kJ) per gram.
Visa hela svaret

Hur många kalorier ska män ha per dag?

Hur många kalorier (kcal) per dag – hålla vikten – Det är omöjligt att beräkna exakt hur många kalorier du behöver, men det finns några formler som ger en indikation på hur många kalorier du behöver under en dag. Det är individuellt hur mycket energi man är i behov av.

• Energibehovet varierar beroende på kön, ålder, längd och aktivitetsnivå.
• En tumregel är att kvinnor bör få i sig ca 2000 kalorier (kcal) per dag för att upprätthålla sin vikt och män behöver ca 2500 kalorier (kcal) per dag.
• Grovt uträknat: Multiplicera din egen vikt med 30, så får du fram ett ungefärligt energibehov för ett dygn.

Om du väger 70 kg kommer uträkningen se ut såhär: 30 kcal x 70 kg = 2100, Dagar med träning ger ett något större behov för kalorier. Visste du att Nutriletts barer kan innehålla så lite som 105 kalorier (kcal)? Ett perfekt mellanmål för dig som vill hålla vikten.
Visa hela svaret

Varför ska män inte äta kolhydrater vid viktnedgång?

Varför du går ner i vikt av att utesluta kolhydrater — Utbildning – Licensierad Kostrådgivare på Distans Många som väljer att dra ner på kolhydraterna när de vill gå ner i vikt upplever ofta ganska snabba och tydliga resultat, då är det lätt att dra slutsatsen att det är just kolhydraterna som måste bort för att gå ner i vikt, och möjligtvis att det är kolhydraterna som orsakar viktuppgång.

• Men vi ska djupdyka lite i den verkliga sanningen om varför många går ner i vikt när de utesluter kolhydrater.1.
• Ta bort något ur kosten = färre kalorier Tar du bort något ur din kost så minskar energi(kalori)innehållet.
• Ett kaloriunderskott leder till viktnedgång oavsett vilka makronutrienter man väljer att ta bort eller behålla.

Och samma sak gäller tvärtom, ett överskott av energi (kalorier) över tid, oavsett vilken eller vilka makronutrienter som utgör största delen av kosten, kommer att leda till viktuppgång.2. Mindre skräpmat och socker Godis, snacks, bakelser och skräpmat innehåller ofta en hög andel kolhydrater.

1. Beslutar du dig för att utesluta eller dra ner på kolhydrater kommer din konsumtion av denna typ av livsmedel att minska.
2. Det är ofta även väldigt kaloritäta livsmedel som inte mättar så mycket, så oavsett vad du väljer att äta istället är sannolikheten stor att du inte kommer komma upp i samma kalorimängd samt att du kan uppleva en större mättnadskänsla på mindre kalorier, och av den anledningen upplever en viktnedgång.3.

Vätska Varje gram kolhydrat (glykogen) binder 2-4 gram vatten. Den hastiga viktnedgång som ofta sker när man utesluter kolhydrater handlar alltså oftast om vätskeförlust. Samma sak gäller omvänt, många upplever att de går upp i vikt snabbt när de äter mer kolhydrater, det kan i själva verket vara vätskevikt.

• En viktuppgång sker inte på grund av ett enskilt näringsämne, utan på grund av ett överskott av energi under längre tid.
• Det är inte heller på grund av att man ätit kolhydrater på kvällen, vilket är en vanlig uppfattning.
• Mer om kolhydrater på kvällen har jag skrivit om här: Vi behöver både kolhydrater, protein och fett från varierade källor för att våra kroppar ska fungera optimalt.

Så du kan med gott samvete äta dina kolhydrater oavsett vad ditt mål är, faktiskt till och med på kvällen efter klockan 18! Med vänlig hälsning, Ellen Nielsen P.S. På IntensiveKost går vi igenom mer om de olika makronutrienerna och vårt behov av dessa : Varför du går ner i vikt av att utesluta kolhydrater — Utbildning – Licensierad Kostrådgivare på Distans
Visa hela svaret

Vad händer om man bara äter 500 kalorier per dag?

Ät färre kalorier, förbränn färre kalorier – Energibalansekvationen (som alltid stämmer) stödjer inte strategin att äta mindre och springa mer. Va? Låt mig förklara. Du kan också titta på min senaste video från NBC här, Låt oss slänga in några siffror för att göra saker tydligare.

Låt oss anta att utgångspunkten är en stabil kroppsvikt (att man varken går ner eller upp i vikt) och ett intag på 2000 kalorier per dag.0 förändring i kroppsfett = 2000 kalorier in – 2000 kalorier ut Kalorier ut handlar inte bara om träning. Det består av två saker – basalmetabolism (BMR) och träning.

Vid noll träning är den genomsnittliga basalmetabolismen 2000 kalorier per dag. Denna energi används av hjärtat, lungorna, njurarna, genererandet av kroppsvärme etc. Beakta att BMR INTE går att styra med viljan. Du kan inte “bestämma” att ditt hjärta ska pumpa mer blod.

1. Du kan inte “bestämma” dig för att generera mer kroppsvärme.
2. Ingen viljestyrka i världen kommer få dina njurar att använda mer energi.
3. Träning utgör generellt sett en mycket liten del av en persons dagliga energiförbrukning, givet att man inte tränar flera timmar per dag.
4. En vanlig person kanske går/joggar i normal takt tre gånger per vecka.

Varje promenad förbränner i genomsnitt 100-200 kalorier. Om du någonsin sprungit på ett löpband med en kaloriräknare vet du precis hur långsamt den stiger. Att de 100 kalorier man förbränner genom träning bleknar i jämförelse med de 2000 kalorier man äter en vanlig dag.

1. Vi kan utan problem ignorera effekten av träning förutom för de personer som tränar mer än en timme per dag.
2. Folk antar att om du minskar kaloriintaget med 500 kalorier per dag eller 3500 kalorier på en vecka, kommer du att gå ner ett halvt kilo fett per vecka givet att ett kilo fett innehåller cirka 7000 kalorier.

Minus 500 kalorier = 1500 kalorier in – 2000 kalorier ut Ta i beaktande att man för att kunna tappa kroppsfett MÅSTE ha en stabil kaloriförbrukning. Måste. Måste. Men detta är exakt det vi vetat INTE stämmer under de senaste 100 åren. Basalmetabolismen kan öka eller minska med 30-40%. Detta bevisades så tidigt som 1917, när studier visade att en kalorireducering på 30% snabbt möts av en minskning av basalmetabolismen med 30%.

• Dr Ancel Keys visade på samma effekt i sin kända “Minnesota-svältstudie”.
• Trots namnet fick personerna som ingick i studien 1570 kalorier per dag, mer än de flesta bantningskurer vi använder oss av idag.
• En kalorireducering på 40% möts av en 40% minskning av basalmetabolismen.
• Anledningen till detta är enkel.

Din kropp är väldigt smart och vill inte dö. Om du inte förändrar dina hormoner (framförallt insulinet), så kommer du inte kunna få tillgång till dina fettlager. Om du inte kan få tillgång till energi från ditt kroppsfett kan du inte leva på en kaloribrist i all evighet.

Om du bara äter 1500 kalorier, kan du bara förbruka 1500 kalorier. Basalmetabolismen sjunker alltså. Det har vi känt till i ett sekel. Om du äter färre kalorier varje dag så kommer din kropp förbränna färre kalorier och du kommer inte kunna minska i fettvikt. Man når en viktplatå och sedan börjar man gå upp i vikt igen.

Kaloriräkning som viktminskningsmetod har bevisligen misslyckats om och om igen. Strategier för att sänka insulinnivån däremot (som LCHF och periodisk fasta ) är helt annorlunda. Genom att sänka insulin säger vi till våra kroppar att ingen mat tillförs.

• Därför ställer kroppen om från att förbränna kalorierna från maten, till att förbränna kalorier från vårt kroppsfett.
• Vår kropp vill förbränna 2000 kalorier, men den får dessa från kroppsfett istället för mat.
• Istället för att begränsa energiintaget (kalorier), byter kroppen bränsle, från mat till lagrad mat (kroppsfett).

Men detta kan bara ske om vi rättar till det grundläggande hormonella problemet med överflödigt insulin. Så är “kalorier in, kalorier ut” ett totalt meningslöst koncept? Nej, inte helt.
Visa hela svaret

Hur mycket kolhydrater ska man äta på en dag?

Kolhydrater för dig som tränar – Kolhydrater är ett samlingsnamn för stärkelse, sockerarter och kostfibrer. Allmänna rekommendationer säger att vi bör få mellan 45 och 60 % av vårt dagliga kaloribehov från kolhydrater, och då främst i form av fullkornsprodukter, frukt och grönsaker snarare än tillsatt socker som läskeblask, bakverk och snask. Under de senaste årtiondena har många börjat ifrågasätta ett så högt kolhydratintag, både bland forskare och bland befolkningen i stort. Idag är lågkolhydratkost ett mer eller mindre accepterat sätt att äta. Många väljer till och med bort kolhydrater helt och följer en så kallad ketogen diet, där fett och protein utgör i stort sett hela energiintaget. Inom idrotten är dock kolhydrater fortfarande energikällan nummer ett för prestation. Enligt vetenskapliga rekommendationer bör idrottare äta mellan 6 och mastiga 12 gram kolhydrater per kilo kroppsvikt och dygn beroende på träningsmängd och intensitet. J Sports Sci.2011;29 Suppl 1:S17-27. Carbohydrates for training and competition. “> 2 Det är också viktigt att ladda med kolhydrater innan träning, äta eller dricka kolhydrater under träningspasset, och snabbt fylla på med stora mängder kolhydrater efteråt. Kolhydrater, kolhydrater, kolhydrater. Även om en fåtal förespråkar en lågkolhydratkost, får du leta ordentligt efter idrottare på hög nivå som håller sig borta från potatisen och pastan. Du lagrar en stor del av kolhydraterna du äter som glykogen, dels i levern och dels i musklerna. Glykogenet i levern ser till att ditt blodsocker håller sig på jämna nivåer även om du inte äter, till exempel under natten när du sover eller om du fastar. Muskelglykogenet är en av dina två stora energikällor, jämte ditt kroppsfett, när du utför fysiskt arbete eller tränar. Vid hård ansträngning föredrar din kropp att använda muskelglykogen snarare än fett och övergår mer och mer till att förbränna kolhydrater som bränsle ju mer intensivt du tränar. Hur stora mängder glykogen du kan lagra in beror på hur ofta och mycket du tränar samt hur stor din muskelmassa är. En otränad person bär omkring på ungefär ett halvt kilo leverglykogen och muskelglykogen sammanräknat, när han eller hon är mätt och belåten. Am J Physiol Endocrinol Metab.2009 Jan; 296(1): E11–E21. Four grams of glucose. “> 3 En vältränad längdskidåkare kan lagra in dubbelt så mycket glykogen i musklerna som en otränad person. Scand J Med Sci Sports.2015 Dec;25 Suppl 4:100-9. The elite cross-country skier provides unique insights into human exercise physiology. “> 4 Det finns mig veterligen inga studier på kroppsbyggare eller kraftsportare med riktigt stor muskelmassa, men det skulle inte förvåna mig om man skulle se ett kilo muskelglykogen hos en proffsbyggare som bulkar. I takt med att du tömmer dina glykogenreserver under ett träningspass, sjunker din prestationsförmåga. Dina muskelceller hinner inte längre producera adenosintrifosfat (ATP) i den utsträckning som krävs för att upprätthålla intensiteten. ATP är energikällan för det mesta som sker i din kropp, inklusive dina musklers arbete. Du övergår till fett som bränsle, och eftersom fett inte är dugligt för intensiv träning om du inte lärt din kropp att använda det genom en längre tids lågkolhydratkost, tvingas du sänka intensiteten för att kunna fortsätta. Den största mängden forskning på området är utförd på konditionsidrottare. Det är inte säkert att detsamma gäller dig som styrketränar. Styrketräning är en så kallad anaerob aktivitet. Det betyder att du bryter ned glukos till energi utan hjälp av syre. Du kan inte förlita dig på fettsyror som bränsle när du styrketränar. Du tömmer ditt muskelglykogen lokalt från de arbetande musklerna, och man kan alltså tänka sig att din styrketräning blir lidande om du inte äter ordentligt med kolhydrater. Tidigare forskning visar också att så kallad lågkolhydrattillgänglighet påverkar både styrka och träningsvolym negativt.
Visa hela svaret

Är pasta långsam kolhydrat?

Pasta och träning – Kolhydrater är en ovärde r lig träningskompis! Och p asta är en bra källa till kolhydrater som både hjärnan och kroppens muskler enk elt tar till sig och gillar ! Olika typer av kolhydrater Kolhydrater innehåller ungefär lika mycket energi som protein, men det gäller att välja rätt sorts kolhydrater till rätt tillfälle.

• Olhydrater brukar delas in i långsamma kolhydrater och snabba kolhydrater utifrån hur de påverkar blodsockret i kroppen, och konstigt nog finns de i så skilda livsmedel som grönsaker, pasta och bröd, men också läsk och godis! Vilken form du väljer påverkar ditt träningsresultat.
• Välj rätt sort Innan träning är långsamma kolhydrater bäst.

De tar längre tid för kroppen att bryta ner vilket gör att de mättar bättre och ger energi som varar länge. Långsamma kolhydrater finns det mycket av i pasta, bönor, linser, bröd med hela korn, ris samt omogen frukt. Men snabba kolhydrater har också sin funktion.

Efter träning fyller de snabbt på energiförråden och stimulerar muskeltillväxten. Snabba kolhydrater finns visserligen i bullar och läsk, men ett bättre val är tex mogen färsk eller torkad frukt. Låt magen tugga Hur maten tillverkats eller hur du tillagat den har också stor betydelse. Ju mindre maten behandlas desto mer får magen jobba för att bryta ner den, och då sker också blodsockerstegringen långsammare.

Gör därför som italienarna och koka pastan och risotton “al dente “. Det ger ett behagligt tuggmotstånd och energi som räcker lite länge. Kolhydratladdning- så funkar det Inför ett stort lopp är kolhydrater suveränt att frossa i. Genom att träna riktigt intensivt ungefär en vecka innan ett längre och tuffare lopp eller tävling, tömmer man det lager av energi som finns sparat i musklerna och levern.
Visa hela svaret

Vad bryter ner fett i kroppen?

Fetter – Fetter börjar brytas ner i magsäcken av magsafterna som produceras i levern tillsammans med galla från gallblåsan. Detta sker långt ner i magsäcken, nästan nere i tolvfingertarmen. Matsmältningsenzymerna i tarmarna bryter ner fettet ytterligare i fettsyror och kolesterol.
Visa hela svaret

Är det mycket kolhydrater i havregryn?

Havren är en av våra mest älskade sädeslag och har odlats i Norden sedan 1700-talet. Ibland glömmer vi bort vilken fantastisk råvara havren är. Sanningen är att havre är en riktigt supermat och vi kommer förklara varför här nedan. Därför kallar vi den AXA-havre! Havre är 100% fullkorn Havregryn är havre i sin renaste form.

Havret skalas, värmebehandlas (för att enzymer som förstör havren ska inaktiveras) och plattas sedan till ett gryn. Vill man ha gryn som snabbare ska kunna kokas till gröt klipps grynen i mindre bitar och vill man ha gryn med mer fibrer tillsätts vanligt vetekli (skalet från vete). Havre är alltså 100 % fullkorn! Med det menas att hela havrekärnan finns med utan att någon del tagits bort.

Ytterst på kärnan sitter skalet (som ju är fibrer) och innanför detta är det proppat med viktiga vitaminer, mineraler, antioxidanter och biologiskt aktiva ämnen som gör gott för kroppen. Till exempel har studier visat att det finns ett samband mellan ett högt intag av fullkornsprodukter och ett friskt hjärta! En portion gröt – så mycket näring En portion havregryn (kokt på 1 dl havregryn) ger 23 gram kolhydrater (varav hela 4 gram är fibrer), 5 gram protein och 3 gram fett.

Såväl kolhydraterna som proteinet och fettet är av toppkvalitet! Förutom detta får du i dig mängder av fibrer, vitaminer och mineraler. Havre som kolestrolsänkare Havre innehåller en löslig, gelbildande fiber som heter betaglukan och den har flera fina effekter på hälsan! På ett helt naturligt kan den sänka ett förhöjt kolesterolvärde, vilket är positivt för hjärtat.

När betaglukanerna passerar tarmen tar de med sig gallsalter som försvinner ut med avföringen. Levern måste då bilda nya gallsalter och för att göra detta måste kolesterol tas från blodet (eftersom kolesterol är en byggsten i gallsalterna), vilket gör att kolesterolhalten i blodet minskar.

Tänk vad lite havre i magen kan göra! För att betaglukan ska ha någon effekt behöver du få i dig 3 gram per dag vilket motsvarar 1,5 dl havregryn. Betaglukan är också bra för ditt blodsocker då de bryts ner långsamt och ger en jämn och fin blodsockerhöjning. Havre som proteinkälla Vegetabiliska proteinkällor är normalt sett inte fullvärdiga då de inte innehåller tillräcklig mängd av de livsnödvändiga aminosyrorna.

Men inom de vegetabiliska källorna är skillnaden stor och havregryn ligger i den absoluta toppen tillsammans med t ex sojabönor. Det räcker med några matskedar mjölk till en portion havregryn för att hela portionens protein ska bli fullvärdigt och du kan tillgodoräkna dig varje gram protein både från grynen och mjölken.

• Dessutom är havregryn en otroligt billig proteinkälla.
• Om vi jämför hur mycket det kostar att få i sig 10 gram protein från olika källor ser listan ut som följer Havregryn (11 kr per kg) – 0,83 kr Kidneybönor (40 kr per kg) – 1,83 kr Mjölk (8 kr per liter) – 2,30 kr Ägg (2 kr styck) – 2,80 kr Nötkött (70 kr per kg) – 3,66 kr En portion havregrynsgröt med mjölk eller varför inte en smoothie gjord på havregryn och mjölk blir alltså protein av absolut högsta kvalité till ett oslagbart pris.

Här hittar du recept på smoothies! Gröt och mättnad För dig som vill hålla vikten är gröt ett bra alternativ på frukostbordet. Som du ser mättar gröt klart mer än andra frukostalternativ när man tittar på mättnad i förhållande till energiinnehållet. Eur J Clin Nutr 1995 Sep;49(9):675-90. A satiety index of common foods. Tillhör du dem som trots det överlägsna mättnadsvärdet inte tycker att du står dig särskilt länge på en tallrik gröt? Orsaken är troligen är det låga energiinnehållet. Men det finns en lösning! Pimpa gröten med lite frön, nötter, torkad frukt eller ät ett kokt ägg till så håller du dig mätt längre.
Visa hela svaret

Kan man äta potatis om man bantar?

Överkonsumtion gör potatisen onyttig – vanlig konsumtion kan stärka din diet – Nu till den stora frågan, är potatis onyttigt? Svaret är nej, potatis kan faktiskt vara en väldigt nyttig del i din kost. Den innehåller en mängd olika viktiga mineraler, antioxidanter och vitaminer – så som potassium, magnesium, järn, fiber och vitamin C.

Potatis innehåller såklart också kolhydrater, men kolhydrater är en viktig del i din kost. Undersökningar har till och med visat att inkludera kalorier, som potatis, i din diet kan vara mer framgångsrikt om du vill äta nyttigt för att, istället för att helt exkludera kalorier. Och det finns inga konkreta bevis på att potatis skulle kunna göra dig fet, orsaka diabetes eller några hjärt- eller kärlsjukdomar.

Men likt all konsumtion är det viktigt att du inte överkonsumerar potatisen. Om du regelbundet skulle äta väldigt mycket potatis så kan det leda till att du går upp i vikt.
Visa hela svaret

Vad är värst socker eller kolhydrater?

Alla kolhydrater fungerar inte lika, utan de påverkar kroppen olika, beroende på hur de är uppbyggda och i vilka livsmedel de finns. Kolhydrater, i form av socker, klarar vi oss rent näringsmässigt bra utan. Kolhydrater, i form av till exempel fullkornsprodukter, är däremot extra hälsosamma.
Visa hela svaret

Är kolhydrater dåligt för viktnedgång?

Kolhydrater och viktminskning Det som gör att man går ner i vikt är att man äter mindre energi än man gör av med så ett energiunderskott måste tas från kroppens energilager, d.v.s. fettväven. Fettväven minskar och man går ner i vikt. Kolhydrater innehåller energi men är inte “farligare för vikten” än t.ex.

Fett som också innehåller energi. Vissa livsmedel kan upplevas som mer eller mindre mättande (och goda) sett till mängden energi de innehåller men det har inte så mycket att göra med om de innehåller dominerande mängder kolhydrater eller fett. De flesta livsmedel som vi upplever som goda och mindre mättande, t.ex.

chips, choklad och glass innehåller en blandning av både fett och kolhydrater. Forskningen har däremot visat att dieter där man kraftigt drar ner på kolhydraterna (s.k. LCHF) ger större viktminskning på kort sikt. Detta har inte med kolhydraterna i sig, eller frisättningen av insulin att göra utan beror på att man spontant äter mindre energi på en så restriktiv diet.
Visa hela svaret